Söndagsintervjun: Gunnar Elfström

När det moderna Linköping blev till

Gunnar Elfström har blivit älskad för sina böcker och föredrag om Linköpings historia. Nu är han aktuell med sin nya bok "1960-talets Linköping - bilder av ett händelserikt decennium", där han berättar om den kanske största brytningstiden i stadens historia.

- 60-talet var ett fantastiskt decennium. På många sätt var det då som det moderna Linköping blev till, säger Gunnar Elfström och berättar om en händelserik tid som präglades av bland annat en enorm rivningsvåg och bilismens framväxt.
Under 60-talet förekom det fortfarande häst och vagn på stadens gator, men de ersattes successivt av bilar som ökade från drygt 11 000 till nästan 25 000 under de tio åren. Parkeringsfrågan blev ett av 60-talets stora problem. Parkeringsautomaten hade dykt upp redan 1955 men p-boten infördes först 1963 och lapplisan året efter. Såväl Trädgårdstorget som Stora torget användes som parkeringsplats.

Det här var under miljonprogrammet tidevarv och befolkningen ökade från 65 000 till 81 000 invånare (105 000 vid 1971 års storkommun). Det växte fram helt nya bostadsområden, med såväl villor som hyreshus.
- Tanken var att folk skulle ha mänskliga bostäder och det skulle gå fort. Folk uppmanades att inte spika upp tavlor på några månader, för väggarna var inte torra, säger Gunnar som dock menar att vi inte ska kritisera rivningsvågen alltför hårt.
- Vi ska inte döma efter dagens mått, för folk ville ha drägliga boenden. Och vi ska inte glömma att vi fortfarande har en fantastisk stadskärna kvar.

Studerar man bokens bilder ser man att det gamla dröjde sig kvar trots den nya tidens utveckling. Gubbarna bar hatt och boendestandarden var undermålig långt in på 60-talet.
- Man blir förvånad när man börjar rota i det. 16 procent saknade vattenklosett och av de övriga 84 procenten var det många som delade. Centralvärme var ungefär samma siffra. 30 procent av Linköpingsborna saknade bad eller dusch.

60-talet var en omvälvande tid då Linköping på många sätt fick en ny skepnad och blev vad staden är idag. Simhallen byggdes 1965. Universitetet började ta form. Småbutiker ersattes av varuhus, allivsbutiker och kedjor. Och så byggdes Gyllenhuset och Lilla torget, något som Gunnar är mycket glad över,
- Jag tycker vi ska vara jätterädda om det, det är en framtida sevärdhet. Det är ett torg vi gemensamt måste slå vakt om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0