Söndagsintervjun: Embla Sue Panova

kultur / Permalink / 4

Lättläst om feminism

 

Feminism är en viktig fråga som alla borde få kunskap om, tyckte Linköpingstjejen Embla Sue Panova. Därför skrev hon "Jakten på jämställdhet : en debattbok om feminism", som är en lättläst bok om feminism som öppnar för tankar kring en rad praktiska frågor om feminism i vardagen och innehåller en klargörande ordlista.

 

- Boken är skriven på lättläst svenska och riktar sig till exempel till unga, de som inte kan språket så bra, de som inte är starka eller vana läsare. Men egentligen kan vem som helst som vill ha en enkel beskrivning av vad feminism är, var den kommer ifrån och varför den behövs läsa den, säger Embla Sue Panova.

 

Berätta lite om upplägget i "Jakten på jämställdhet".

- Boken består av hela resan inom feminism. Jag ville att alla skulle förstå vad det går ut på, för jag tror verkligen inte att någon inte kan vara feminist med rätt bakgrundskunskap. Grunddefinitionen är ju inte att man ska hata män, som en del tror, utan lika villkor för alla kön. Det är liksom så fundamentalt. Jag tror inte att någon tycker att deras mammor, systrar, döttrar eller kvinnliga vänner ska leva med andra förutsättningar på grund av sitt kön. Och egentligen är det förbannat sorgligt att man ens ska behöva dra in närstående, det borde räcka med att vi alla är människor.

- Det gäller också att se att män drabbas, de behöver leva upp till att vara macho vilket i sin tur leder till att de lär sig hålla inne med känslor, beter sig aggressivt och så vidare för att vara "riktiga" män. Det finns liksom inget att vinna på att behålla sådana orättvisor. Allt det har jag försökt få med i boken. Det finns en ordlista och ett historiskt avsnitt som beskriver feminismen genom tiderna. Du vet, förr sa man rakt ut att kvinnor inte var lämpade att rösta för att de var för känslosamma och lite dumma. Och än idag ser jag vänner med döttrar som gladeligen lägger upp memes på Facebook om att kvinnor inte kan parkera. Jag vill att man ska inse vad man upprätthåller genom att säga sånt.

 

Vad har varit svårast respektive roligast med att skriva boken?

- Svårast har varit att välja ut vad som ska med och förklara det på ett tydligt sätt. Jag skriver ju alltid ganska enkelt, som copywriter är det ju viktigt att budskapen blir lätta att ta till sig, men att skriva lättläst är något annat. Här vill jag gärna nämna Ingrid Forsberg som jag jobbat mycket ihop med när det gäller språket i boken. Vi har jobbat igenom manuset otaliga gånger för att skruva på det så det blir så lättläst som möjligt men utan att förlora i innehåll.

- Roligast har varit att läsa på och bli ännu mer insatt i ett ämne man brinner för.

 

Är du engagerad inom feminismen på andra sätt?

- Ja, så ofta och mycket jag kan. Till vardags är jag ju copywriter och varumärkesstrateg så ibland har jag turen att få använda mitt jobb för att göra bra saker. Vi gjorde till exempel kampanjen hurpratardu.se för UN Women som jag är riktigt stolt över. Och sen framför allt, som jag skriver i boken också, att ta feminismen ut i vardagen. Säg till när någon är sexistisk och så vidare. Det är så vi förändrar saker.

 

Du skriver även barnböcker. Har du någon ny på gång?

- Ja, faktiskt. I höst kommer tre nya pekböcker ut. Där har jag tillsammans med talpedagogen Jessika Linde samlat de viktigaste orden för att små barn ska kunna kommunicera om sin vardag. I böckerna får man orden som ingår i en enkel berättelse och så lära sig stödtecken till. Det går oftast fortare för små barn att lära sig teckna eftersom den motoriken är enklare än att styra tungan rätt.

#1 - - Anonym:

Läs gärna Ann Heberlein på sajten Ledarsidorna och artikeln: "Vilka övergrepp sker på de “ensamkommande”? Har vi lärt något?"

Ännu finns det svenska kvinnor som inte är batikhäxor.

"Det strukturella radikalfeministiska matriarkat som det institutionella Sverige förvandlats till på senare tid." ( Mats dagerlind ).

#2 - - Patte:

Tidigare kommentar från mig.

#3 - - Tobi:

Vad har Ann Heberleins text med Emblas bok att göra? Såg inga direkta beröringspunkter.
Dagerlinds text hittade jag inte.

#4 - - Patte:

Den berör den svenska feminismen och alla dessa batikhäxor som vi nu bättre förstår varför de vurmar så mycket för "ensamkommande skäggbarn".

Det är väl bra om normalt folk kan ta tillbaka initiativet om jämställdhet från dessa vänsterradikala hår-under-armar-feminister som tycker att de har tolkningsföreträde och hatar män. Eller förlåt, jag menar vita män.

Till top