Skivrecension: Linnea Henriksson

På skiva / Permalink / 0
Linnea Henriksson
Linnea Henriksson

Linnea Henriksson, det låter som tjejen i grannhuset. Eller någon gammal klasskompis man minns från mellanstadiet. Och i mångt och mycket är det precis det som Linnea Henriksson är, en vanlig tjej som kanske gör intryck i det lilla men som känns lite för identitetslös i större sammanhang. Kanske är det därför som jag alltid haft svårt att riktigt gå igång på Linnea Henriksson trots att hon sjunger strålande, har annorlunda texter och har radat upp ett antal riktigt bra låtar.
I någon slags objektiv mening är Linnea Henriksson helt okej, till och med bra. Men musik och artisteri kan inte bedömas efter såna kriterier och jag saknar den där x-faktorn som lyfter henne från ordinär till unik. Den är svår att hitta och särskilt i musiken som är en slags genomsnittlig radiopop som hon knappast är ensam om att framföra. "Finurliga" textrader i all ära, men Linnea Henriksson skulle nog behöva hämta inspiration och medarbetare från helt andra håll än hon gjort tidigare. Utmana sig själv, våga testa något nytt. Då skulle hon kunna gå från habil poptjej till något betydligt intressantare.

3/5
Till top