Skivrecension: Bo Sundström

På skiva / Permalink / 0
Bo Sundström
Mitt dumma jag - svensk jazz

Medan Bo Kaspers Orkester har fullt upp med showen "Allt ljus på oss" passar sångaren Bo Sundström på att släppa en soloskiva, den tredje under eget namn. Och denna gång har han valt att spela in svenska versioner av jazzlåtar från 50- och 60-talet. Låtar som visserligen kan vara hyfsat kända men inte tidigare fått etablerade svenska textöversättningar eller blivit sönderspelade. Han plockar material från Nat King Cole och Bill Evans men också från Tom Waits och Lars Gullin.
Musiken är välspelad och rent hantverksmässigt kan man inte klaga. Men Bo Sundström har svårt att göra något eget av materialet. Arrangemang, ljudbild och tilltal känns så standardmässiga att det är svårt att bli riktigt exalterad. Han är inte heller någon större sångare som kan få halvtrista låtar att lyfta bara med sin röst.
Sundström har alltid varit en nedtonad artist, men med Bo Kaspers har det emellanåt svängt hyfsat och på tidigare soloplattor har det bränt till textmässigt då och då. Här känns dock uttrycket i svalaste laget.

2/5
Till top