Skivrecension: Mimikry

Mimikry
Grit

Ja, det går väl knappast att säga att Mimikry är några musikaliska virtuoser, att de förnyar genren eller egentligen att de gör något särskilt unikt överhuvudtaget. De gör sås-och-potatis-punk som har låtit ungefär likadant sedan Hjalle & Heavy började lira ihop på 90-talet.
De spelar trallpunk på svenska i rakt nedstigande led från band som Strebers och Asta Kask. Kanske något melodiösare men samtidigt med mer kraft och energi, och lite mer hitpotential. Det gör att de inte är särskilt kreddiga, men vad bryr sig fansen om det? De vill ha sin pang-på-punk så som Mimikry levererar den, lättviktig eller ej. I en tid när det är brist på riktig punk får man ta det som finns och då är minsann inte Mimikry kattskit. De är uthålliga och konsekventa och vet hur man fläskar på med gitarrerna.
Inför denna skiva har Mimikry släppt en singel i månaden vilket gör att de trogna fansen förmodligen redan har hört det mesta av materialet. Bandet sjunger om att göra revolt, att det är tid att vara arg och hur mysiga jularna var när man liten. De klämmer även in en cover av Timbuktus "Alla vill till himmelen men ingen vill dö" som gästas av Lillasysters Martin Westerstrand, som gör sig riktigt bra i punktappning. I april kommer bandet till Linköping om man vill höra de nya låtarna live.

3/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0