Skivrecension: Ghost

På skiva / Permalink / 0
Ghost
Prequelle

Är det nu Ghost ska ta klivet och bli en angelägenhet för den stora allmänheten eller är "Prequelle" början till slutet? Det känns onekligen som att Linköpings hårdrocksstolthet Ghost står vid någon form av vägskäl.
Papa Emeritus III är utbytt mot Cardinal Copia (vilket i och för sig inte är något konstigt), sångaren Tobias Forge vars identitet har avslöjats, står ensam kvar av det gamla gänget och befinner sig i öppet krig med flera av de gamla musikerna, men framförallt har musiken på nya plattan tagit en hel del nya vägar.
Personligen tycker jag att detta fjärde album är Ghosts musikaliskt bästa skiva, och då har jag ändå jublat över de tidigare, men jag kan förstå om en del gamla fans tycker att deras gamla favoritband blivit lite väl poppigt och blöjigt. För de flesta av låtarna på "Prequelle" skulle utan problem kunna spelas på mainstreamradio. De är så melodiösa, mjukt producerade och lättillgängliga att till och med gamla mormor på hemmet kan njuta av musiken.
Här finns en del tuffa riffgitarrer, men också inslag av 70-talsprog, 80-tals-AOR, stråkar, finstämt pianospel och saxofonsolo. Ja, det låter fortfarande typiskt Ghost i grunden, inget snack om den saken, men för varje skiva poleras kanterna ner lite och flera av låtarna här har tillräcklig hitkänsla för att slå i de riktigt breda folklagren.
En sak är i alla fall säker, Ghost är ett band som alltid är intressant att följa.

4/5
Till top