Skivrecension: Peter Doherty & The Puta Madres
Peter Doherty & The Puta Madres
Peter Doherty & The Puta Madres
Var tid har sin självförbrännande rockstjärna och under 00-talet var Peter Doherty namnet som många skandaler handlade om. Mycket kretsade kring droger och inställda konserter och Doherty framstod som en strulputte av högsta klass. Men han hade också en musikalisk ådra extraordinär vilket visade sig från första bandet The Libertines första singel "What a waster" till andra bandet Babyshambles låt "Fuck forever" och de senaste årens solomaterial.
Nya skivan är det tredje plattan under eget namn, även om han nu lagt till bandet The Puta Madres som han lirat ihop med ett tag. Jag ska erkänna att jag haft dålig koll på vad Doherty sysslat med de senaste åren och hur han har låtit. Kanske är det därför jag blir väldigt positivt överraskad av denna ganska nedtonade och organiska skiva. Det låter ofta lite slarvigt och orepat, som om man liksom spelat in i farten och struntat att rätta till småfelen som hörs lite här och där.
Och jag gillar vad jag hör. Det är genomgående starka låtar, Doherty sjunger kanon och ljudbilden har en charmig äkthet över sig. Ibland blir det nästan magisk, som i finfina "Someone else to be" där Doherty även gör en snygg en blinkning till Oasis.
4/5