Filmrecension: Widows

Widows

Ett rånargäng lett av Liam Neeson stryker med i en eldstrid med polisen. Deras änkor har inte bara sorgen att tampas med utan får också överta en miljonskuld från sina döda män. Och sättet att lösa det är att göra en stöt, enligt de anteckningar som Neesons rollfigur lämnat efter sig. Vilket inte är så lätt om man bara varit hemmafru och hårfrisörska tidigare. Men nöden har ingen lag, så de fyra kvinnorna börjar förbereda sig och finslipa planen. I rollistan finns fina namn som Viola Davis, Colin Farrell och Robert Duvall, och i regissörsstolen sitter Steve McQueen med bland annat "12 years a slave" på meristlistan, ändå blir inte resultatet så lysande som man hade kunnat förvänta sig. En anledning till det är att det finns flera sidohistorier som aldrig riktigt utforskas eller knyts samman. Exempelvis pågår det ett lokalval som det bara skrapas på ytan kring. Det känns som att McQueen har en rad politiska tankar med denna film, men han tar dem aldrig riktigt i mål, och i slutändan handlar det bara om ifall kvinnorna ska fixa stöten eller ej. Inget större fel med det, en bra heistfilm funkar alltid. "Widows" är som en nedtonad, skitigare och mer jordnära variant av "Ocean´s 8", och i grunden är det en riktigt sevärd film. 

3/5


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0