Skivrecension: Thomas Stenström

På skiva / Permalink / 0

Thomas Stenström

Dreamer

 

2014 kom singeln "Slå mig hårt i ansiktet" och det sa bara pang. Det blev en dunderhit och plötsligt var Thomas Stenström hetaste namnet i popbranschen. Debutalbumet kom visserligen två år tidigare men rönte ingen större uppmärksamhet men med uppföljaren "Fulkultur" så kom genombrottet. Men med snabba genombrott kommer också risken att glömmas bort lika snabbt, och Stenström gick länge på slak lina mellan att etablera sig och att bara reduceras till att bli ett one-hit-wonder. Vissa tyckte också att han var en Håkan Hellström-kopia.

Stenström höll sig kvar men lyckades aldrig riktigt följa upp "Slå mig hårt"-succén. Här på fjärde albumet har han klippt sig och...kanske inte skaffat sig ett jobb...men distanserat sig en bit från sin tidigare popkilleimage. Tonen är mer melankolisk och skivan riktar sig mer åt en publik med krossade hjärtan än de som vill ut och fredagspartaja.

Musiken är fortsatt poppig och lättillgänglig, ibland så lättrallad att den nästan känns naiv. För ungdomar som söker stora känslor och för Skansenpubliken finns mycket att sjunga med i, för även om det saknas en viss tyngd så är det låtar som är svårt att säga nej till.

 

3/5

Till top