Mera Donald Prütz

Det är alltid fascinerande att se en människa göra en livsresa i realtid. I USA har Donald Trump låtit galenskapen blomma ut fullständigt på sin väg mot att bli auktoritär despot med demensens dimma runt knuten.
Här hemma har Jerry Prütz haft en liknande utveckling. Men allt det där vet ni redan. Jag har tidigare tagit upp de påfallande likheterna mellan Trump och Prütz. Men allt eftersom Prütz radikaliseras ytterligare blir likheterna ännu tydligare. Här är några som inte nämnts förut:
*Båda förnekar klimatförändringarna
*Båda klagar på att bensinpriset är för högt
*Båda använder sig av gamla referenser
*Båda får allt de talar om att handla om dem själva
*Båda gör plötsligt ett stort nummer av att de är kristna (eller snarare "kristna")
*Båda är konspirationsteoretiker
*Båda är hopplöst passé och letar efter ett sammanhang i det moderna samhället.
Å andra sidan är ingen av dem grundad i sina värderingar, så de kan byta åsikt hux flux om de uppfattar att det ger dem mer bekräftelse. Bli inte förvånad om JP snart hyllar Greta Thunberg.

Jerry och hans vänner

Hur många av er går ständigt runt och påpekar hur många vänner ni har?
Knappt någon skulle jag tro. För har man vänner behöver man inte hela tiden berätta det. 
Vissa är dock så rädda för att framstå som impopulära att de ständigt söker bekräftelse, ibland till och med av sig själva. Enter: Jerry Prütz.
 
Inget nytt under solen. Jag har tidigare berättat om Prütz osäkerhet och gjort jämförelsen med Donald Trump, som också hela tiden måste berätta för alla att han faktiskt har vänner. Eller ni vet...hrm..."vänner".
Studerar man Prütz runkbås...förlåt, Facebooksida, ser man att han kallar folk "broder" och liknande till höger och vänster. Han firar "Facebookvänskap" med människor nästan dagligen och han R.I.P:ar varenda kändis som går bort som han känner igen namnet på, för att skapa illusionen att de känt varandra så att lite av kändisens stjärnglans ska falla på Prütz.
Och sen kallar han ju var och varannan människa "vän" i sina Facebookstatusar. Under våren har det varit "Norrköpingsvänner", "Ståuppvänner" och "Linköpingsvänner", men också namngivna personer som författaren Leo Faugli, gitarrbyggaren Erik, kulturprofilen Anton H le Clercq, Umit Dag, Al Pitcher, Peter Gren..."min vän X" och "min vän Y"... Tröttsamt och pinsamt.
 
Men nu har han tagit det till en ny nivå. Det nya är att Prütz taggar kändisar, när han tex lyssnar på en skiva med en artist. Obegripligt. Om man nu inte är en sån som till varje pris vill förknippa sig med kändisar, även om kopplingen bara är att man...äh...lyssnar på musik.
Eller om han får en bok av en författare, då tackar han inte personen privat som normala människor gör när de får en present utan taggar Fredrik Virtanen och Per Holknekt, dels för att visa att han är "vän" med dem men även för att ge intrycket att de faktiskt umgås - när de i själva verket sitter i helt olika städer.
Sad!

The Summer of Tobi 2019 - dag 2

Jaha, här trodde man att man skulle få lugn och ro - men icke!
The Producer drog med mig ut på BBM (bandbokarmöte). Champagne och grejer...
Sen kom Sabo och vi drog till Pappa Grappa...
Och sen ballade det ur. Vi hamnade på Merwah och Hörnan...
Ja...och sen...minns jag inget mer. Men jag antar att det är så det ska vara på firmafester?

Höstens lilla tripp

Just det, har bokat en resa till hösten. Till staden på bilden ovan och hem från staden nedan. Funderar på att fråga Bill om han vill haka på. Undrar vad han skulle säga om det?

The Summer of Tobi - The rise of Tobi

Sådär, då har årets The Summer of Tobi dragit igång!
Det började med studentfirande av Arvid, mottagning i Grebo och kanonväder. Sen hamnade jag på stan med öl. 
Nu går vi all-in på sommaren. Själv tänker jag inte göra många knop fram till slutet av augusti. Skål!

Lehmans fredagsfräckis

Putte gick bort till sin kvinnliga kollega på jobbet och sa:
– Åh, vad ditt hår luktar gott idag, alldeles nytvättat
Kvinnan blev rasade och gick raka vägen in till chefens kontor och talade om att hon blev sextrakasserad på sitt jobb.
– Vad är det som har hänt? frågar chefen.
– Putte sa att mitt hår luktar nytvättat.
– Men, vad är det för farligt med det?
– Vad som är farligt med det, fräste kvinnan. Putte är ju för fan dvärg.

Filmrecension: Aquaman

Aquaman

 

Medan Marvels superhjältefilmer gör storsuccé har DC:s motsvarigheter svårare att få det att funka. Denna gång är det historien om Aquaman som ska berättas. Han är som till en fyrvaktare på land och drottningen av Atlantis och har således sina rötter i båda världarna. Aquaman är uppvuxen på land, men när kriget hotar måste han återvända till havet för att utmana sin onda halvbror och visa att han är den rättmätiga arvingen till tronen. Först måste han dock bara finna en särskild treudd, ett vapen som bara den som är värdig har rätt till.

Storyn är en variant på samma historia som berättats många gånger förr. Aquaman heter passande nog Arthur till vardags, och visst är det en Kung Artur-saga vi får se - fast under vatten.

Visuellt är det en cool film med snygga undervattensmiljöer och häftiga effekter, ibland blir det dock för mycket, särskilt i den avslutande striden när allt bara är ett rörigt myller. Flera av rollerna känns lite malplacerade men Jason Momoa är klockren i huvudrollen. Dock har filmen problem att hitta rätt tonträff. Vill den vara känslig, rolig, actionfylld, lättsam, mörk eller knasig? Nu blir den lite av varje, och samtidigt ingenting. Manuset är svagt, men trots allt är det en film som är ganska lätt att gilla, kanske för att den vet att den är "lite för mycket".

 

2/5


Här hittar du vol-au-vent

Eftersom så många hör av sig till mig och undrar vilka butiker som säljer vol-au-vent så kommer här en liten guide.
Jag har själv köpt vol-au-vent på ICA Maxi på Tornby (Linköping), ICA Maxi på Ingelsta (Norrköping), Priso i Linköping och Nära Dej - Pepparkvarnen i Grebo.
Skulle den inte finnas där, vilket den inte alltid gör, så kan man höra av sig till distributören som är Sanjogruppen AB.
Deras hemsida: http://sanjogruppen.se/
Intressant att vol-au-vent ingår i deras julsortiment! Förmodligen därför som den ofta är så svår att hitta. Själv hävdar jag bestämt att vol-au-vent kan och bör ätas året om!
Bli en av oss, gå med i Vol-au-ventens vänner!

Skivrecension: Backyard Babies

Backyard Babies

Sliver & gold

Minns ni Sha-Boom? Det svenska hårdpopbandet från slutet av 80-talet med hits som "R.O.C.K" och "Don´t steal my heart away"? Stundtals är skillnaden hårfin mellan Dag Finns gamla pudelrockare och Backyard Babies. Dregen, Nicke Borg och de andra har bara lite fler tatueringar, men i övrigt handlar det om ungefär samma melodiösa leka-hårdrockare-rock. I sina bästa stunder kan dock Backyard Babies kicka stjärt helt okej, och även sätta en stadig känga i Dag Finns tajta rumpa. Men de stunderna har varit lite för få på bandets tidigare skivor och även här på den åttonde. Här på "Sliver & gold" gör de egentligen inget nytt. De rockar på i gammal god stil, gör inte fansen besvikna men utmanar dem inte heller. Tio låtar med riffande gitarrer och tuff rockersattityd. Musik som stått still sedan 1981 och som kommer att stå still i minst 30 år till. Ärligt talat så är låtarna rätt kass, det går inte att komma ifrån. Men Backyard Babies har en hel del förlåtande drag som gör att man ändå gillar dem. Det är partystämning, det är hög energi och de skapar drömmar om en enklare värld där man kan dricka öl och ha kul utan en massa tjafs, och det drar upp betyget ett snäpp.

3/5


Biotisdag

Var och kollade in "X-Men: Dark Phoenix" igår. Den sista X-Men-filmen innan Marvel Studios tar över och inkorporerar mutanterna i sitt filmuniversum. Förhoppningsvis blir det då lite ordning på X-Men som hittills har varit en dunderbesvikelse (Wolverine undantagen) sedan första början.
Här handlar det om Jean Grey som får superduperkrafter och samtidigt börjar slåss med sina gamla kollegor. Rätt tråkigt, men nu är skiten i alla fall över. Nu ser vi fram mot X-Men (och Fantastiska Fyran) i MCU!
Betyg: 2 av 5

Dagens lista

Det har blivit dags att presentera listan över de tre mest obehagliga snuskgubbarna. Varsågoda, här är topp tre:
1. Herr Gårman
2. Pettson
3. Colonel Sanders, KFC

King Kong på Broadway

Nu måste det bli en resa till New York.

Krogkrönika

Quiztrenden håller i sig

Det kan gå lite upp och ner, men det försvinner aldrig helt. Företeelsen med pubquiz på krogen har visat sig vara en trend som håller i sig år efter år.

Krogbranschen är ofta en trendkänslig bransch där saker och ting kan växla snabbt. En sommar är det rottingmöbler och loungemusik som gäller på uteserveringen och nästa är det latinorytmer och sombreros. Drinktrender kommer och går, matkoncept ändras kontinuerligt. Det gäller att ha fingret i luften och känna åt vilket håll det blåser för att inte hamna på efterkälken. Trubadurer håller sig tämligen stabilt över tid medan karaoke och kändisbartendrar är två inslag som haft sin storhetstid. Ett tag var det populärt med skumpartyn och en sommar skulle alla dricka lakritsshots. Ja, ni fattar. Trender kommer och går helt enkelt.

Ett krognöje som dock aldrig tycks bli omodernt är pubquiz. Jag vet inte när det började dyka upp på de svenska krogarna men det känns som att vi åtminstone har quizat flitigt sedan slutet av 90-talet. Och istället för att avta verkar det som att pubquizeriet snarare har ökat de senaste tio åren. Tänker jag på krogar i Linköping och Norrköping som har arrangerat pubquiz så dyker en lång rad namn upp direkt: Harrys, Saliga Munken, Palatset, Hugo, Skeppet, Bishops, Trappan, Royal Arms, Hamlet, Cromwell House, The Champ, BarBQ, Platens, Ågatan, Nationernas Hus...jag kan fortsätta hur länge som helst.

Quizen kan ha lite olika upplägg men en populär variant är frågesporter som kretsar kring musik. Det har till och med blivit så populärt med musikquiz att det finns ett antal avdankade rikskändisar som mer eller mindre lever på att åka runt på landets krogar och hålla i quiz. Något sätt ska man ju försörja sig på, så det har jag ingen synpunkt kring, men det får en ju att fundera på vad det är med pubquiz som är så populärt hos oss svenskar.

Frågesport och sällskapsspel har vi sysslat med i alla tider, men oftast i hemmet. Pubquizen sker i restaurangmiljö och filantropen skulle då kunna hävda att det visar att människan är en social varelse som vill göra saker tillsammans med andra. Cynikern å sin sida skulle kunna argumentera för att pubquizens popularitet beror på att det legitimerar alkoholkonsumtion. "Visst dricker jag öl, men jag gör det i ett allmänbildande syfte".

De senaste åren har det till och med anordnats Quiz-SM. En annan utveckling är quizen går mot att bli mer och mer nischade, att man exempelvis har ett specifikt tema vid varje tillfälle. Så hur ser då pubquizets framtid ut? Den logiska utvecklingen är såklart att quizandet professionaliseras alltmer. Om fem år har quizet sin egen Allsvenska och 2028 är det en tävlingsgren på OS i Los Angeles.


Whatever happened to Dr Helg?

Ni kanske undrar vad Dr Helg hade för sig i helgen? Jodå, det var fullt upp med förlustelser. Det började med sill och potatis på torsdagen.
Som följdes av sill och potatis på fredagen...
Sen gav vi Tannefors-indiern en ny chans och visst är den okej, men inte någon av de bättre jag har provat.
Största besvikelsen var dock ostbrickan. Köpte ett färdigt trepack och visst ser osten fin ut, men jag vetifan vad det var vi fick. Nån slags obeskrivbar fejkost med konstig konsistens och obefintlig smak. Nä, i fortsättningen kör vi Norins så det blir kvalitet.
På lördagen drog vi ut till sommarstugan och där blev det...sill och potatis!
Och nubbe och Taube, såklart.
Sen hamnade vi på poolparty (typ) hos Figge & Linda. Grebo - det är där det händer!
Och Dr Helg provade såklart bastun.
Trevlig kväll och Dr Helg njöt i fulla drag.
Livet är en fest. Och snart så är det fredag...och då är det dags för Dr Helg igen!

Söndagsintervjun: Göran Redin

Göran Redin avslutar den populära Lövbergaserien

Den 8 april ger Björsätersförfattaren Göran Redin ut den femte boken i sin omtyckta Lövbergaserie. Den heter "En ensam färd" och kommer också att bli den avslutande delen. Men Redin har redan ett nytt bokprojekt på gång.

I debutromanen "Ett fjärran krig" som kom 2013 fick läsarna första gången stifta bekantskap med de två tvillingarna Karin och Erik som växer upp på gården Lövberga utanför Åtvidaberg under stormaktstiden på 1600-talet. Boken blev populär och följdes sedan av "En skärva hopp", "Ett bräckligt liv" och senast "En vilsen själ". Och inom kort ger han ut den femte delen i den populära Lövbergaserien.

- Det var naturligtvis ingen serie från början och var väl inte ens tänkt att det skulle bli någon serie, men det har det blivit. Jag var glad att jag fick ge ut EN bok, men det har blivit något av en arbetsseger. Jag stöter på väldigt många människor som jag antingen tjatar på att de ska köpa en bok eller två, eller så har de fått en rekommendation, och sen efter en tid så kommer de tillbaka och står nästan och rycker i dörren på bokhandeln och vill ha den senaste boken och det är väldigt glädjande.

- Det är många människor som kommer till mig och säger: hur ska det gå för Karin? I slutändan är det ju det som det handlar om, att man har en bra berättelse och ett bra språk, bra gestaltningar av sina karaktärer och framförallt att man har karaktärer som folk tar till sig. Utan Lisbeth Salander hade ju inte Stieg Larsson-böckerna blivit den hit som det blev.

Att hans historiska romaner har varit uppskattade hos läsekretsen har Göran fått många bekräftelser på.

- Nu i höstas, och det här är inget skryt utan jag ser det som en konsumentupplysning, hade Sveriges Radios Kulturnytt en omröstning bland sina lyssnare om de bästa bokserierna per årtionde. Och faktiskt var det så att Lövbergaserien fick vara med som en av 2010-talets bästa bokserier ihop med Elena Ferrante och Stieg Larsson-böckerna, så jag känner att: ja, man har väl kommit någonstans. Men jag har fortfarande kvar mitt arbete som betalar hyran.

Men nu är det slut på Lövbergaserien. Den 8 april kommer den femte boken "En ensam färd", som också blir den sista. Syskonen Karin och Erik befinner sig långt hemifrån. På Lövberga går livet sin stilla gång, men en gammal oförrätt kommer upp till ytan och blir ödesdiger för familjen. Göran berättar att det döljer sig mer än vad man kan tro bakom berättelserna i böckerna. Han väver in många personliga saker som läsarna antagligen inte uppfattar.

- Det är nästan så att jag har tänkt att om jag ska skriva någon mer bok så skulle det kunna vara en sån där "bakom scenerna i Lövberga, regissörens kommentarer". Men jag kände nu med femte boken att det börjar bli lite tradigt. Så jag har sagt att nu får det vara slut med Lövberga.

- Jag har en ny idé som jag jobbar med, och jag tänker hålla mig kvar i Östergötland och hålla kvar kopplingen till Björsäter. Men den kommer även att utspela sig en hel del i Linköping också. Och vara betydligt modernare.

Göran Redin medverkar på Norrköpings bokfestival på Norrköpings stadsbibliotek den 6 april .Där kommer han att prata om Lövbergaserien och den nya boken "En ensam färd".


Om

Min profilbild

tobi

Mejla till: Tobi_Katoy@hotmail.com

RSS 2.0