Julmarknad, fest och glöggmingel

Nu har helgen vecka 49 tagit slut. Och vilken helg det var. Efter fredagsmyset i Norpan drog vi till Grebo på lördagen och gick på julmarknad.
Självklart köpte vi med oss Sveriges godaste ostkaka hem. Japp, Herrsäter - SM-guld i mathantverk 2019.
Hittade även en julklapp till Bella...och hon en till mig.
Sen raskt hem till Tannefors och börja ladda för kvällens fest: Marinas 40-årskalas. Hon leve, hurra hurra!
Söndag: då var det dags att ta en sväng till julmarknaden i Gamla Linköping. Men det blev en kort sväng, för prio ett var att gå på glöggmingel hos Rimåsarna. Vi stod för övrigt på Gamla Linköpings gästlista och fick komma in gratis. Är inte det glamour, så säg?
Sen minglade vi!
Nu kan julen börja!

Dr Helg laddar för julen

Här kommer Dr Helgs bästa helgtips: när ni går hem från jobbet på fredagen, stanna till vid Istanbul Kebab på Ströget och köp med en grillad kyckling hem. Komplettera med bluecheesedip, baguette och sallad - och ni får en perfekt start på helgen.
Alltså, Istanbuls Kebabs grillade kyckling är så j-a god att hälften vore nog.
Efter inmundigad grillkyckling är det såklart dags för en bastu med tillhörande relax.
Sen är det lagom att bänka sig i tv-soffan. Denna helg skulle vi se den omtalade "The Irishman", men vi kom bara genom den första av de tre och en halv timmarna. Det gick knappt att titta, den där märkliga föryngringstekniken gjorde att man inte såg något annat än uttryckslösa och obehagliga ansikten. Ska väl ändå försöka se färdigt skiten någon dag...
Det slutade istället med att vi såg "Love actually"...igen. Nu kan julen börja.

Söndagsintervjun: Erika Rockborn

Erika Rockborn skriver feelgood med djup

 

Förra året debuterade Erika Rockborn med boken "Livmodermakt" som handlade om en man med barnlängtan. Nu är uppföljaren "Modermakt" klar och tar vid sju år senare i berättelsen.

 

I "Livmodermakt" fick läsarna stifta bekantskap med distriktsläkaren Martin Lindahl som längtar efter att få barn. Efter en del turer fram och tillbaka slutade det hela ändå på ett bra sätt, men säg den lycka som varar...

- Martins liv har blivit ganska tufft nu. Han har två barn när boken börjar och den minsta har ett funktionshinder. Det var en traumatisk förlossning som satte djupa spår i hustrun, så det blev inga fler barn sen. Martin är jättelycklig över sina flickor men det är ett tufft vardagspussel att lägga. Och ganska tidigt i boken inträffar en tragedi i familjen som gör att tillvaron ställs på kant, säger Erika och fortsätter:

- Svärmor Birgitta fortsätter att bestämma och härja. Hon har drabbats av en stroke och tar till skuldkänslor för att styra och ställa. Titeln "Modermakt" syftar mycket på en mors makt i en relation, och inte minst en svärmors makt när hon får härja fritt i en familj som är lamslagen av sorg.

- Jag har jobbat länge som läkare och har hört mycket om hur det kan vara i familjer, och det är väl ett sammelsurium av såna svärmorsberättelser som jag har använt mig av. Men jag vill vara tydlig med att det inte är något självupplevt. Min svärmor var en jättebra människa och vi hade väldigt kul tillsammans.

 

Erika, som bor i Norrköping och jobbar i Söderköping, berättar att hon vill skriva om livet självt. Förlaget kallade hennes genre för feelgood med djup. Det är mycket tankar om livet och jobbet. Och nu i uppföljaren har hon tagit ut svängarna mer, vilket gjort den mer dramatisk än debuten.

- Den första boken tog flera år, och jag var inte ens säker på att det skulle bli en bok. Det kom till mig en berättelse och så småningom växte det fram en känsla att det nog kunde bli en roman. När den var klar tyckte jag nog att berättelsen var färdig, men samma dag jag fick besked av förlaget att boken var antagen blev jag så upprymd och glad att jag började med tvåan. Ivrigt påhejad av min son Erik som tyckte att berättelsen var som upplagd för en uppföljare.

- Och jag skriver fortfarande allt på mobilen, på vad jag kallar gratisstunder. Det är såna där stunder som jag tror att alla människor har, när man till exempel väntar på bussen. När andra människor slösurfar, då skriver jag. Igår var jag barnvakt på ett bröllop och då fick jag nåt kapitel skrivet där när barnet hade somnat. Är det lång kö på ICA Maxi så skriver jag där. När vi åker till landet kör alltid min man Peter så då kan jag skriva i bilen. Nu ska vi åka ner till bokmässan i Göteborg, så då räknar jag med tre härliga skrivtimmar i bilen.

 

Vill man träffa Erika och köpa en signerad bok så kommer hon bland annat medverka på Handels dag i Söderköping den 26/10 och på bokmässan Tellus i Linköping den 30/11. Då kan man passa på att köpa den första boken som nu kommer i pocket.

- Och i pocketversionen så får jag med alla recept, det var en liten detalj som jag egentligen ville ha med från början. Likaså i andra boken är recepten med. Jag kan själv bli vansinnigt sugen om jag läser en bok och det beskrivs något som äts. så det är rätt praktiskt om det finns recept i boken, säger Erika som nu har fokus på den tredje och avslutande boken i serien om Martin Lindahl.

- Den är inte riktigt klar än men jag har kommit väldigt långt på den, och historien är klar i mitt huvud. I tredje boken har det gått ytterligare sju år och då handlar det om tonårsproblematik. Jag ville skildra de 15 år som kanske är de mest intensiva i livet: när man blir förälder, när man är småbarnsförälder och när man är tonårsförälder.

Filmrecension: John Wick:Chapter 3 - Parabellum

John Wick: Chapter 3 - Parabellum

 

Det har sagts en del om Keanu Reeves comeback som cool filmsnubbe i och med "John Wick"-filmerna och det måste nog poängteras igen: Reeves är klockren i rollen den fåordige våldsmaskinen som rensar upp bland slöddret. "John Wick"-serien satsar mycket på det visuella och Reeves passar perfekt in med sin kostym, sin skäggstubb och sina mörka hårtestar.

Denna tredje del tar vid direkt efter de två andra och börjar med att Wick får en prislapp på sitt huvud och blir allmänt villebråd för alla lönnmördare som tycks finnas i vartenda gathörn. Det, och en massa andra udda saker, är sånt man måste acceptera för att kunna uppskatta filmens dataspelsliknande universum till fullo. För detta är i första hand en visuell film som är gjord för att behaga ögat.

Actionscenerna är fantastiska och håller absolut världsklass. Inledningen där John Wick dödar skurkar med i tur och ordning böcker, knivar och hästar är så fantasifull och fräck att man måste skratta. Men hela filmen är en strålande uppvisning i koreograferat ultravåld som är omöjligt att slita blicken från.

Filmens kyla, brist på handling och ytliga rollfigurer gör dock att man inte investerar några känslor. När de snygga slagsmålen är över rycker man på axlarna och går vidare.

 

3/5


Jul, faktiskt

Ikväll klockan 23: "Love actually".
NU börjar julen!

Mitt Spotify 2019

Då har statistiken kommit från Spotify vilka artister jag lyssnade mest på under 2019. Etta blev...Sonic Surf City!
Inte så oväntat kanske, det hade jag nästan på känn.
Tvåa blev...Kennelklubben!
Känns också rätt, jag tycker att deras platta är årets bästa skiva (även om den kom i mellandagarna förra året).
Trea blev...Psychotic Youth!
Okej, jag lyssnade en del på deras senaste skiva men nästan inget i övrigt. Men visst, det är ett band jag gillar.
Fyra blev...Vinnarcirkeln!
Va fan? Jag minns inte att jag lyssnat på dem överhuvudtaget. Måste hänga ihop med nån recension eller så.
Femma blev...Volbeat!
Vad är det som pågår? Jag lyssnar ju aldrig på Volbeat, kan detta verkligen stämma? Jag tror aldrig jag frivilligt satt på Volbeat.
 
När det gäller mest spelade låtar så har Kennelklubben fyra på topp fem. Den femte är "1984" med gruppen 1984. Det känns helt rimligt.
 
Den artist jag lyssnat mest på under det senaste decenniet är Magnus Uggla. Det känns också rimligt. Därefter Wilmer X, Bête Noire, Sonic Surf City och Gyllene Tider.
Mest spelade låtar under decenniet är lite pinsamt fyra Bête Noire-låtar samt "Det känns perfekt" från "Bilar 2". Och ja, det känns perfekt.

Huller om buller

Alive and kicking! Uller är inte bara rockstjärna, skådis och en stor personlighet. Han är även oförskämt fräsch. Igår hängde vi på fik och snackade kommande projekt. Fast störst ändå är att han är polare med Christer Hellman i Lustans. Oj oj oj...

Vägen till Vita Huset. Del 10

Jaha, då var Kamala Harris ute. Inte helt oväntat efter de senaste månadernas kräftgång. Mer oväntat är Warrens stora tapp i mätningarna. Vissa hävdar att det beror på att hon gått mot mitten, men då borde ju Bernie ha gynnats, vilket han inte har. Han står - som vanligt - still. Biden också, men där finns risk för ett stort kommande tapp när det börjar dra ihop sig, eftersom han inte har några riktiga fans.
Buttigieg har varit hetast den senaste tiden, tillsammans med Bloomberg som rätt snabbt gått upp till sisådär 5%. 
Till nästa debatt kommer antalet kandidater antagligen vara ner på fem eller sex, vilket borde gynna den sakpolitiska debatten och därmed Bernie och Warren. Men fan vet...det verkar vara omöjligt att förutse hur det här racet ska gå.

Pop & Politik

Vänsterpartister lyssnar på punk, moderater lyssnar på Da Buzz. Men vad lyssnar SD-are på? 
Jo, här kommer de tre populäraste banden, som har 99,8% SD-sympatisörer bland sina fans.
 
1. 2 Blyga Läppar
2. Bedårande barn
3. Stiftelsen
 
Bubblare: Björn Rosenström, Peter Jezewski
 

Kvällspromenad

..."och jag vill inte va´ ensam i december".

Snart julmarknad igen

 

Biomåndag

Var och såg "Knives out" igår. En typisk mordgåta i nytappning. Vem mördade släktens patriark? Alla hade motiv. Många kända namn i rollistan. Hyfsat underhållande men inte så smart eller unik som den vill vara.
Betyg: 2 av 5

Högtidsbord nr 3

Ännu en vecka, ännu ett julbord. Denna gång med bror och far på Ikea.
Och Ikea måste nog vara det mest prisvärda julbordet. Det är inte speciellt bra, men å andra sidan är det inte mycket sämre än de flesta andra julbord, för de flesta julbord är halvdassiga. Men det kostar bara en tredjedel av vad andra julbord kostar, så enhet bukfylla per krona blir riktigt bra.
Är ju några veckor kvar till jul så några julbord/jultallrikar till ska man väl hinna klämma in. Undrar var det blir nästa gång?

Packet på Palatset

I lördags blev det en riktig höjdarkväll. Per Persson & Nya Packet + Phalén och stans bästa band (med stans sämsta bandnamn, måste man väl ändå säga...) skulle lira på Palatset, så vi hade lite förfest hemma hos mig.
Sen mot Palatset där Phalen och gänget öppnade...
...sen körde Persson. Och det var som vanligt svinbra. Årets bästa konsert. Han ligger ju topp tre på min lista över husgudar tillsammans med Kinde och Uggla. Persson är så äkta som en svensk artist kan bli. Tre ackord och sanningen.

1 advent

Ikväll klockan 21: "Love actually".
NU börjar julen!

Om

Min profilbild

tobi

Mejla till: Tobi_Katoy@hotmail.com

RSS 2.0