tobi

Linköpingsförfattaren Lena Hilmersson debuterade 2014 med "Om inte Rasmus fått röda hund" som följdes upp förra året av "Om det inte hade hänt". Nu är hon klar med relationsroman nummer tre där hon återigen vrider och vänder på perspektiven.

- Jag har alltid tyckt om att skriva och har väl någon ådra från mormor som skrev sagor och publicerades i tidningar. Jag har alltid drömt om att skriva en bok men saknade väldigt länge en idé, säger Lena och berättar om tillfället när den där idén till slut dök upp.

- Jag var på en skrivarkurs i Lövstabruk i Uppland 2010 där vi fick en uppgift att skriva nånting utifrån ordet "tystnaden" och då skrev jag ett stycke om två personer morgonen efter ett gräl. Efteråt fick jag så mycket frågor av de andra i skrivgruppen om vad det var för personer, vad hade de grälat om, vad som hände sedan och så vidare, och då började jag fundera mer själv på det där och det var det som sen blev boken "Om inte Rasmus fått röda hund" som kom 2014.

Lena beskriver boken som en relationsroman för vuxna, även om titeln och omslaget har gjort att många trott att det är en barnbok.

- Den handlar om att den här Rasmus får röda hund och smittar ner en kvinna som heter Madde. Hon och hennes pojkvän Anders har precis köpt ett hus som de håller på att renovera och ska åka iväg på semester, men då har ju hon fått den här röda hund-smittan så Anders får åka själv och då träffar han en kvinna där som heter Sophia som nyss har brutit upp från ett förhållande och sen händer det som inte får ske. Anders åker tillbaka hem men kan inte riktigt släppa Sophia och så småningom möts de igen av en slump och då har hon blivit med barn. Hur tacklar de den situationen och vilka val gör de? Det får man läsa i boken.

I höstas kom sedan bok nummer två, "Om det inte hade hänt", där persongalleriet från debuten återkommer.

- Den spänner över en längre tidsperiod men händelsen från Rasmusboken finns med. Nu får man se händelsen utifrån Maddes perspektiv, och hon tolkar inte situationen på riktigt samma sätt som Anders och Sophia gjorde.

Ska man se det som en uppföljare?

- Både och. Man kan läsa dem helt separat, men ska man läsa båda ska man läsa Rasmus först. Men man måste inte ha läst den för att kunna läsa den andra.

Har du fler böcker på gång?

- Jag har skrivit klart en tredje bok och håller på med fyran nu. I den tredje boken finns Anders och Sophia med, men det handlar om fler personer. Någon i en familj har vunnit fem miljoner kronor men man vet inte vem det är, och boken handlar om hur man påverkas när det finns så mycket pengar inom räckhåll, vilka moraliska förändringar som sker hos människor. Förhoppningsvis kommer den till hösten, målet är att få ut den till TellUs Bok- och berättarmässa i december.

Läser du mycket själv?

- Ja, jag har alltid en bok vid sängkanten och en bok i hörlurarna. Jag tycker Per Anders Fogelströms "Stadserien" är fantastisk. Sen är jag väl lite allätare, men jag tycker det är lite tråkigt idag att det är så väldigt mycket deckare. Och det har varit väldigt viktigt för mig att jag inte skriver deckare. Mina personer är vanliga människor, det kan vara grannen eller syrran.

Har du någon stilistisk förebild?

- Jag tycker om att se samma händelse ur olika perspektiv, det finns inte en sanning utan sanningen beror på vem du är. Första gången jag såg det sättet att skriva var hos Katarina Mazetti i boken "Grabben i graven bredvid". Så där har jag kanske lånat lite av det skrivsättet. Vartannat kapitel är det en persons synvinkel och vartannat är det utifrån den andra personen.

Ison & Fille

Vackra liv

Jag var inte särskilt förtjust i Bredängduons förra platta "Länge leve vi". Jag tyckte den var tungfotad och saknade sväng. Skivan osade melankoli, överdoserade på autotune och kändes som en resa tillbaka till när seklet var ungt och svensk hip hop var dyster, mörk och hade svårt att röra på höfterna.

Det var fem år sedan, men fansen är vana att få vänta på Ison & Filles skivsläpp. Mellan de tre senaste fullängdarna har det gått fem, tre och fem år. Sen senast har grabbarna bland annat medverkat i " Så mycket bättre" och filat på denna platta, så nu väntar jag mig storverk.

Och jag tycker nya skivan är ett snäpp bättre än den förra, även om jag har en hel del invändningar denna gång också. I stort sett skulle man kunna ta beskrivningen ovan av "Länge leve vi" och köra den i repris på "Vackra liv". Tycker dock att nya skivan svänger bättre och tar ut svängarna mer produktionsmässigt. Det låter bra, men jag har svårt att riktigt tända till. Har Ison & Fille haft sin tid, är det dags att mygga av dem? Kanske inte. Fortfarande har de kompetensen och grundkvaliteten på sin sida, men de måste jobba på att väcka energin hos lyssnaren.

3/5

Linköping City Airport har anledning av vara stolt. Medan andra svenska flygplatser brottas med kraftigt minskande passagerarantal pekar kurvorna i Linköping uppåt och VD Camilla Lejon tror på fler avgångar inom kort. Dessutom får flygplatsen kanonbetyg av sina resenärer.

- När KLM mäter vad deras resenärer tycker så kom vi 2018 på förstaplats i världen vad gäller service och bemötande vid incheckning, tvåa vad gäller bagage drop och tvåa vad gäller boarding. Vi har även den tionde mest omtyckta loungen bland alla 240 flygplatser som KLM trafikerar, säger Camilla och berättar att Linköping City Airport ligger bra till för att få ytterligare en avgång.

- Air France/KLM placerade en key account manager här i Linköping förra sommaren med avsikt att öka beläggningen på några av flighterna i veckan, för att kunna sätta in en ny avgång. Det man tittar på är antingen en fjärde avgång till Amsterdam eller en direktflight till Paris med Air France.

Och det kan komma att behövas för trycket är högt just nu. Under de tretton första dagarna i maj ökade Linköping City Airport med 700 resenärer, utan att ha ökat kapaciteten. Det motsvarar sju fyllda maskiner och är en ökning som de inte sett motstycke till tidigare.

- Vi har även kommit väldigt långt i förhandlingarna med ytterligare en operatör som skulle komplettera KLM fantastiskt bra. Vi är väldigt noggranna för det ska vara en operatör som marknaden efterfrågar och som kan komplettera utbudet vi har idag så det blir en win-win-effekt för alla inblandade.

Flygplatsen har ett nära samarbete med Vikingbuss och till hösten arrangerar de totalt fyra charterresor till Verona i Italien och Zadar i Kroatien.

- Men vi kommer aldrig att bli en charterflygplats. Vi finns till för näringslivet i första hand, men vi ser även ett ökat antal privatresenärer och har även många gruppresor till destinationer i Europa, USA och Asien som flyger från oss. Det passar bra, för de hjälper till att fylla upp maskinerna när det är lite lägre beläggning med affärsresenärer.

Flyget utmålats ofta som en stor miljöbov, men står endast för 2-3 % av de globala koldioxidutsläppen och Finlandsfärjorna släpper ut 8 gånger så mycket koldioxid som hela svenska inrikesflyget enligt ny forskning från SMHI. I flygbranschen pågår också ett stort arbete för att minska klimatavtrycket och göra flyget mer hållbart.

- Och där har vi en fantastisk tur att ha KLM. De senaste tio åren har de varit främst i världen på sitt hållbarhetsarbete, enligt Dow Jones sustainability index. KLM var först ut med biobränsle och köper idag 50% av allt biobränsle som produceras i världen. Dessutom byter de ut sin flygplansflotta. Tidigare flögs vår lunchflight med Fokker och när den byttes mot Embraer 175 minskade utsläppen med 18%. Sen arbetar man kontinuerligt med att allt som lastas ombord ska bli lättare, för då går det åt mindre bränsle.

- KLM jobbar även mycket med klimatkompensering. De har egna projekt för återplantering av regnskog och köper upp stora arealer för att förhindra skövling. Så jag uppmanar verkligen våra resenärer att klimatkompensera när de flyger. Det kostar nästan ingenting och det är bara att kryssa i den där lilla rutan. Det är inte lösningen på klimathotet men det är något väldigt bra att göra fram till att flyget blir helt hållbart.