Hello Cabo

Förra veckan Cabo i Linköping. Denna vecka Cabo i Norrköping. Vart blir det nästa vecka? Kanske Cabo Corso, den svenska kolonin på 1600-talet i nuvarande Ghana. Och säga hej till Johan Vilde.
Nej, det lutar åt Fågelburen på Arbis, NKPG.

Bastukungen #7

Börjar komma in i ett flow flow
Sekunderna börjar gå slow slow
Pekka han har redan börjat flämta
Fyfan han är ju finne - måste skämta

Biotorsdag

Var och såg "Bombshell" igår. Om sextrakasserier på Fox News för några år sedan. Charlize Theron imponerar mer för varje år, Nicole Kidman är alltid stabil och Margot Robbie är en favorit som bara fortsätter att växa. Riktigt bra film.
Betyg: 4 av 5

Bastukungen #6

Tjocka män i en fet härlig klunga
Gungar till beaten som en fläskig tunga
Kastar vatten som ger varm härlig ånga
Nu vi ser vilka som är de stronga

The do nothing republican

Nä, jag bryr mig inte om deras fåniga riksrätt. Det påverkar mig inte det minsta.
Jaså? Ändå blev det nytt rekord igår: 141 tweets på en dag!
Och då var det ändå bara fram till klockan 18 på kvällen. Antar att han bänkade sig framför Fox news då...  Hörde att det motsvarade en tweet var 5 1/2:e minut, 
Världens mäktigaste person har alltså inget vettigare för sig än att twittra 141 gånger på en dag? Och hans anhängare tycker det är helt rimligt?
Det räcker nu, in med Bernie!

Throw back thursday

Jag får ibland frågan vilken som är den bästa festen jag varit på. Och svaret är självklart: festen på Nya Blue Öyster Bar för sisådär tio år sedan. Absolut. Utan tvekan.

Biotisdag

Var och såg "Bad boys for life" igår. Borde väl sätta en etta på skiten, för den var både korkad och tråkig, plus att den kändes så gammal. Såg vi inte detta redan för tjugo år sedan, fast i en massa bättre varianter? Gamla gubbar som tjafsar och börjar få krämpor i kombination med dum action. Suck.
Betyg: 2 av 5 (sparar lite på ettorna, det finns trots allt ännu sämre filmer)

Semlans tid är nu

Japp, det är den tiden på året igen. Nu tjööör vi!

Texten till Fete Å Magre

"Fete å magre" (melodi Elektricitetsvisan) är en av världshistoriens bästa låtar, men när man sitter där packad på Midsommarafton och vill sjunga så är det omöjligt att googla fram texten, för den finns ingenstans på nätet.
Därför lägger jag nu ut den så att den blir sökbar.
 
Den söm är magerlagd söm e get han ä modärn kan en vete
Men den söm råket å bli för fet så månge öknamn får hete
Han skälls för isterbuk å för gluff när svetti framåt han kånker
När sola skiner han säjer uff och går å puster å stånker

Krogkrönika

Mera mathantverk på krogen

 

Östergötland tog hem flera priser när årets SM i mathantverk nyligen anordnades. Men det är inget man märker när man går runt på länets krogar och caféer. Vi måste bli bättre på att lyfta fram vårt lokala mathantverk.

 

I oktober avgjordes SM i mathantverk vid Högbo bruk i Sandviken. Det tävlades i 45 olika klasser och sammanlagt 542 produkter från 182 företag gjorde upp om titlarna. Östergötland gjorde bra ifrån sig och vann tre guld och ett silver.

 

På arrangörens hemsida kan man läsa följande:

"Mathantverk skapar unika produkter med rik smak, hög kvalitet och tydlig identitet. Dessa tillverkas av i huvudsak lokala råvaror som förädlas varsamt, i liten skala och ofta på den egna gården. Kännetecknet för mathantverk är att människans hand och kunnande är med i hela produktionskedjan. Detta ger hälsosamma produkter utan onödiga tillsatser, produkter som går att spåra till sitt ursprung. Mathantverket lyfter fram mat med tradition, vidareutvecklar metoderna och skapar innovativa produkter".

Det låter jättebra, det är sådan mat man både vill och borde äta. Så varför är det så svårt att hitta våra SM-medaljörer på länets restauranger?

 

De östgötska deltagare som vann medalj är dessa: Boställets vedugnsbageri, guld i Småkakor, Soltäppan Valdemarsvik, silver i Matsås, Kvillinge Ekologiska, guld i Övriga fermenterade drycker samt Herrsäters gårdsmejeri, guld i Småländsk ostkaka. Men när serverades du Boställets solrossnittar till kaffet på maten på en lokal lunchrestaurang? Kanske finns det restauranger som använder sig av Soltäppans produkter i sin matlagning, men hur skulle jag kunna veta när de inte skyltar med det? När vi nu har svenska mästare i mathantverk i regionen är det ju smått korkat att inte använda sig av dem. Och det är dessutom något man skulle marknadsföra hårt, att servera Sveriges officiellt bästa småkakor är ju något som absolut borde locka kunder.

 

Jodå, jag har sett Kvillinges kombucha på en del caféer i länet, men det är för att jag själv har haft ögonen öppna och dessutom känner producenten Camilla. Men en svensk mästare i mathantverk ska man inte behöva leta efter, det är något man borde exponeras för ständigt och jämt. Jag menar att det borde kännas som en plikt för länets restauranger att använda sig av lokala mathantverksmedaljörer när vi nu har ett flertal såna. Herrsäters ostkaka borde vara något som finns som dessert på alla Östergötlands restauranger. Det handlar om yrkesstolthet och kvalitetstänk och om att bygga en östgötsk matkultur.

 

Och när vi nu är inne på lokala godsaker: var får man egentligen tag på Norrköpingsfläsk nuförtiden? Den som vet får gärna mejla mig på tobias@nolltretton.se

Söndagsintervjun: Johanna Schreiber

Foto: Gabriel Liljevall
 

Johanna Schreiber

 

I sin nya bok "Det bästa som har hänt mig" skriver Johanna Schreiber om tre nyblivna mammor som oväntat blir vänner och delar föräldraskapets vedermödor. Med humor och igenkänning skildras de krav som ställs på dagens mammor, både från samhället och från dem själva. En del är hämtat från Johannas egna liv och hennes skrivande började faktiskt i Linköping en gång i tiden, i tidningen du just nu håller i.

 

- Det var mitt första betalda journalistiska jobb. Jag pluggade i Linköping i tre år och hörde av mig till Nolltretton. Jag är så tacksam att Benny lät mig testa att skriva trots att jag inte hade någon erfarenhet innan. Jag fick göra allt från att intervjua lokala artister till att åka upp på Ellegalan i Stockholm.

- Linköping formade en del av mitt vuxenblivande. Jag skulle gärna åka tillbaka om jag hade en bra anledning men jag har inga kompisar från studietiden som bor kvar och jag lyssnar inte heller på Lars Winnerbäck, säger Johanna som varvar sin tid mellan att vara med sina barn, vara redaktör för Postkodlotteriet och skriva böcker.

 

Hon har tidigare skrivit flera böcker riktade till barn och ungdomar, varav den senaste kom nu i oktober. Den heter "Inte som du" och är skriven tillsammans med Ida Ömalm Ronvall. I boken vänds på könsperspektiven så att det är tjejerna som har makten och bestämmer agendan. Ett intressant upplägg som väcker många tankar kring hur vårt samhälle fungerar.

- Gemensamt för alla mina böcker, oavsett om jag skriver för barn, tonåringar eller vuxna, är att det handlar om relationer. Kärlek och systerskap är genomgående teman.

 

Och det gäller även "Det bästa som har hänt mig" där de tre nyblivna mammorna Ermina, Sigrid och Freddie upptäcker att de har ganska mycket gemensamt trots de skilda liv som de lever.

- Det här är min första roman för vuxna. Idén kom när jag var föräldraledig med min första dotter Aviva. Jag kände mig rätt ensam och gick på en mammagruppsträff där det satt en tjej och skröt över hur mycket hennes barn sov och allt det där andra man inte vill höra som förstagångsmamma.

 

Just den scenen är med i början av boken, och det finns fler scener som Johanna plockat från sitt eget eller sina vänners liv. Det mesta är skrivet med mycket humor men det finns även allvarliga tankar kring bebislivets baksidor och att det inte bara är en rosaskimrande tillvaro att vara småbarnsförälder.

- Känslorna som de tre kvinnorna i boken upplever är känslor som många kvinnor känner men som man kanske inte så ofta pratar om. Det finns så mycket pekpinnar och åsikter om hur man ska vara som mamma. Jag önskar bara att alla ska få vara som de själva vill. Det är inget fel med att inte vilja amma. Det är inget fel med att stå i en bar med sina tjejkompisar och längta hem till sina barn. Och det är inget fel med att inte vilja ligga med sin man ett par månader efter förlossningen, eller att vilja göra det.

 

Boken har mötts av genomgående bra recensioner och nu i dagarna har pocketvarianten precis släppts. Johanna har dock redan tankarna på nästa bok, som hon redan kommit långt med. Den heter "Tolv veckor med dig" och släpps i april. Och hon ser gärna en lång fortsättning på författarkarriären.

- Att skriva böcker är det roligaste som finns, så det är klart att jag vill hålla på med det. Ibland kan man bli trött på människor runtomkring sig, men skriver man en bok kan man hänga med roliga människor som man själv har skapat.

Bettan på Cabo

Igår hade Bête Noire bandmöte. Vi pratade om kommande skivsläpp, releaseparty, sommarens turné, fancluben, beställning av merch och videoinspelning...nä, såklart vi inte gjorde. Vi söp!

Bastukungen #5

Hur inleder man bäst en morgon? Jo, med en stund i bastun såklart.

Bastukungen #4

Hur avrundar man bäst en kväll? Jo, med en stund i bastun såklart.

Krogrecension: De Klomp

De Klomp

S:t Larsgatan 13, Linköping

Betyg: 3 av 5

 

En samlingspunkt för ölfantaster

- men maten känns lite poserande

 

När det gäller öl är det få om ens något ställe i Östergötland som slår De Klomp på fingrarna. Även när det gäller maten tycks målsättningen vara hög. På pappret gör Linköpingskrogen det mesta rätt men lyckas av någon märklig anledning inte omsätta ambitionen i praktiken.

För den som ska med tåget utgör De Klomp, några minuters gångväg från stationen, ett perfekt sista ölstopp. Krogen har till och med en skärm ovanför bardisken som visar när tågen går och om man kommer hinna, eller om man ska stanna och ta en öl till och satsa på nästa tåg istället. Det är en av sakerna som gör att man gillar De Klomp, men det finns fler. Framförallt det strålande ölutbudet och den mysiga inredningen.

De Klomp (som är det holländska ordet för träsko) öppnade i december 2008 med inriktning mot det holländska och belgiska köket med rätter som bitterballen, musslor och mycket friterat. Med tiden har man dock glidit mer mot de svenska smakerna, vilket kanske är naturligt eftersom De Klomp satsar på lokala råvaror och meny efter säsong. På höstens matsedel hittar man exempelvis bacon från Skänninge, Vätternröding och bröd från Lanemos som lokala inslag.

Inredningen med sin murriga och mysiga känsla får snudd på högsta betyg. De Klomp är en så kallad "bruine kroeg", en holländsk pub med en gammaldags träinredning som skapar en hemtrevlig känsla. Det här är ett ställe man trivs att hänga på, antingen vid den tjusiga bardisken eller vid något av de höga barborden. Eller varför inte bara sjunka ner i ett undanskymt hörnbord och låta världen utanför försvinna ett tag. Och låt oss för guds skull inte glömma de stora fönstren ut mot S:t Larsgatan, de är en viktig del i De Klomps framgång.

Men allra viktigast har nog det stora och intressanta ölsortimentet varit. De Klomp har runt 40 öl på tapp och runt 200 sorter på flaska. Man satsar på små producenter och mindre partier och byter ofta ut sortimentet. Det går alltid att hitta något spännande att dricka och för stadens ölfantaster har De Klomp betytt ett jättelyft för dryckeskulturen.

När det gäller maten har De Klomp en ganska hög svansföring. De är visserligen ett avslappnat ställe där man lätt kan slinka in som man är, men de betonar saker som genuina råvaror, närproducerat, småskaliga producenter och att laga maten från grunden. De har också lite ovanliga rätter och ingredienser på menyn, varav hästköttet är det som fått mest uppmärksamhet, men även att läsa saker som talgmajonnäs, krondillskum, getyoghurt och rostade hasselnötter piggar upp. Allt detta är jättebra men någonstans på vägen från meny till tallrik är det som att något försvinner. Som att krogen poserar mer än den presterar.

Jag och mitt sällskap beställer in Härstoppad vildsvinskorv med blomkålspuré, bakad blomkål, picklade trattkantareller och äppelchips för 195 kr respektive Vegansk Sloppy Joe på rökt ostronskivling och linser med pommes frites och härgjord ketchup för 175 kr. Pommes fritesen är riktigt bra, kanske stans bästa till och med. Det märkliga är att den övriga maten inte exalterar så som jag hade trott. Ja, det är bra råvaror och bra tillagat, och det är absolut inte så att jag är missnöjd. Men det är inte heller så att jag går därifrån med det fånleende på läpparna som vildsvinskorv med picklade trattkantareller borde ge. Jag har svårt att gå igång på maten och jag begriper inte varför De Klomp inte riktigt får till det trots de goda förutsättningarna.

Vid ett tidigare besök åt jag hästkorv och det kändes mer som en ploj så då var det inget problem att det inte var någon jättehit, men nu har jag provat fler rätter på menyn utan att köket övertygat. Och då har jag ändå följt personalens dryckestips till rätterna. Och där har vi ett annat problem, även om inte maten är överdrivet dyr så drar notan ändå gärna iväg om man dricker några öl till, eftersom de flesta av ölen kostar närmare hundralappen - och uppåt.

De Klomp är fortfarande en av favoriterna i Linköping, men i fortsättningen nöjer jag mig nog med att dricka öl. Och max en eller två per besök


Om

Min profilbild

tobi

Mejla till: Tobi_Katoy@hotmail.com

RSS 2.0