tobi

Hur Linköping blev en industristad

I sin nya bok “Linköpings industriella vagga” berättar Lars Danielsson om hur Linköpings första industrier växte fram kring Stångån i mitten av 1800-talet. Med elen tog utvecklingen fart och ledde till den industristad som sedan växte fram, med Saab som kronan på verket.

Lars Danielsson är född och uppvuxen i Linköping, numera pensionär men med lång erfarenhet från mediebranschen. 2017 gav han ut boken "En enkel biljett till Sverige" som berättade om Saab och företagets vedermödor att leverera flygplan i tid till flygvapnet. På samma gång var det en skildring av den italienska arbetskraftsinvandringen till Saab i Linköping på 1950-talet, deras strävan att få ett bättre liv i Sverige och svårigheterna att anpassa sig till en svensk kultur. Lars växte själv upp i Tannefors nära Saab-området och kunde uppleva de exotiska gästarbetarna på nära håll.

Sedan dess har Lars skrivit flera böcker med lokalhistorisk inriktning. 2020 kom “Biltema - från källarföretag till miljardkoncern” där han berättar historien om hur Sten-Åke Lindholm startade en postorderverksamhet under namnet "Handelsbolaget BIL-TEMA" i Linköping i början av 1960-talet. Affärsidén gick ut på att sälja biltillbehör och reservdelar utan fördyrande mellanled. Genom att sänka priserna kom Biltema att punktera den auktoriserade bildelsbranschens gamla monopol och därigenom bidra till den svenska bilboomen som följde.

2024 gav Lars ut “Damkapellet”, en roman som grundar sig på verkliga händelser och utspelar sig vid tiden efter första världskriget när Sverige industrialiserades och moderniserades. Boken handlar om ett damkapell som kommer till Sverige för att konsertera och på så vis försörja sig. Här möter de hårt motstånd från inskränkta fackliga ledare, men också oväntad mänsklig värme från annat håll. Damorkesterns turné på den östgötska slätten tar sig minst sagt en annan vändning än de fem unga musikerna planerat.

Innan jul var det dags för den senaste boken “Linköpings industriella vagga”. Linköping var länge en liten stad präglad av såväl handel och hantverk som världslig och andlig administration. I mitten av 1800-talet inleddes stadens industrialisering, men det gick sakta till en början. Den här boken beskriver den tidiga industrialiseringen och dess entreprenörer innan Linköping blev en egentlig industristad.

-Jag skriver om den utveckling som skedde från ungefär 1850 och framåt. Många av industrietableringarna var i och för sig småskaliga i början men det hände väldigt mycket under den här tiden, säger Lars och fortsätter:

-Det finns väldigt mycket skrivet om Linköping men det jag saknade var hela historien om företagen, det har varit väldigt fragmenterade uppgifter som har funnits. Jag har bara tagit upp ett tiotal olika industrier men däremot har jag tittat på hur branscherna såg ut vid den här tiden i Linköping. Många av de här företagen har vissnat och finns inte kvar längre, som till exempel trävaruhandeln och kötthandeln som var väldig dominerande till och med i Sverige under vissa perioder. Jag saknade hela historien kring de här verksamheterna.

Industrin etablerade sig inledningsvis nära Stångån där det fanns vattenkraft att dra nytta av, men det krävdes mer än så för att Linköping skulle bli en industristad, och det skedde i mitten av 1800-talet.

-Det som hände runt 1850 var att administrationen och samhällsinstitutionerna kom till staden. Linköping var en stad som var ganska anonym innan. Vi hade Norrköping som var en av de största industristäderna i Sverige på 1800-talet. Men det bildades en handelsförening 1846 och det blev det som är köpmannaföreningen idag, kan man säga. Och Östergötlands läns landsting bestämde sig för att etablera sig i Linköping 1862. Det kom många såna

etableringar av institutioner som hamnade i Linköping, och det lockade till sig många entreprenörer utifrån som såg en möjlighet att etablera sig i Linköping och skapa olika industriverksamheter.

Ett kapitel handlar om hur elektriciteten kom till Linköping, vilket skedde väldigt sent jämfört med många andra städer i landet. Det berodde på att man istället satsade på gas, där vissa ledande personer dessutom hade egenintresse i att gasverket skulle gå bra. Två personer i kommunfullmäktige satt nämligen i styrelsen för gasverket. När elen väl slog igenom som kraftkälla innebar detta ett språng framåt och efter hand utvecklades Linköping till en industristad av mer klassiskt snitt