Cajs kräftkalas

Igår drog vi igång höstsäsongen på Palatset. Simon Wallin öppnade och sen kom Caj Karlsson.
Och sen, ja då hade vi kräftskiva i logen. Ni kan avfärda oss som tokiga, men det var jäkligt göööött!

Hösten på Palatset

Ikväll drar vi igång höstsäsongen 2019 på Palatset och först ut är Caj Karlsson & Släkkten. Plus Simon Wallin som support.
Här är hela det klara höstprogrammet (mina personliga favoritkvällar understukna):

6/9 Caj Karlsson & Släkkten + Simon Wallin 

7/9 Toxin T, TV Eye och Plastic Pals

13/9 SOTO med support

20/9 Systemkollaps, Järncell och Bandet Ellington

21/9 Cirkus Prytz + Muskedunderorkestern + Mogge Hellman

27/9 Dynazty + support

28/9 Carry the torch, Sungen, Bowhead

4/10 Ola Magnell + Håkan Maas

5/10 Vånna Inget + Knifven

11/10 Cyhra + Writing the future

12/10 Indiana Sky + Cowbell band

18/10 Oktoberfest med Helmut Jederknüller

19/10 Prime Creation + support

25/10 Magnum Bonum + Peter Trygg Band

26/10 Crossing Eternity + support

1/11 23 TILL mfl

2/11 Crashdiet + support

8/11 NoCebo + Sqwuak

9/11 Asta Kask + Grå vardag

15/11 Shitbaby Mammals + The Polaroids + Queenstreet Moonrunners

16/11 The Heard + The Isolation

23/11 Movember med Ballbreaker mfl

29/11 Varitones + Gubbröra Band

30/11 Per Persson & Nya Packet + Phalen och stans bästa band

13/12 Sonic Surf City + Randells + Primetone Imperials

14/12 Satan takes a holiday + Amplified

20/12 High Grass Dogs

21/12 Boogie Train

25/12 Captain jacks army

26/12 Blues Cats


Torsdagstoner 2019

Årets Torsdagstoner i Trädgårn är igång och igår körde vi tredje kvällen. Jag ramlade in lagom till Primetone Imperials instrumentala surfrock. Sen körde Trailerpark Idlers, kanon som vanligt. Nästa torsdag kör vi igen, då är det säsongsavslutning.

Hugo parkfestival 2019

I fredags var Liveklubben-gänget, dvs Sabo, The Producer och jag, på Hugo Parkfestival för att dricka öl och få branschinspiration. Riktigt bra arrangerad festival som jag tyvärr missade förra året eftersom vi körde Refvens Grund då.
Norra Promenaden öppnade, sen när Linnea Henriksson gick på passade vi på att smita iväg en sväng för att käka, kolla in Arbis och gå hem till The Producer för att dricka rom.
Tillbaka till festivalen för att kolla in tokhajpade Mares...
...och planera lite för hösten...
Sen avslutade Miriam Bryant och vi avslutade med en sväng till Trädgårn. Härlig festival och härlig sommarfest med jobbet.

Tack för allt-festivalen

I tisdags drog Tack för allt-festivalen igång, en tvådagarsfestival på L´Orient som nu ska stänga efter cirka 15 år. Själv har jag hängt på L´Orient osunt mycket genom åren även om stället changserat en del på senare tid. Synd att det försvinner men det blev i alla fall en trevlig avslutningsfest!
Två och en halv scen (om man räknar Det Är Kärlek som spelade på gatan). 50 band på två dagar och ganska mycket folk.
Bête Noire lirade vid midnatt på tisdagen och vi gjorde ett helt okej gig.
Hans Elegáns och Bror Glamour fick ställlet att lyfta. Till och med Helmut Jederknüller berömde oss - stort!
Festivalen fortsatte sedan på onsdagen...

Rapport från Visfestivalen 2019

Här kan man läsa mitt reportage om årets visfestival i Västervik som jag skrev till Zero Magazine.
https://zeromagazine.nu/2019/07/15/visfestivalen-i-vastervik-2019/

Västervik torsdag

Kom ner till Västervik, checkade in på Fängelset, käkade på Guldkant, handlade räkmacka på Tant Grön, bort till kön och sen in i ruinen.
Bob Hansson var visvärd och ett av plustecknen för kvällen. Det regnade i början men sen sprack det upp och blev en härlig kväll.
Ida Wiklund inledde och var okej. Demian var bra som alltid men körde för kort.
Strindbergs akustiskt...nja...
Plura segt...
Och sen kom Linnea Henriksson och räddade kvällen. Så det blev som vanligt rätt bra ändå i slutändan.

En kväll på Palatset

Hängde på Palatset igår och det blev en höjdarkväll. Först ut var Simon Lindström från Grebo...
...och sen Simon Wallin, kompad av Alexandra från CJA. Riktigt bra.
Fast bäst var Philip Fritz. Första gången jag såg honom live och det var svinbra! The Producer var lyrisk och jag med. Årets konsert hittills. Jag får nog boka honom snart igen.

Italiensk vår i Norpan

Igår firade vi in våren i De Geer-hallen med Symfoniorkestern, Daniel Mitsogiannis och Agnes Auer. En riktigt trevlig kväll på temat Italien. Den inleddes med tomatsoppa och sen blev det "Volare", "O sole mio" och andra italienska schlagers. Nu är våren här!

Sator Trio & Wild Rover

Igår lirade Sator Trio och Wild Rover på Palatset. Det har de gjort förut men det är ju så trevliga kvällar så det kan man kolla in flera gånger. Först öppnade Sator Trio med ett akustiskt set...
Sen körde Wild Rover...
...och sen körde allihop.
Två gamla favoritband - en härlig kväll!

Aguson på Palatset

Var en sväng på Palatset igår där Aguson hade releaseparty för sin nya skiva. Förband var Zeijlon (och Willy Dahlqvist).
Sen lirade Aguson. Mycket folk och bra spelning.
Och allra bäst var att Magnus Johansson kom upp på slutet och sjöng "Till himmelen". Nu kan jag dö lycklig.

Bête Noire live på Nuclear Nation oktober 2018 (ca 2 min in)



Bête Noires konsert på Agorafestivalen



Halloween med Bête Noire

Igår lirade Bête Noire på The Crypt. Synthföreningen Nuclear Nation fyllde 20 år och körde Halloweenfest.
Mycket publik som kunde våra låtar och vi gjorde ett bra gig. Kul kväll!

Musikkrönika

Låt inte bratsen ta över festivalerna

Från att ha varit grisfester på leriga åkrar har festivalerna de senaste åren förvandlats till fräscha utediscon i storstäder. Vad tusan är det som händer? Vi måste ta tillbaka festivalerna från bratsen.

Hultsfredsfestivalen var under sin storhetstid den ultimata rockfestivalen. Det går helt enkelt inte att skapa en bättre rockfestival än så. Skälen var flera, exempelvis miljön, arrangörerna och tidsandan. Hultsfred var också så mycket mer än bara musiken. Campingen, mediebevakningen och backstageområdet var lika viktiga som det som hände på scenerna.
Idag handlar festivaler nästan bara om det som sker på scenerna, och det är svintråkigt. För det går utmärkt att göra en bra festival utan musik, men det går inte utan en riktig camping.

De som säger emot kan aldrig varit på Hultsfred, Emmaboda, Sweden Rock, Dalarocken, Arvika, Bergslagsrocken, Raj Raj eller någon annan av de klassiska festivalerna. En riktig rockfestival ska äga rum i en skog eller folkpark. Det ska vara skitigt och primitivt. Man ska komma hem efter tre dagar och vara ett vrak.
Idag ser det dock inte riktigt ut så längre. På dagens festivaler säljs det finöl och vin. Folk klär upp sig innan de går dit och på natten sover de hemma i sin egen säng. Det kan också vara bra men det är något annat, det är inte rockfestivaler.

En stor och betydelsefull skillnad mellan dagens och gårdagens festivaler är att de tidigare oftast drevs av ideella föreningar medan det idag är stora företag som står som arrangör. Jag tänkte också skriva att festivalerna var mer nischade förr, men det stämmer inte riktigt. Summerburst och Way Out West är exempel på två stora festivaler som faktiskt har ganska tydlig inriktning även om vi inte tänker på dem som nischfestivaler i traditionell mening. Faktum är att de flesta festivaler (stadsfester borträknat) har någon form av nisch, det som däremot har försvunnit i takt med företagens intåg är det som kan beskrivas som själ och personlighet.

Lyckligtvis finns det ännu små öar av hopp som gör sitt bästa för att förhindra att festivalsommaren helt tas över av bratsen. Skogsröjet håller rock´n´rollen levande. Det dyker hela tiden upp nya småfestivaler, som exempelvis SkogsRÅrocken. Och Emmabodafestivalen som lade ned förra sommaren ändrade sig och lovar nu fortsätta - i all evighet!
Tack och lov.

Jakob Hellman på Palatset

Igår lirade Jakob Hellman på Palatset. Lana Brunell med band värmde upp publiken och sen kom Hellman, som gjorde en oväntat bra spelning. Jag har sett honom några gånger tidigare och han är ju lite "speciell" om man säger så, men jag tyckte han skötte sig bra. Mycket folk och bra stämning också, så det blev en riktigt lyckad kväll.

Sköna Gröna Gubben!

I lördags firade Phalén sin 50-årsdag med att ha en festival i gammal god Sköna Gröna Grebo-tradition. Ola Aurell var konferencier och lirade lite mellan akterna.
Även Gula Gubben var på plats, och gjorde stor succé.
Sen körde Trög Hanza (med brorsan på trummor).
Efter det kom Mormor går lös i hallonlandet...
...och sen Tre O Comp
Sen var det min tur att kliva upp på scenen, med 6.08
Sen följde ytterligare några band, Chrilla trubadur och öppen scen. Och då var det dags igen. Bête Noire körde några låtar. Vårt andra gig för kvällen eftersom vi hade lirat på Agorafestivalen i Linköping några timmar tidigare.
En riktigt kul kväll!

Torsdagtoner #3

Igår körde vi Torsdagstoner så jag cyklade bort till Trädgårdsföreningen och kollade in läget. Och tja...det såg ut ungefär som vanligt. Håkan Maas & Turbulence lirade, ett fyllo dansade framför scenen, Jögga stod vid mixerbordet. Så jag köpte en glass och cyklade hem igen.
Nästa torsdag är sista gången. Då lirar Elin Namnieks, Muskedunderorkestern och The Varitones.

Snipp, snapp, snut - så var Sommaren i Refvens Grund slut

Igår körde vi sista Sommar i Revens Grund-kvällen, med Kenny Lundström & Eleonor Leone som programvärdar. Det blev en kanonkväll precis som de sju föregående, men det ska bli skönt att få vara lite ledig nu.
Under soundcheck passade jag på att smita iväg en stund...tror inte Jögga märkte nåt...
Sofi Ek var först ut...och sen Trio Ratatouille...
...följt av Mahlby och sen fick Amplified avsluta hela skiten. Tyckte alla band gjorde bra spelningar, och så har det faktiskt varit de flesta kvällarna. Men så bokade vi ju nästan bara sånt som visste var bra också.
Inte klart om det blir någon fortsättning nästa år. Vi ska göra en utvärdering, prata med Upplev Norrköping och sen får vi se vad vi kommer fram till. Kul, men mycket jobb - och jag måste säga att vi fick till ett riktigt bra arrangemang. Tack för i år! Nu blir det postproduktionsfest!

Ännu en tisdag i Refvens grund

Nu är det inte mycket kvar av sommaren i Refvens grund. På onsdagen är det aktivitetsdag och sen är det avslutning på torsdag. Igår blev det ännu en lyckad kväll med kanonväder, mycket folk och bra uppträdanden. Programvärd var Anna-Karin Lodin och inledde gjorde Elsa Göransson (som ersatte Mary and the Ladybird).
Därefter lirade Otis Bluesband...
...och sen Emilie Höijer...
...innan Rescape avslutade. På torsdag är det som sagt avslutning. Sen river vi hela rasket på fredag...och sen blir det fest på kvällen!

RSS 2.0