tobi

Kom ner till Västervik, checkade in på Fängelset, käkade på Guldkant, handlade räkmacka på Tant Grön, bort till kön och sen in i ruinen.

Låt inte bratsen ta över festivalerna

Från att ha varit grisfester på leriga åkrar har festivalerna de senaste åren förvandlats till fräscha utediscon i storstäder. Vad tusan är det som händer? Vi måste ta tillbaka festivalerna från bratsen.

Hultsfredsfestivalen var under sin storhetstid den ultimata rockfestivalen. Det går helt enkelt inte att skapa en bättre rockfestival än så. Skälen var flera, exempelvis miljön, arrangörerna och tidsandan. Hultsfred var också så mycket mer än bara musiken. Campingen, mediebevakningen och backstageområdet var lika viktiga som det som hände på scenerna.
Idag handlar festivaler nästan bara om det som sker på scenerna, och det är svintråkigt. För det går utmärkt att göra en bra festival utan musik, men det går inte utan en riktig camping.

De som säger emot kan aldrig varit på Hultsfred, Emmaboda, Sweden Rock, Dalarocken, Arvika, Bergslagsrocken, Raj Raj eller någon annan av de klassiska festivalerna. En riktig rockfestival ska äga rum i en skog eller folkpark. Det ska vara skitigt och primitivt. Man ska komma hem efter tre dagar och vara ett vrak.
Idag ser det dock inte riktigt ut så längre. På dagens festivaler säljs det finöl och vin. Folk klär upp sig innan de går dit och på natten sover de hemma i sin egen säng. Det kan också vara bra men det är något annat, det är inte rockfestivaler.

En stor och betydelsefull skillnad mellan dagens och gårdagens festivaler är att de tidigare oftast drevs av ideella föreningar medan det idag är stora företag som står som arrangör. Jag tänkte också skriva att festivalerna var mer nischade förr, men det stämmer inte riktigt. Summerburst och Way Out West är exempel på två stora festivaler som faktiskt har ganska tydlig inriktning även om vi inte tänker på dem som nischfestivaler i traditionell mening. Faktum är att de flesta festivaler (stadsfester borträknat) har någon form av nisch, det som däremot har försvunnit i takt med företagens intåg är det som kan beskrivas som själ och personlighet.

Lyckligtvis finns det ännu små öar av hopp som gör sitt bästa för att förhindra att festivalsommaren helt tas över av bratsen. Skogsröjet håller rock´n´rollen levande. Det dyker hela tiden upp nya småfestivaler, som exempelvis SkogsRÅrocken. Och Emmabodafestivalen som lade ned förra sommaren ändrade sig och lovar nu fortsätta - i all evighet!
Tack och lov.

Nu är det inte mycket kvar av sommaren i Refvens grund. På onsdagen är det aktivitetsdag och sen är det avslutning på torsdag. Igår blev det ännu en lyckad kväll med kanonväder, mycket folk och bra uppträdanden. Programvärd var Anna-Karin Lodin och inledde gjorde Elsa Göransson (som ersatte Mary and the Ladybird).