Avengers S.T.A.T.I.O.N

Var på Avengers-utställningen i Norrköping igår. Kul om man är ett Marvel-fan, och har ni tänkt att gå så visas den fram till den 2 september.

Filmrecension: Molly´s game

Molly´s game

Molly (Jessica Chastain) är något av ett underbarn som tycks född för att lyckas i livet, men när hon ska kvala in till OS i puckelpist skadar hon sig och alla planer går i stöpet. Nere på botten i L.A. halkar hon in i pokervärlden och snart arrangerar hon sina egna pokerturneringar. Sen rullar det på. Insatserna ökar men i takt med framgången drar hon också till sig personer man bör undvika, och snart får hon FBI på halsen.
Hon anlitar en advokat (Idris Elba) och man skulle kunna säga att "Molly´s game" är en mix av rättegångsdrama och en klassisk uppgång-och-fall-historia. Filmen är Aaron Sorkins (manusförfattare till "Vita huset") regidebut.
Förutsättningarna att bli en kanonfilm finns absolut där, och stundtals är det riktigt bra stuns i rullen, särskilt i pokerscenerna. Men det finns också brister som gör att det inte håller hela vägen. Första tredjedelen har rappt tempo och fräck berättarteknik, sedan tappar filmen fart och intensitet och blir dessvärre småseg. Det kan vara svårt att hänga med i de juridiska turerna och än värre är det för den publik som inte kan regler och uttryck inom poker. Den ansträngda relationen med pappan (Kevin Costner) bränner aldrig till och hela rättegångsbiten känns ointressant. Kanske för att man aldrig riktigt får grepp om vem Molly är och vad hon vill.

3/5

Kräftskiva

Jajjamen...igår hade vi kräftskiva med äkta Vin-kräftor, nubbe, Västerbottenpaj och annat gött. Men jag fick inte nog så vi måste nog köra en kräftskiva till inom kort.

Han fick ingenting

Här är den den rockvideon jag var med i tidigare i somras. Aguson & Stormen - Han fick ingenting
 

Västeråssvängen del 2

Världens fulaste gatupratare?
Och det var bara början...för om första dagen var kanon så blev andra dagen rätt misslyckad.
Av skäl jag inte orkar gå in på så skippade vi spa:t på The Steam Hotel (vilket var en av anledningarna till att vi valde att åka dit). Dessutom mådde både Bella och jag lite konstigt (senare kom vi på att det kanske berodde på åskan).
Ett annat skäl till att vi åkte till Västerås var att vi skulle till Sala silvergruva. Och länge var allt frid och fröjd, men precis när vi började guidningen kom det värsta och mest intensiva skyfall jag varit med om. På bara några sekunder kom en hagelstorm/regnoväder från ingenstans och gjorde alla dyngblöta. Nere på 155 meters djup är det bara +2 grader, så guidningen ställdes helt enkelt in eftersom alla var så blöta. Och just det: efter bara nån minut sken solen för fullt igen.
Så vi drog till Fagersta istället och hälsade på Kicki & Bosse - och fick en guidad tur genom Hälleskogsbrännan.
Det var intressant, men inte riktigt det vi tänkt oss när vi vaknade på morgonen. Sen blev det lite ändrade planer för kvällen också...ja ja, det blev väl en okej dag ändå och Sala silvergruva får vi väl ta en annan dag.

Filmrecension: Downsizing

Downsizing

Alexander Paynes nya film har en riktigt bra grundidé. Norska forskare kommer på en teknik för att kunna krympa människor till 13 centimeter, vilket skulle vara en perfekt lösning på problemet med utarmningen av jordens resurser. Dessutom för det med sig den fördelen att de krympta människorna även blir väldigt rika och får leva i inhägnade lyxsamhällen. Några som nappar på idén är Matt Damon och Kristen Wiigs rollfigurer, som bestämmer sig för att slå till.
En perfekt öppning för en skojig men samtidigt tankeväckande sci-fi-rulle känns det som. Men just när filmen borde bli intressant vete tusan vad som händer. Då ändrar "Downsizing" plötsligt karaktär och blir något helt annat. Alla de praktiska, moraliska och filosofiska frågor som borde avhandlas glöms helt bort. Ja, det glöms nästan bort att Matt Damon överhuvudtaget är krymt och lever i en miniatyrvärld. Istället kommer det in märkliga bifigurer som gör konstiga saker, filmen får ett annat tonläge och börjar handla om helt andra saker än den gjorde i början. Jag försöker lista ut vad det är Payne vill säga, men landar i slutsatsen att han nog inte vet det själv. Storyn hänger helt enkelt inte ihop och sista halvtimmen är rent ut sagt usel. Hur kunde det gå så fel?

2/5

En tripp till Västerås

Västerås har ju alltid känts som en tråkig och intetsägande stad, men sen ett år tillbaka eller så har de ju det berömda The Steam Hotel, så nu var det dags att kolla in staden.
Vi började med en kanonlunch inne i centrum, på Nya Hattfabriken. Sen drog vi och checkade in på hotellet.
Började med en öl uppe i skybaren...
Sen svidade vi om och laddade upp med en fördrink innan middagen.
Riktigt snygg inredning, men deras spakoncept har stora möjligheter till förbättring. Hur som helst - en riktig trevlig dag.

Lehmans fredagsfräckis

Det finns 70 sätt att tillfredställa en kvinna.
En 69:a och en tur till Ullared.

Filmrecension: The Post

The Post

Det fria ordet är under ständig attack och måste likt demokratin återerövras varje dag. Och vissa dagar mer än andra, som när USA:s president utser media till sina fiender och vill hindra nyhetsorganisationer från att informera allmänheten. I "The Post" handlar det om Richard Nixon, men filmen skulle lika gärna kunna handla om Donald Trump - och gör väl egentligen det också.
I "The Post" tar sig Steven Spielberg an den sanna historien om hur president Nixon ville stoppa tidningar från att publicera hemliga dokument om Vietnamkriget, och vi får följa personerna på The Washington Post (bland annat Tom Hanks och Meryl Streep) när de våndas över frågan om de ska publicera de känsliga uppgifterna och i så fall riskera åtal.
Det är en viktig film, särskilt i tider som dessa, och för de som gillar gamla tryckpressar och murvelromantik är det en fröjd att titta. Men filmen har också en del smärre brister. Den känns ibland lite hafsigt gjord och det är svårt att riktigt engageras av den lite luddiga historien. Det är en film som har många viktiga saker att berätta om journalistik, demokrati och yttrandefrihet men som är lite för lättviktig för att nå ända fram.

3/5

14 augusti

Äntligen dags!

Krogkrönika

Monopol på alkohol

I debatten framstår ofta Sverige som det enda landet i världen med monopol på alkohol men hur ligger det till egentligen?

Det har hänt mycket de senaste decennierna med den svenska alkoholförsäljningen. Större utbud, självplock, bag in box, flera importörer, kändisviner och längre öppettider för att ta några exempel. Många tycker dock att liberaliseringen ska gå ännu längre och att Sverige ska tillåta alkoholförsäljning i mataffärerna som i många andra länder. Det är en gammal fråga som diskuteras med jämna mellanrum men just nu tyder inte särskilt mycket på att det skulle ske. De senaste åren har det pratats mer om så kallad gårdsförsäljning och där känns det som att chanserna är något större att det skulle kunna bli tillåtet så småningom.

Men än så länge är det Systembolaget som gäller om man vill köpa sig en flaska starkt till helgen. Och det svenska alkoholmonopolet har gamla anor. Redan 1855 kom de första regleringarna och dessa har under åren ändrats lite fram och tillbaka till det upplägg vi har idag. Ibland kan det låta som att Sverige är det enda landet i världen som försöker begränsa sin befolkningens drickande. Detta är dock inte sant, utan många länder har regleringar kring sin alkoholhantering.

Det kan handla om begränsningar i allt från tillverkning och import till detaljhandel och servering. Den vanligaste lagen rör åldersgränser, men det kan även handla om exempelvis höjda skattesatser för alkoholreklam. Traditionellt har alkoholmonopol varit förknippat främst med de nordiska länderna, Kanada, delar av USA och vissa mellan- och östeuropeiska länder, men när det gäller tillverkningsmonopol finns det faktiskt (åtminstone när det gäller vissa alkoholslag) i en rad länder världen över, såväl i Latinamerika som Asien och Afrika.

När det gäller detaljhandelmonopol är det inte riktigt lika utbrett men finns ändå i ganska många länder. Förutom Sverige, Norge, Island och Finland även i Kanada, Colombia, Franska Polynesien, Gambia, Kambodja, Kirgizistan, Makedonien, Malawi, Mauritius och Mongoliet. Även Australien och Nya Zeeland har begränsningar. Men "värst" är det faktiskt i USA (främst i södern) där det finns hundratals så kallade "dry counties" där det råder totalförbud mot alkoholförsäljning. Och jämför man med det så kanske det inte är så illa med Systembolaget ändå?

Zvenzexa

I helgen hade vi svensexa för Zeijlon. Och det är allt jag tänkte säga om det - för det som händer på svensexor stannar på svensexor!

Sommar i Sverige del 7

Det blev bara en dag på Böda, sen var det dags att börja röra sig hemåt igen. Men först stannade vi till i Kalmar och åt småländska kroppkakor.
Där träffade vi även en kompis till Bella. Sen blev det E 22:an hemåt. En härlig sommarresa i södra Sverige. Och sommaren är ju inte slut än på långa vägar...

Skivrecension: Taken by Trees

Taken by trees
Yellow to blue

The Concretes hade några fina år där på 00-talet när de till och med fick till en hyfsad internationell karriär. Strax efter andra skivan, när de stod på toppen, valde sångerskan Victoria Bergsman att lämna bandet, och efter det började luften så sakta gå ur The Concretes. Och kanske var det även den sista sucken för den svenska indiepopen.
Bergsman då, vad hände med henne? Jo, hon startade soloprojektet Taken by trees och albumdebuterade med skivan "Open field" 2007. Den följdes upp av "East of Eden" 2009 och "Other worlds" 2012, men efter det har det varit mer eller mindre tyst i sex år.
Men nu är hon tillbaka med en ny platta fylld med halvskör indiepop nånstans mellan The Concretes och Club 8. Luftig, mjuk, smekande, med strålande melodier och den där sköna indiekänslan som åtminstone jag har saknat ganska mycket inom svensk pop det senaste decenniet.
Redan vid första lyssningen fastnar jag för inledningen med "Wait", "Vibrant colors" och "Once", men tänker att mycket av det övriga materialet är lite för dystert och långsamt för att "Yellow to blue" ska vara en helgjuten skiva, trots den lätta 80-talstouch som svävar över albumet. Skivan växer något med antal lyssningar och fyran står hela tiden och knackar på. Men nja, den får vänta utanför denna gång.

3/5

Sommar i Sverige del 6

Nä, efter Karlskrona var det dags för lite sol- och bad, kände vi. Så vi körde mot Kalmar och sen över Ölandsbron.
Min bror Patrik hänger ju en del på Böda Sand om somrarna, så vi drog dit och hälsade på honom i husvagnen.
Sen ner på beachen...
Tror det var 25 år sedan jag senast var på Böda, så det var hög tid att åka dit. Och det var riktigt fint.
På kvällen blev det amerikansk buffé...
...och sen en titt på området. Böda Sand - solklart!

Om

Min profilbild

tobi

Mejla till: Tobi_Katoy@hotmail.com

RSS 2.0