På skiva - Laleh

På skiva / Permalink / 0
På skiva - Laleh
Betyg: 3

 Laleh

”Prinsessor”

Warner


När Lalehs självbetitlade debutskiva dök upp 2005 höll jag på att spy rakt ut. Det blir lätt så när kulturetablissemanget slår klorna i någon, hyllar reservationslöst och bestämmer att ”nu är den här personen som gäller – och hör sen”.

Laleh hade ju allt, hon var den uppvuxna proggvänsterns våta dröm. Ung, tjej, invandrare (född i Iran), förortsbarn (uppvuxen i Hammarkullen i Göteborg) och som grädde på moset lät hon som Cornelis i hiten ”Storebror”. Hon skrev sina egna låtar (…som om det numera skulle vara någon merit), bjöd på improvisationsfyllda liveshower och var allmänt charmig.

Hyllningarna kom som ett brev på posten: tre grammisar, Taube-stipendium, Rockbjörn och två guldmickar från P3.

Egentligen var Laleh en ny, trevlig bekantskap som jag gärna lånade ett öra, men tokhyllande får ofta en distanserande effekt och så även med Laleh.

Debuten hade trots allt en viss charm även om den var ett spretigt misch-masch av etnotoner, reggaetakter, svenska visor, engelsk softrock och persiska sånger.

Blandningen av språk återkommer även på ”Prinsessor”, bara fyra av låtarna är på svenska. Synd, eftersom det är då det känns som att hon har något att tillföra och skulle kunna vara en injektion i skinkan på den svenska visan.Som helhet är kanske "Prinsessor" en bättre skiva än debuten, men jag saknar överrumplingen. Det känns ospännande och tamt. Mysig parmiddagsmusik har redan Dilba (nån som minns henne?) gett oss på flera skivor.

Lyckligtvis har tokhyllandet avtagit, det gör att man nu kan börja bedöma och uppskatta Laleh för vad hon är istället för vad hon förväntas vara.

Till top