På skiva: Gina Jacobi (Zero, november)

Album

3/10

 

Gina Jacobi: Ömtåligt gods

Major Music

 

Tjugo år har gått sedan Gina Jacobi hade sin förra formtopp som artist. Åren i skarven mellan 80- och 90-tal var jämtländskan ett hett popnamn och blev till och med Grammisnominerad. I mitten av 90-talet försvann hon ut ur rampljuset, kanske hade det en koppling till att hon övergav svenskan för att istället börja sjunga på andra språk? På sin nya platta har hon hittat tillbaka till sitt modersmål och är plötsligt lite småhet igen. Själv blev jag påmind om hennes namn när hon nyligen producerade min polare John Daniels soloskiva. Han sjunger halvsmörig 90-talspop på svenska och detsamma kan sägas om Gina Jacobi. Det är musik som inte drabbar på något sätt. Radhuspop. Snällt och utan djup. Nanne Grönwall.

Om Gina Jacobis återupptagna popkarriär ska hålla i sig måste hon börja sjunga så att det känns.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0