Tre skivor

Album

6/10

 

Tutankamon: Tutankamon

Playground

 

Hur låter det om man sätter ihop Adam Olenius från Shout Out Louds, Peter Morén från Peter Bjorn and John, Daniel Värjö från The Concretes-Daniel Värjö och Niklas Korssell från okända New Rose?

Tja…ungefär som en mix mellan Shout Out Louds, Peter Bjorn and John, The Concretes med en liten touch av nåt okänt. Helheten blir således inte större än summan av delarna utan snarare får man exakt det man kunde förvänta sig.

Tutankamon har gjort en trevlig liten popskiva, men vem vill egentligen ha trevlig popmusik? Här finns inte mycket som sticker ut, etsar sig fast eller överhuvudtaget skiljer sig från den mesta radioindie som släpps. Det betyder inte att det är dåligt för det är det inte, tvärtom låter det riktigt bra, men som sagt är det lite tråkigt och förutsägbart.
----------------------------------------------------------------------------------

Album

4/10

 

Rita Redshoes: Golden era

Naz Promotions

 

Jag ska villigt erkänna att jag inte vet ett dugg om Portugisisk musik. Å andra sidan är det inte folkmusik Rita Redshoes sysslar med utan pop som lika gärna skulle kunna komma från Sverige, England eller Rumänien. Hon sjunger till och med på engelska och texterna handlar om kärlek. Och just det allmängiltiga gör musiken lite tråkig. Vem gillar skickligt framförd vuxenpop med piano och stråkar? Alla och ingen, förmodar jag.
--------------------------------------------------------------------------------------

Album

5/10

 

Danish Daycare: A story of hurt

Smaragd Records

 

Bandnamnet är rätt dåligt och skivomslaget skitfult men musiken är faktiskt rätt bra. Bakom namnet Danish Daycare hittar vi den 34-åriga Malmöbon Daniel Jönsson som efter att ha spelat i bandet Eyedrop nu satsar solo. ”A story of hurt” är hans debutalbum och innehåller 10 pampiga arenarock-spår. Musiken andas viss synth- och depprockkänsla och bland influenserna nämns följaktligen också band som The Cure, New Order och Depeche Mode. Man hör kanske inte deras musik i Danish Daycares låtar men det är samma typ av mörk och dystopisk stämning. Låtarna håller inte hela vägen och sången kunde vara vassare men det är helt klart en lovande debut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0