På skiva: Eric Gadd (Nolltretton, april)

På skiva / Permalink / 0
Eric Gadd
Fiende eller vän
Roxy recordings

När Eric Gadd slog igenom i början av 90-talet uppskattade jag inte riktigt hans falsettröst och souliga sväng, men när jag nu två decennier senare lyssnar på hans gamla hits, som ”Wish I”, ”Excuse me, Halleluja”, och ”Why don´t you, why don´t I” upptäcker jag inte bara att jag kan sjunga med i texterna, jag märker också att låtarna åldrats oerhört väl. De är så perfekt och modernt producerade att de lika gärna skulle kunna vara inspelade idag.
Då stökar och bråkar låtarna på Gadds nya platta mera, de är ofta halvrockiga och uppvisar småskavanker. ”Fiende eller vän” är på intet sätt dålig, men jag har svårt att tända till när jag lyssnar. På senare år har han även gått över till svenska språket, som han sjöng på i början av sin karriär. Men det vet ni ju redan om ni hörde ”Vi kommer aldrig att förlora” i senaste Melodifestivalen.
Själv föredrar jag nog Gadd på engelska. På modersmålet dras tankarna till Oskar Linnros och Monty, vilket sannerligen inte är några dåliga namn att jämföras med, men vi behöver inte fler av dem.

2/5
Till top