Härliga Mendoza

Min bror frågade mig i julas vad som driver mig att resa så mycket. Jag minns inte riktigt vad jag svarade men det rätta svaret är för att det gör mig till en bättre människa. När jag är ute på mina resor är jag den bästa versionen av mig själv. Jag är charmig, rolig, snygg, modig, öppen, smart, engagerad och cool. Jag älskar världen och världen älskar mig. Och just nu älskar jag Mendoza.
Igår kväll kom det nån konstig storm och idag har det varit rätt kallt. Egentligen hade jag tänkt att ligga och svettas vid poolen, men det blev bara en kortis på eftermiddagen eftersom det var så molnigt. Däremot hann jag upp till frukosten...suck, dessa sydamerikanska hotellfrukostar. De består enbart av socker och tomma kalorier och är oätliga. Detta hotell är typiskt med sina sockrade croissanter, småkakor, kemisk yoghurt med färgade flingor, sockerkaka och saftjuice. Oftast skiter jag i frukosten, en typisk Argentinadag för mig ser ut så här: förmiddagen händer inte mycket, ligger i sängen och surfar lite typ. Sen brukar jag gå ut på stan en sväng. Oftast har man nån sevärdhet att kolla in eller nåt annat ärende, som att boka resa eller liknande. Käkar lunch och tar en öl/vin nånstans. På eftermiddagen ligger jag vid poolen, sen framåt kvällen brukar jag ha lite grejer att fixa med en stund, det kan exempelvis handla om olika jobb. Visserligen är jag på semester och tar det lugnt, men jag brukar ändå klara av ungefär ett jobb per dag. Det kan handla om resereportage, boktips, diverse krönikor och andra saker. Jag har alltid papper och penna med mig och gör hela tiden anteckningar, inte minst kvällstid när jag går ut och käkar brukar jag skriva ihop en del grejer. Går ut och käkar gör jag för övrigt vid 22-snåret, och kommer hem några timmar senare.
Ikväll upptäckte jag att de hade ett tangotorg även här i Mendoza, det ligger mellan italienska torget och bargatan, om nån undrar. Det var betydligt mindre än i Cordoba, men jag ska ta med mig kameran ut imorrn och ta några bilder om de kör då också. Jag vet inte om det är alla träden, den nämnda bargatan eller den allmänt sköna stämningen i staden men jag gillar Mendoza skarpt. Ska jag nån gång skriva en bok så kommer jag åka hit och göra det. Då kan man skriva lite på förmiddan, sola osv mitt på dan, skriva lite till på kvällen och sen gå ut och käka på natten - perfekt.
Fast ikväll fick jag en riktigt dålig köttbit. Jag har ju nämnt tidigare att både service och matkvalitet kan skifta ganska rejält och att restaurangbesöken som helhet varit något av en besvikelse. Ett ljuspunkt är dock att vinet både är bra och billigt. Femton spänn för ett rejält glas fin Malbec väger nästan upp det pulvermos och de torra, gråa biffar man får på en del ställen.
Imorrn är det redan sista riktiga dagen i Mendoza, sen är det dags att så sakteliga börja röra sig mot Buenos Aires igen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0