Gammal skåpmat 7: Klintbergare
Klintbergare – moderna vandringssägner
Jag lovar, det är helt sant! Min jobbarkompis har en polare som fick med en tjej hem från krogen. När de skulle ha sex band hon honom vid sänggaveln, sen bajsade hon honom på bröstet och gick därifrån.
En bra historia, men tyvärr, det är bara en ”Klintbergare”.
Ordet ”Klintbergare” har nu blivit så vedertaget att det till och med finns med i Nationalencyklopedin. Namnet kommer från folklivsforskaren Bengt af Klintberg som specialiserat sig på moderna vandringssägner.
Han har haft radioprogrammet ”Folkminnen” och gett ut de tre böckerna ”Råttan i pizzan”, ”Den stulna njuren” och nu senast ”Glitterspray”.
En ”klintbergare” är en modern vandringssägen. Den beskrivs som ”sann” eftersom den alltid hänt ”en kompis till en kompis”. Börjar man luska lite i historien visar det sig dock inte stämma. Samma vandringssägner finns ofta över hela jorden i olika varianter, de går ofta tillbaka i tiden och är omöjliga att spåra ursprunget till.
Några typiska drag hos en ”klintbergare” är att de ofta handlar om sex och skräck. Under ytan finns ett moralbudskap som säger ”så här kan det gå om du gör si och så”. Moralen i det inledande exemplet är alltså att man inte ska ha lössläppt sex och dra med sig okända människor hem, för då kan det sluta illa.
Ofta är ”klintbergarna” konservativa och varnar för nya påfund. Så fort det dyker upp ett nytt fenomen i samhället dyker det upp en vandringssägen. När AIDS kom på 80-talet talades det om killar som vaknade upp efter en het kärleksnatt och såg att tjejen skrivit ”Välkommen i AIDS-klubben” med läppstift på badrumsspegeln. Mobiltelefonerna gav upphov till berättelser om folk som blivit levande begravda och ringde mobilsamtal från graven. När Viagra kom varnades det för kvinnor som kidnappade killar, proppade i dom tabletter och våldtog dem.
Historierna är fantasieggande, dramaturgiskt raffinerade och antingen skrämmande eller har en komisk upplösning. Lyckligtvis är sanningshalten obefintlig.
Vi har alla hört ”klintbergare”, även om versionerna kan skifta en smula.
Den glitterspray som den senaste boken är uppkallad efter, tar upp historien om kvinnan som skulle gå till gynekologen och ville vara fräsch i de nedre regionerna. Hon gick in till dotterns rum och lånade lite parfym som hon sprutade på. När hon klätt av sig hos gynekologen upptäckte hon att det varit glitterspray i flaskan.
En annan populär skröna är den om sällskapet som varit på semester vid Medelhavet. När de kom tillbaka till hotellet en kväll märkte de att det varit inbrott. Märkligt nog var inget stulet, men när de framkallade bilderna i kameran efter hemkomsten såg man hur ett gäng killar hade tryckt in sällskapets tandborstar i ändan.
Många har även hört historien om killen och tjejen som ville piffa upp sexlivet och tog in på hotell. Killen band fast tjejen naken i sängen och klädde sig själv i Läderlappen-dräkt. De hade nämligen lite udda böjelser. Dessvärre slog han huvudet i takfläkten och svimmade av. Tjejen ropade på hjälp och när hotellpersonalen låste upp dörren blev det rätt pinsamt.
Just temat med udda sex är vanligt bland klintbergare. Ni har kanske hört storyn om tjejen som fick likmask i underlivet efter att ha dejtat en kille som visade sig vara nekrofil.
I och med Internets framväxt har de moderna myterna fått ett nytt sätt att spridas. För några år sedan dök det upp bilder på så kallade ”bonsai-katter”. Det var katter som placerades i glasburkar som ungar och när man några år senare krossade glaset var katterna fyrkantiga.
Djurvänner rasade utan att ifrågasätta sanningshalten.
Lyckligtvis var bonsai-katterna, precis som en massa andra stolligheter på Internet, ett skämt. Bilderna var fejkade. Något som alla med ett uns av kritiskt tänkande genast förstod.
Jag lovar, det är helt sant! Min jobbarkompis har en polare som fick med en tjej hem från krogen. När de skulle ha sex band hon honom vid sänggaveln, sen bajsade hon honom på bröstet och gick därifrån.
En bra historia, men tyvärr, det är bara en ”Klintbergare”.
Ordet ”Klintbergare” har nu blivit så vedertaget att det till och med finns med i Nationalencyklopedin. Namnet kommer från folklivsforskaren Bengt af Klintberg som specialiserat sig på moderna vandringssägner.
Han har haft radioprogrammet ”Folkminnen” och gett ut de tre böckerna ”Råttan i pizzan”, ”Den stulna njuren” och nu senast ”Glitterspray”.
En ”klintbergare” är en modern vandringssägen. Den beskrivs som ”sann” eftersom den alltid hänt ”en kompis till en kompis”. Börjar man luska lite i historien visar det sig dock inte stämma. Samma vandringssägner finns ofta över hela jorden i olika varianter, de går ofta tillbaka i tiden och är omöjliga att spåra ursprunget till.
Några typiska drag hos en ”klintbergare” är att de ofta handlar om sex och skräck. Under ytan finns ett moralbudskap som säger ”så här kan det gå om du gör si och så”. Moralen i det inledande exemplet är alltså att man inte ska ha lössläppt sex och dra med sig okända människor hem, för då kan det sluta illa.
Ofta är ”klintbergarna” konservativa och varnar för nya påfund. Så fort det dyker upp ett nytt fenomen i samhället dyker det upp en vandringssägen. När AIDS kom på 80-talet talades det om killar som vaknade upp efter en het kärleksnatt och såg att tjejen skrivit ”Välkommen i AIDS-klubben” med läppstift på badrumsspegeln. Mobiltelefonerna gav upphov till berättelser om folk som blivit levande begravda och ringde mobilsamtal från graven. När Viagra kom varnades det för kvinnor som kidnappade killar, proppade i dom tabletter och våldtog dem.
Historierna är fantasieggande, dramaturgiskt raffinerade och antingen skrämmande eller har en komisk upplösning. Lyckligtvis är sanningshalten obefintlig.
Vi har alla hört ”klintbergare”, även om versionerna kan skifta en smula.
Den glitterspray som den senaste boken är uppkallad efter, tar upp historien om kvinnan som skulle gå till gynekologen och ville vara fräsch i de nedre regionerna. Hon gick in till dotterns rum och lånade lite parfym som hon sprutade på. När hon klätt av sig hos gynekologen upptäckte hon att det varit glitterspray i flaskan.
En annan populär skröna är den om sällskapet som varit på semester vid Medelhavet. När de kom tillbaka till hotellet en kväll märkte de att det varit inbrott. Märkligt nog var inget stulet, men när de framkallade bilderna i kameran efter hemkomsten såg man hur ett gäng killar hade tryckt in sällskapets tandborstar i ändan.
Många har även hört historien om killen och tjejen som ville piffa upp sexlivet och tog in på hotell. Killen band fast tjejen naken i sängen och klädde sig själv i Läderlappen-dräkt. De hade nämligen lite udda böjelser. Dessvärre slog han huvudet i takfläkten och svimmade av. Tjejen ropade på hjälp och när hotellpersonalen låste upp dörren blev det rätt pinsamt.
Just temat med udda sex är vanligt bland klintbergare. Ni har kanske hört storyn om tjejen som fick likmask i underlivet efter att ha dejtat en kille som visade sig vara nekrofil.
I och med Internets framväxt har de moderna myterna fått ett nytt sätt att spridas. För några år sedan dök det upp bilder på så kallade ”bonsai-katter”. Det var katter som placerades i glasburkar som ungar och när man några år senare krossade glaset var katterna fyrkantiga.
Djurvänner rasade utan att ifrågasätta sanningshalten.
Lyckligtvis var bonsai-katterna, precis som en massa andra stolligheter på Internet, ett skämt. Bilderna var fejkade. Något som alla med ett uns av kritiskt tänkande genast förstod.