tobi

När de kom var 30- och 40-talets så kallade "pilsnerfilmer" utskällda och kritiserade. Med tiden har dock vinden vänt och idag har filmerna inte bara fått kultstämpel utan ses som viktiga tidsmarkörer och kulturarv. Några som vill värna pilsnerfilmernas betydelse är föreningen Pilsnerfilmens vänner som regelbundet träffas på Eklunda bio i Bestorp.

Det hela började i mars 1997 när en grupp filmintresserade arbetskamrater på Linköpings universitet anordnade en filmvisning på temat "Från Pensionat Paradiset till Änglagård". Det utvecklades två år senare till en förening som sex gånger per år träffas på Eklunda bio i Bestorp för att se pilsnerfilmer, äta Bullens varmkorv och kanske även ta sig en och annan pilsner.

Idag har föreningen cirka 360 medlemmar varav runt hundra brukar fylla biosalongen i Bestorp varje visning. Sedan starten har föreningen anordnat ungefär 90 filmvisningar och även åkt på diverse studieresor till bland annat Thor Modéens hemstad Kungsör och till Svenska Filminstitutet för att fira Åke Söderbloms 100 övriga födelsedag.

- När vi startade visade vi bara 30- och 40-talsfilmer, men vi har även börjat med filmer från 50-talet, säger Peder Claesson som är föreningens nestor och tillika researrangör.

Pilsnerfilm brukar man kalla en del av de svenska, folkliga komedifilmer som gjordes på främst 30-talet. Mest berömd är "Pensionat Paradiset" från 1937 som brukar kallas "pilsnerfilmernas pilsnerfilm" och innehåller det berömda sångnumret "En äkta mexikanare" där Thor Modéen river inredningen och skrämmer halvt slag på publiken. Andra återkommande skådespelare i pilsnerfilmer är exempelvis Åke Söderblom, Julia Caesar, Elof Ahrle, Annalisa Ericson och Sickan Carlsson.

Vad är det bästa med pilsnerfilm?

- De är tidsdokument och har ofta fina miljöskildringar. De spelades in under krigsåren och kanske behövde folk något att skratta åt, säger Göran Winström som är inne på femte året som föreningens ordförande.

- Ingmar Bergman brukade berömma skådespelarna, han tyckte att de spelade naturligt och inte lika stelt och tillgjort som skådespelarna på Dramaten, säger Peder.

- Framförallt är de är så vansinnigt roliga, säger Göran Karlsson som är biografmaskinist och den som sköter kontakten med Svenska filminstitutet där filmerna hämtas från.

Totalt finns det ungefär 900 svenska filmer från 30- och 40-talet, och att inte låta denna filmskatt falla i glömska är en viktig kulturgärning.

- Det är ett kulturarv som ska föras vidare. Och just att vi är på en liten landsortsbiograf tillför något extra. Det hade inte blivit samma sak om vi hållit till på Filmstaden i Linköping, säger Peder.

Finns det någon annan liknande filmförening?

- Det fanns en i Stockholm när vi startade, men den är nedlagd. Den föreningen hade bara 20 medlemmar och var mer av ett sällskap. Vi är öppen för alla, vi har till exempel en medlem från Lidingö som kommer ner två gånger per år, säger Göran Winström.

De flesta  av föreningens medlemmar bor dock i Linköping med omnejd. En av dem är förra TV 4-chefen Jan Scherman som kommer från Linköping och fortfarande har sommarstuga i trakten. Han är även med i Korvakademien och har lovat att hålla i en korvprovning framöver.

Vilken är tidernas bästa pilsnerfilm?

- Kyss henne! Den är suverän från början till slut, säger Peder utan minsta tvekan.

Vid mitt besök visas "Pojkarna på Storholmen", en film från 1932 med bland annat Fridolf Rhudin i en av rollerna. Handlingen utspelas i Stockholms skärgård dit en stadsflicka anländer, vilket väcker stort intresse bland den manliga befolkningen. Kvällen följer traditionen och inleds med pilsner och Bullens varmkorv i källaren innan besökarna tar  plats i salongen där Göran Winström inleder med att hålla ett anförande om filmen. Han berättar bland annat  att Fridolf Rhudin under en period var svensk films bäst betalda filmstjärna och att filmens fotograf var Elnar Åkesson, som ofta brukade hyllas i dåtidens recensioner för sitt vackra foto.

I sann pilsnerfilmsanda lyckas Göran sedan på något vis riva talarpodiet, vilket ger en extra autencitet åt kvällen. Därefter släcks det i salongen och projektorn börjar rulla.

Nästa träff för Pilsnerfilmens vänner äger rum den 15 april. Då visas "Flickan från tredje raden" från 1949 med Eklunda bios nya digitala filmprojektor, och det är en film man inte bör missa.

- I år är det hundra år sedan Hasse Ekman föddes och det är enligt min mening hans i särklass bästa film, säger Peder.

Läs mer om Pilsnerfilmens vänner på: http://pilsnerfilm.se/