Where´s the music?

Konsert / Permalink / 0
Igår åkte jag till Norrköping för att gå på Where´s the Music?. Om ni har missat det är det alltså en nystartad showcasefestival/branschträff med 142 band på 10 scener samt en massa debatter/panelsamtal osv. Kul och spännande som sjutton att vi fått detta till länet. Jag hade vissa farhågor innan, men måste säga att det blev skitbra. Jag gillar verkligen Where´s the Music?.
Efter att ha plockat upp The Producer, hämtade vi ut ackrediteringen och sen gick vi till Munken för att kolla in kvällens första band som var Factory Brains. De flesta band kör väldigt korta set, vilket är bra, så det gäller att vara på hugget när man springer mellan scenerna. Lyckligtvis är festivalområdet väldigt koncentrerat med de flesta scener väldigt nära varandra.
Nummer två blev Luna Green nere på Stopet. Scenen var ingen höjdare, men hon var rätt intressant med sin Twin Peaks-pop. Överlag så gillar jag konceptet med en inomhusfestival, klubbspelningar är ju alltid bättre än stora utomhuskonserter. Och just Norrköping har ju dessutom väldigt många coola spelställen.
Ett sånt är Hörsalen, där varken The Producer eller jag varit tidigare, märkligt nog. Det är en häftig lokal men skulle behöva fixas till en smula, då skulle det kunna bli riktigt bra. Där lirade Dotter som var bra, men skulle behöva tydligare låtar.
En kul grej med festivalen är att man träffar en massa folk man känner när man springer runt. Eftersom det är en (publikt) relativt liten festival och dessutom har branschinriktning blir det att man möter massa bokare, artister, journalister, arrangörer, skivbolagsmänniskor och annat musikfolk. Men det går såklart utmärkt att även bara vara vanlig publik. Jag var lite orolig att det skulle vara dåligt med folk på många spelningar, men jag tycker det ändå vara skapligt med folk på nästan alla konserter vi såg och riktigt bra på de större konserterna.
En utomhusscen fanns också, i Knäppingsborg. Här diggar The Producer loss till en av scenens dj:s...
Sen blev det Flygeln där Hello Saferide lirade. Och som vanligt var det knappast någon tjofaderittan-föreställning. Visst är hon bra, men måste hon alltid vara så bitter, pretentiös och gravallvarlig?
Tegelvalvet är en häftig lokal, men scenen var lite sisådär. Vi kom mitt i sista låten med Louise Lemón så jag kan inte riktigt uttala mig om dem.
Nästa punkt var Tove Styrke i Värmekyrkan...
Inte så intressant, om ni frågar mig.
Sen gick vi bort till Dynamo för att kolla in de två konserter som åtminstone jag var mest nyfiken på. Först ut var Kite som är lite ojämna, men är riktigt bra när de är bra.
Sångaren Nicklas Stenemo har fortfarande popsveriges fulaste frisyr. Kan till och med vara den mest extrema hockeyfrilla som världen skådat.
Sen stannade vi kvar för att kolla in Beatrice Eli som körde 45 min senare. Hon har några riktigt bra låtar, men tyckte inte att hon levererade riktigt på scenen.
Därefter tog jag tåget hem och hann till efterfesten på Palatset där Ballbreaker (AC/DC-tributeband) hade lirat för fullt hus. Kul att vi hade en utsåld kväll, men det tydliggör också på ett bra sätt skillnaden mellan Linköping och Norrköping. Norrköping är en genuin kulturstad medan Linköping är en eventstad.
Where´s the Music? får hur som helst Väl Godkänt från mig och jag ser redan fram mot nästa år.
Till top