På skiva: Anna Ihlis

Anna Ihlis
Känslomässig kull

Dalkullan Ihlis albumdebuterade för fem år sedan med skivan "I stay awake...good morning", som följdes upp två år senare med plattan "Long before my hair got back". Allt såg bra ut: två album, spelning på SXSW och turné i Portugal. Då drabbades hon av social utmattning och en kronisk infektion och karriären fick sig ett avbräck.
Den nya skivan beskriver hon som "sprungen ur kaos, separation och fysisk och psykisk utmattning". Den har fått växa fram i sin egen takt och varit en läkeprocess där hon i total isolering mejslat fram sångerna på pianot. Under resans gång bytte hon sångspråk till svenska och skivan har spelats in i en kyrka. Det kan verka deppigt, men sångerskan själv menar att det är musik med en positiv botten.
Man kan beskriva det som vispop med viss etnokänsla. Det finns ett pretentiöst drag som har ambitioner av stora känslor och pampig ljudbild, och texter som försöker vara poetiska men mest låter högtravande. Bäst är Ihlis när hon håller melodier och texter enklare, som i "Fred" och "Hem". Där krånglar hon inte till saker utan får ett tydligare och mer direkt tilltal.

2/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0