Krogkrönika
Snacka om starkvaror
Om man skulle ta sig en rackabajsare till maten? Eller en liten pilleknarkare? Det svenska språket är fullt med slangord för alkoholhaltiga drycker.
Man kan fråga sig varför vi svenskar har så många olika ord och omskrivningar för att dricka alkohol. Det är en urgammal tradition som lever kvar än i våra dagar och det syns inga tecken på att seden skulle avta. Tvärtom tycks det hela tiden uppstå nya och flera ord både för inmundigandet och själva drycken i sig.
Cornelis Vreeswijk sjöng en gång i tiden om en halvböj i "Halvböj blues", vilket syftade på en halvflaska Explorer.
Och damerna ska ha Beaujolais som inte finns på listan
Och herrarna Fernet Branca som är så bra för kistan
Och köerna bara växer: Dagsrekordet höj
Men det som vi säljer mest utav är en halv böj
Uttrycket halvböj är en yrkesterm, som användes av butikspersonalen på Systembolaget. Eftersom en 37:a Explorer var en av storsäljarna, hade man dessa flaskor lätt åtkomligt direkt under disken och personalen behövde bara böja sig lite för att få fram varan. Man gjorde med andra ord en "halvböj". En stor flaska på 75 cl kallades helböj
Cornelis var från Holland och därifrån kommer för övrigt uttrycket "borsten" också. Ordet "snaps" kommer ursprungligen från Tyskland. "Sprit" är hämtat från latinets spiritus och betyder ande. Det syftar på den lättflyktiga alkoholen som inte stannar kvar i kärlet som vattnet och mäsken. Samma ursprung har "Akvavit" som kommer från latinets aqua vitae, som betyder livets vatten. Ordet "sponken" är däremot svenskt, eller rättare sagt månsing, det vill säga västgötaknallarnas hemliga språk.
"Supa" är närbesläktat med soppa och handlar om att intaga en vätska. "Skål" kommer från att höja en dryckesskål och att "ta sig en blecka" refererar till dåtidens bleckmuggar. "Hutt" betyder liten hjälp, "pärla" syftar på supens klara färg och "jamare" kommer helt enkelt från drycken Jamaicarom.
"Kröka" och "pimpla" beskriver armrörelsen man gör när man dricker. "Dragnagel" och "magborstare" beskriver effekten och "hojtarolja" och "rödtjut" beskriver beteendet alkoholen skapar.
Visst kan man ha kul utan alkohol, men det svenska språket hade definitivt inte varit lika roligt utan den.
Om man skulle ta sig en rackabajsare till maten? Eller en liten pilleknarkare? Det svenska språket är fullt med slangord för alkoholhaltiga drycker.
Man kan fråga sig varför vi svenskar har så många olika ord och omskrivningar för att dricka alkohol. Det är en urgammal tradition som lever kvar än i våra dagar och det syns inga tecken på att seden skulle avta. Tvärtom tycks det hela tiden uppstå nya och flera ord både för inmundigandet och själva drycken i sig.
Cornelis Vreeswijk sjöng en gång i tiden om en halvböj i "Halvböj blues", vilket syftade på en halvflaska Explorer.
Och damerna ska ha Beaujolais som inte finns på listan
Och herrarna Fernet Branca som är så bra för kistan
Och köerna bara växer: Dagsrekordet höj
Men det som vi säljer mest utav är en halv böj
Uttrycket halvböj är en yrkesterm, som användes av butikspersonalen på Systembolaget. Eftersom en 37:a Explorer var en av storsäljarna, hade man dessa flaskor lätt åtkomligt direkt under disken och personalen behövde bara böja sig lite för att få fram varan. Man gjorde med andra ord en "halvböj". En stor flaska på 75 cl kallades helböj
Cornelis var från Holland och därifrån kommer för övrigt uttrycket "borsten" också. Ordet "snaps" kommer ursprungligen från Tyskland. "Sprit" är hämtat från latinets spiritus och betyder ande. Det syftar på den lättflyktiga alkoholen som inte stannar kvar i kärlet som vattnet och mäsken. Samma ursprung har "Akvavit" som kommer från latinets aqua vitae, som betyder livets vatten. Ordet "sponken" är däremot svenskt, eller rättare sagt månsing, det vill säga västgötaknallarnas hemliga språk.
"Supa" är närbesläktat med soppa och handlar om att intaga en vätska. "Skål" kommer från att höja en dryckesskål och att "ta sig en blecka" refererar till dåtidens bleckmuggar. "Hutt" betyder liten hjälp, "pärla" syftar på supens klara färg och "jamare" kommer helt enkelt från drycken Jamaicarom.
"Kröka" och "pimpla" beskriver armrörelsen man gör när man dricker. "Dragnagel" och "magborstare" beskriver effekten och "hojtarolja" och "rödtjut" beskriver beteendet alkoholen skapar.
Visst kan man ha kul utan alkohol, men det svenska språket hade definitivt inte varit lika roligt utan den.