Krogrecension: Malt och Humle

Mat / Permalink / 0
Länstidningens krogexpert testar Östergötlands restauranger

 

Mysigt bland källarvalven

- kroppkakor uppskattat inslag på menyn

 

Malt och Humle

Borgmästaregatan 10, Linköping

Betyg: 4 av 5

 

I trappan ned hänger Källaren Casinos gamla skylt och minner om gamla tider. Men nu är det 2019 och sedan fem år tillbaka heter lokalen Malt och Humle, och är en del av S8-gruppen där bland annat Storan, 1854 och Taket ingår.

En hel del gammaldags känsla finns dock kvar i lokalen genom det välvda tegeltaket och den rustika möbleringen, och det är en viktig faktor till varför Malt och Humle är en så mysig och tilltalande krog. Restaurangen har mycket på plussidan, men miljön och hur den har tagits tillvara måste nog anses vara den största tillgången.

Malte och Humle kallar sig gastrokrog och det är helt rätt koncept för en lokal som denna. Som namnet ger en fingervisning om ligger mycket fokus på öl, och även om utbudet inte är störst och bäst i stan så är det ett ställe man gärna slinker ner på för att prova en ny hantverksöl. Lokalen är ganska liten så är man ett sällskap som vill äta en lördagskväll så bör man boka bord i förväg.

På menyn hittar man ofta rätter som känns lite roliga utan att vara konstiga. Grunden hos Malt och Humle är ganska traditionella smaker, ofta med en dragning åt svensk mattradition, men utan att bli tråkigt och förutsägbart. Man serverar visserligen både hamburgare och fish & chips, och dessa "säkra kort" för att tillfredställa de mindre experimentella matgästerna kan väl vara okej. Detta uppvägs också av Dagens Rätt och Kvällens Burgare som gör att det alltid finns nya inslag på menyn. Prismässigt ligger man ganska bra för tillfället men krogen måste hålla koll så inte huvudrätterna börjar dra iväg alltför mycket upp i pris.

Själv beställer jag in kroppkakorna för 235 kr och mitt sällskap ryggbiffen för 265 kr. Kroppkakor, hur ofta hittar man det på krogen? Precis, nästan aldrig. Och det var just det jag menade med att Malt och Humle ofta har en lite roligare meny än många av sina konkurrenter.

Kroppkakorna är fasta och fina i hullet men jag hade hoppats på mer av fyllningen med svamp, lök och färskost. Snålt tilltagen och inte särskilt smakrik. Däremot visar sig inramningen av brynt smör, prästost och grönkål utgöra en riktigt god smakkombination.

Ryggbiffen har en kraftig och god röksmak men köttbiten är ynkligt liten och dessutom inte särskilt bra. Fett och tuggmotstånd i en tråkig förening. Hasselbackspotatisen är egentligen inte särskilt speciell men tillsammans med den rökta Karl Johan-majonnäsen blir det ändå en angenäm upplevelse för gommen.

Denna afton får Malt och Humle klart godkänt men övertygar inte på samma sätt som vid tidigare besök. Betyget räddas av den mysiga stämningen och minnet av tidigare och bättre smakupplevelser. Exempelvis kan jag erinra mig två fantastiska Oktoberfest-rätter som fortfarande får det att vattnas i munnen. Det är på den nivån jag förväntar mig att Malt och Humle ska vara.

 
Till top