Filmrecension: A star is born

A star is born

 

Det senaste årets kanske största och mest oväntade filmsuccé har varit "A star is born". Det är Bradley Coopers regidebut och han spelar även den manliga huvudrollen som den alkoholiserade rockmusikern Jackson Maine som träffar showartisten Ally (Lady Gaga) och hjälper henne in i musikvärlden. De är både ett kärlekspar och musikkollegor, och snart har Allys karriär gått förbi Jacksons och det uppstår spänningar i förhållandet.

Egentligen är det ingen märkvärdig historia, och den har dessutom filmats tre gånger tidigare, men ändå är det något med denna film som verkligen har gått hem hos publiken. Å ena sidan är den banal och smått patetisk, men det är också en film som verkligen har något som berör. Och framförallt handlar det om Bradleys och Gagas insatser, och inte minst samspelet och kemin dem emellan. Det känns äkta och okonstlat, vackert och fult på samma gång, precis som det brukar vara i verkliga livet. Här finns starka musikuppträdanden, en sorglig kärlekshistoria och ömsinta stunder. Filmen rör sig i den glamorösa musikvärlden, men det stora intrycket är att den känns så väldigt mänsklig, och jag tror att det är det som är styrkan med "A star is born".

 

3/5


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0