tobi

Sandy Thom

"The pink & the lily"

Sony BMG

I två och ett halvt år har jag försökt förstå logiken i låten " I Wish I Was A Punk Rocker". Nu har jag förstått att det inte finns nån. Sandy Thom hade ingen aning vad hon sjöng om när hon blandade ihop punkare och hippies. Hon visade att man kan bli unket nostalgisk redan som 24-åring och idiotförklarade sig själv genom att skriva den mest förvirrade poptexten i historien.

När nu skotskan är tillbaka med skiva nummer två struntar jag för mitt eget välbefinnande i att överhuvudtaget engagera mig i texterna, rutten nostalgi får mig bara förbannad.

Musikaliskt låter det dock helt okej. Sandy Thom kommer aldrig att hamna i någon rockens "Hall of fame" som nyskapande, genredefinierande eller exceptionellt duktig, men hon spelar trivsamma låtar som inte skrämmer iväg någon. Musiken är gitarrbaserad, har ofta fart och fläkt och känns pigg och fräsch. Den är poppig men har små inslag av både folk och country och flera låtar har stor potential att bli radiohits. Men lite mer personlighet, vansinne och opolerade kanter hade inte skadat.

2/5