Regnigt i skogen


I dag var vi regnskogen, och oj vad det regnade.
Haromdagen var det inte lika blott. Nar stallet vi satt pa stangde, fragade vi en kille om det fanns nagot annat stalle oppet.
"Yes, KFC and muslim restaurants are oppen 24 hours"
Var val inte riktigt det vi hade tankt oss...

Nu har vi trottnat pa Kota Kinabalu och Angs Hotell (vilket enligt var guide ar en gammal bordell dar han brukade hanga i sin ungdom), sa nu drar vi till BORACAY!!!!

Krogkronika

Klubbläget i Linköping

Klubbhoppat nåt på sistone? Nja, det är inte så lätt att veta vart man ska gå när klubbar dyker upp och försvinner fortare än det går att hålla reda på.

De senaste åren har klubblivet i Linköping exploderat. Om man så gillat synth, hårdrock, house, indiepop, jazz eller eurodance har det funnits en klubb som tillfredsställt behovet. Men kanske nåddes toppen förra året, under 2007 kan det skönjas en avmattning i stadens klubbliv.

Att klubbar brinner kort och intensivt tillhör spelets regler, det är dessutom lite av charmen. Men man önskar att några arrangörer skulle ha högre ambitioner och tänka längre än till nästa lönehelg. Som det varit har det knappt känts värt att uppmärksamma stadens nya klubbar eftersom man vet att dom ändå kommer att vara borta nästa månad. Eller är det nån som minns La Glisse, Smile, Origin eller Inflight Entertainment idag?

Det senaste året har pålitliga klubbar som Socialen, Club Casbah, Fever, You Got Soul och Bagdad Antisocial lagt ner och Spanky och Club Molly bara kört sporadiskt. Till och med klassikern John Doe har dragit ner på sina konserter.

Många har upptäckt att det är svårt att köra klubb varje månad (som är den periodicitet som de flesta klubbar har). Publiken är för liten och den nischade musiken blir snabbt uttjatad. Multipass, som främst spelar eurodisco från 1991-95, startade så sent som i somras men funderar redan på att köra mer sällan just för att inte döda klubben. Ett så smalt musikprogram som de har bränns i princip av på en kväll.

Allt är dock inte nattsvart, det finns en mängd ljusglimtar i stadens klubbliv. Club Sessions har bytt BK mot Blue Heaven och verkar tuffa på ungefär som vanligt. Blue Heaven har förresten nya satsningar hela tiden med Klubb Kitsch, Sunday Session och Euro 4 Ever.
På BK satsar man numera på Club Hip Hop istället, och har bokat en del kända artister och dj: s.
Atmosfär kör vidare med sina fredagskvällar på Platå, med mat, vin och livemusik. Att köra klubben varje vecka kan bli tufft i längden, men än så länge funkar det.
En nyhet för hösten är klubben Din Mamma som håller till i Gasquen på Universitetsområdet. Klubben, som även satsar på liveband, är öppen även för ickestudenter och kör den första onsdagen i varje månad.
Ett annat tillskott till klubbvärlden är Club Moscow som håller till på L´Orient.
Så visst lever klubb-Linköping fortfarande, men det finns utrymme för fler ? och ambitiösare ? aktörer. Jag vill se klubbar som är mer än bara en dj med hårt nischad musiksmak.

Kåta Kannibalen

Inga bilder idag. Och Kota Kinabalu heter forstas staden. Ar har i tva dar till sen blir det Fillippinerna. Igar at vi indiskt, lyssnade pa coverband och sjong karaoke.
Idag har vi gatt runt stan, bokat utflykt, bokat flyg och lite annat. Nu ska vi ut och ata och ta nagra pilsner.
Skål!!!

Kota Kanibalu

Kåta kannibalen
Efter en natt med osregn, hogljudda boneutropare och ett iskallt hotellrum drog vi fort som fan till Kota Kanibalu pa Borneo. Regn dar med. Orangutanger, nasapor och bergsklattring star pa schemat, men verkar krangligare an vi trodde att fa tll. Och vadret ar halvtaskigt har med. Vi hade glomt att det brukar regna i regnskogar...

Party pa Penang


Gor ett snabbstopp i Georgetown pa Penang (Malaysisk o) ikvall. Imorrn bitti blir det Borneo.
Kanner mig oforskamt frasch! Vad har hant?

Pa skiva: Elias & the Wizzkids

Elias & The Wizzkids

"A little mess"

Hybris


Elias & The Wizzkids är egentligen ganska bra, men jag vet bara inte vad jag ska ha dom till. Är jag popsugen lyssnar jag hellre på Dreamboy, vill jag ha spretiga akustiska toner tror jag The Plan gör jobbet bättre och inom singer/ songwriter-facket finns det många artister med personligare uttryck och vassare låtar än jag hör här.

Falun-killen Elias Åkesson flyttade till Uppsala 2003, där han lirade gatumusik och sen hittade kompmusikerna i The Wizzkids. Tillsammans spelar dom musik i gränslandet mellan pop, folk och country, och "A little mess" är gruppens debutalbum.

Akustisk gitarr, tamburin och frejdiga trummor bråkar och stökar men det blir sällan mer än trevligt. Å andra sidan är det trevligt nästan hela tiden. Inledande trion "Acknowledge me", singeln "Young and hairy" samt halvpianoballaden "24" öppnar tjusigt, men det riktiga lyftet kommer aldrig och jag börjar istället att tappa intresset när musiken aldrig bränner till.


Betyg: 3/5


Julafton pa Koh Pangang

Mammas julklapp
God Jul allihopa!
Borjade dagen pa Samui med att oppna morsans julklapp. Den inneholl en massa julmat (sill, skinka, senap, must, glogg - som Paul Stanley sager - med mera) och lite julpynt.
Lakritsbira - usch!!!
Phalens julklapp var inte lika god. Av honom fick jag en dansk julpilsner som smakade LAKRITS. Fy fan vad vidrigt!

Och nej, det ar INTE bitchtits ni ser, det ar skjortan som har veckat sig!
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Dagens lat: "Blues for Bodil Malmsten" med Eldkvarn
Dagens halsotips: Knackebrod till frukost
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kycklinghornan
Sen drog vi till Full Moon party pa Koh Pangang. Vid Chicken Corner var det som vanligt en massa folk.
barer fulla av buckets
Pa stranden salde dom buckets som vanligt. Samsong, redbull och cola.
sa har stor!
Kocken berattar om hur han fick sitt namn
Under fullmanen
Nattsudd i Haadrin

GOD JUL

Ar pa Full Moon Party pa Koh Pangang. Bilder imorgon.
GOD JUL!!!!!

Maenam rocks ok

Morning Glory - dar finns det pilsner
Kom till Maenam idag. Dar fanns det bira trots alkohol-forbudet. I bakgrunden ser man Koh Pangang.
Hangmattevy over maenam
Och sa har ser det ut fran min hangmatta vid Rainbow bungalows. Imorrn blir det Full Moon Party! GOD JUL!!!

Just det: Igar gick vi hem och la oss runt 23. Kanns som att halsotemat borjar ga over styr...

On the catwalk, baby

cool
Kopte mig en ny keps igar

Pa skiva: Dreamboy

Order the album!

Dreamboy

"It means the world to me"

I can hear music


För oss som vill ha vår indiepop serverad känslig, melodiös, gitarrbaserad och kantig är de fem killarna i Dreamboy rena drömpojkarna. Åtminstone bitvis.

Det hittiga singelspåret "What have I done" är faktiskt en av årets bättre låtar. Medryckande partydänga och poppigt blyg på samma gång, med lagom skev indiesång.

Flera andra spår, som "Stars" med sin energi och sina körer, och fina "Stockholm, we have a problem" där sångaren Ludwig Bell sjunger duett med Annika Norlin, når nästan upp till samma nivå och gör detta till en riktigt trevlig debutplatta.

Solnabandet placerar in sig nånstans mellan Edson och Niccokick på den svenska popkartan, inte så konstigt kanske eftersom Andreas Söderlund från det senare bandet har varit med och producerat.

Dreamboy gör kanske inget nytt eller jätteoriginellt, men att använda melodica är ju alltid rätt. Klockspel också för den delen. Det räcker långt i min bok.


Betyg: 4/5


Sanuk mak mak

Imorrn ar det val har sa da rader torrlaggning. Redan idag har manga barer stangt.
Imorrn flyttar vi till Maenam for lite stilla hangmatteliv. Idag har jag fixat nya glasogon (rakade lagga mig pa de forra), det kostade 240 kr. Hyrde moppe ocksa och var runt lite.

Dagens halsotips: Ga upp i ottan och var aktiv. Som vi var idag.

Sabai Sabai

Pom loo
Nu har jag klippt thai-frisyr. For sakerhets skull rakade hon aven orsnibbarna.
20 langder varje morgon
Var hotell-pool. Det ar har jag ligger och kor mina langder varje morgon innan frukost. Holiday Park heter forresten hotellet.
sabai sabai
Och det har ar huvudgatan i Lamai. Ska forsoka fixa en nattbild ikvall. Da ser det lite annorlunda ut.
Hat Lamai
Idag har vi pressat pa stranden. Jag fortsatte pa halsotemat genom att fa mina fotforhardnader bortfilade av pedikyristen Bella.

Johan Kinde romandebuterar


Johan Kinde från Lustans Lakejer. släpper sin debutroman. Boken som fått titeln "Någon sorts extas" utkommer den 26 mars 2008.

Förlaget beskrivning av boken:
Stockholm, tidigt 80-tal. Fyllda av drömmar söker Julian och hans vänner efter den perfekta låten, den perfekta natten, den sanna kärleken - efter någon sorts extas. Bandet Bête Noire har släppt sina första singlar och Julian som skriver texterna njuter av framgången.

En kväll möter han Lina, hon är annorlunda och de blir förälskade. Men efter hand förändras Lina på ett sätt som Julian inte vill förstå. Samtidigt får han en oroande nyhet. Plötsligt är världen inte längre på plats.

I Någon sorts extas återskapar Johan Kinde tiden då punken gick över i new wave och Stockholm fick ett klubbliv. Det är också berättelsen om en pojkes utveckling till man, om den första stora kärleken och den första stora sorgen.

Kinde jobbar nu på en kommande soloskiva som väntas släppas under 2008. I nästa nummer av Zero intervjuvas Johan om hans nya karriär som författare och nya skivan.

Hej svejs

One night in Bangkok
Halsoresan fortsatter. Det blev nagra langder idag med, i den nya poolen som faktiskt ar annu langre an den forra. Plus att klockan ar 18.30 och jag annu inte tagit nan Chang. Inte illa va?
Pa bilden ovan ser ni utsikten fran mitt hotell i Bangkok. Gatan nedanfor ar Sukhumvit och betongkonstruktionen ar skytrain-sparet.
Julklappen
Stig-Helmer -varning: fick med mig en julkapp av morsan. Ett stort schabrak som vager 3,5 kg (plus en liten av Ph & J). Far ej oppnas fore julafton.
Arets heminredare
Varje resa har jag med en pop-affisch for att piffa upp bungalowen/hotellrummet. Tidigare ar har det bla varit Lasse Lindh och The Legends. I ar blev det Hello Saferide.

Pa skiva: The Maharajas

The Maharajas

"In pure spite"

Low Impact


Det finns en svensk rockscen som det oftast inte skrivs eller hörs så mycket om, trots att den innehåller en mängd schyssta band som inte sällan röner en hel del framgångar utomlands. Band som The Sewergrooves, The Nomads, The Strollers och The Maggots spelar sällan på landets festivaler eller syns i tidningsintervjuer. Gemensamt är att de har bandnamn som börjar på "The", spelar skitig rock och att de har någon koppling till Örebro, kanske genom skivbolagen Burning Heart eller Low Impact.

The Maharadjas har medlemmar från de två ovan sistnämnda banden och spelar precis som sina kollegor skramlig garagerock med rötterna i 60-talet. Det är elgitarrer, mycket hår och svarta skinnjackor, det är tidiga Stones och Beatles, stämsång, farfisaorgel och popmelodier som tuktas i en fuzzbox.

"In pure spite" är bandets fjärde album, och inte mycket musikaliskt har väl hänt sedan förra skivan, eller sen tidiga The Creeps, Backdoor Men och Stomach Mouths dagar för den delen. Och därmed är allt som det ska i The Maharajas värld.


Betyg: 3/5


Hälsoresan #3

Idag gick vi bredvid istallet for att aka rullbandet pa flygplatsen. Kilona rasar!

Har checkat in pa Holiday Park i Lamai. Nyrenoverat och har fatt pool. Blir nog 20 langder imorrn ocksa. Markligt lite folk bade har och i BKK. Arets reseplansch uppe, vad det blev far ni se sen. Imorrn blir det easy poschition.. Orkar inte skriva.

Hälsoresan #2

Blev 20 längder idag med.
Kan behovas efter gardagens ol-intag.

Halsoresan!

Nej, det finns inga punkter, streck eller ringar over bokstaverna...

Halsoresan har iaf borjat. Har oppnat hart med att simma 20 langder i poolen (kocken ar vittne) och kanner mig oforskamt frasch.

Ol ar halsa - halsa ofta!

10.000-metersklubben!

Som jag har kampat for att komma med i 10.000-metersklubben! Och den har gangen fick jag till det!!!
Eller...det kanske inte raknas om man ar sjalv?

Med längtan till Sukhumvit

Pojken med pappershjärtat

"Jag har en bungalow på stranden, det är här du borde va

Men du är hemma i Linköping med Malmö som nästa stad

Jag sitter själv på min veranda, jag dricker Chang och tar det lugnt

Och tar en runda ibland barerna när saknaden blir för tung


Tirak!


Jag spelar Jenga med en flicka i en Pattaya-stylad bar

Hon heter Noi och kommer från Khorat där hemma har hon två små barn

Och hon drar i mina kläder, hon vill träffa en farang

Men mitt hjärta är på annat håll, ristat med ett annat namn


Jag skickade ett vykort från Lamai

Ville vinka men min webkamera är paj

Jag kan ta dig ut i världen

oändligt stor och vacker är den

Till Siam-vikens blåa svall

En tropisk natt kan va så kall

Så kom


Jag kom till Bangkok via Hong Kong, när januari var som värst

Det finns så mycket jag vill visa dig, så mycket om du vore här

Dom har ett rave-party på stranden, det bor en gecko i mitt rum

Jag har en bandare med popmusik när saknaden blir för tung


Jag skickade ett mejl från Vietnam

Jag undrar om det verkligen kom fram

Jag kan ta dig ut i världen

oändligt stor och vacker är den

Vi möts i Bangkoks transithall

En tropisk natt kan va så kall

Så kom


Jag skicka en kassett från Samui

men du har aldrig greppat poesi

Du lyssnar på José Gonzalez

tänker rösta FI i valet

Du hatar män och vägrar kött

Ett flickhjärta kan va så dött

Så tomt"

(Tobi & the Katoys-05)


pai nai?


Dagens Tobi

image1592

Musikkrönika

image1587

Musikåret 2007


Så är det då dags för den roligaste musikkrönikan på hela året, nämligen den där man sammanfattar musikåret genom att utse "Årets" inom olika kategorier.

Håll till godo, här är min syn på musikåret 2007:


Årets:

  

Bästa skivor: Sahara Hotnights, Säkert! och Montt Mardié.


Fråga: Finns det verkligen nån som bryr sig om "Idol" efter uttagningen?


Jesus: Emmabodafestivalen dog och återuppstod


Blogg 1: Pluras

Blogg: 2: Magnus Ugglas
image1588

Fiasko: The Ark i Eurovision Song Contest


Fordon: Dansbandsbussar


Skärp er: Those Dancing Days nominerades till bästa svenska band på MTV

  

Arbetsnarkoman: Miss Li, gav ut tre skivor på 11 månader


Trend 1: Orkesterpop

Trend 2: Lokalpatriotismpop


Bokning: 50 Cent till Himmelstalund


Känsliga geni: Keith Richards har svårt att ta dåliga recensioner


Festival: Way Out West

image1589

Skivflopp: Sällskapet


Floppturné 1: Gessle

Floppturné 2: Parksommar (Moneybrother, Säkert, Salem al Fakir)


Festivalflopp: Hultsfred


Dubbelflopp: DMX två inställda gig på Otten


Mest förväntade comeback: Jay-Z


Hallelujastund för musiker: Toto i Cloetta Center


Sommarhit: Markoolio - Ingen sommar utan reggae


Mest oväntade popstjärna: Pontiak


Tidsmaskin: Svensk hip hop. Mange Schmidt och Snook tar den tillbaka till Just D-nivå

  

Följetong 1: Britney Spears problem

Följetong 2: Amy Winehouse problem

image1590

Konstigaste grej: Skivan "Ge fan i våra vatten" där svenska rockeliten stödjer svenskt fiske


Duett: Peter Jöback och Laakso i låten "Italy vs Helsinki"


Reklamlåt: Oh Lauras "Release me"


Ketchupeffekt: Hösten. Plötsligt släpper Kent, The Hives, Mando Diao, Magnus Uggla, Lasse Winnerbäck och en drös andra skivor samtidigt.


Utländska hitmakare: Mika


Roligaste artistnamn: Diskjokke


Hype som kom av sig: Juvelen


Konsert: Florence Valentin på Hultsfred och Lasse Lindh på Konserthuset i Linköping

image1591
 


På skiva: Carl-Johan Vallgren


Carl-Johan Vallgren

"Livet"

Bonnier Amigo


Augustpris-vinnaren och vivören Carl-Johan Vallgren vill gärna vara en rödvinspoet med näsan mot rännstenen. Det är han dessvärre för polerad och ofarlig för, och han får nöja sig med att vara en vitvinspoet med näsan sniffandes över ostbrickan. Och det är inte det sämsta. Vallgren är en trivsam vissångare, även om kulturetablissemangets omfamnande av honom gör att man nästan ryggar tillbaka.

På sin sjätte skiva sjunger han om småbarn och känns lyckligare och mer medelsvensson än nånsin. Han bräker på Sundströmsk röst över snälla gitarrer som minner om sommarstugor, äppelträd och svenska sommarkvällar.

Höjdpunkter finns definitivt. Den inledande "Lycklig" är känslig och vacker, efterföljande "Stockholm i strålande väder" är en livssprudlande promenad genom huvudstaden och New Orleansdoftande "Lycklig idiot".

Jag gillar Vallgren. Måhända är han inte så dekadent och djupsinnig som han gärna tror, men vad fan, ibland är det helt okej att bara vara en trevlig vissångare som får lyssnaren att må bra.


Betyg: 3/5


Dagens Tobi

image1586
Maxi-Cosi  - det ni!

Dagens fynd på hallmattan

Rover, wanderer, nomad, vagabond - Call me what you will
Idag kom nya Vagabond. Passande innehåll också: Stora reportage om Bangkok och Bali plus en grej om hur man fixar långsemester samt en kortis om Koh Pangang. Hade det bara stått om Borneo och Fillippinerna också så hade hela min kommande rutt varit innefattad.

Tävlingen från 12/12 avgjord

Tittut!
Ingen vann. Men här kommer rätt svar: Bettlar-Fredde aka John Tarvidh

På skiva: Nisse Hellberg


Nisse Hellberg

"En tiger i tanken"

Bonnier Amigo


Med Wilmer X-sångaren Nisse Hellberg är det sällan några större överraskningar. Han håller fast vid sin klassiska 50- och 60-talsrock´n´roll med Chuck Berry-riff, bluestolvor på basen och småfräcka texter.

På sin fjärdesoloplatta är det mer rockabilly-influerat än vanligt. Nästan varje låt har samma form med hög fart, genrens typiska gitarrer och gungande rytm. Det blir rätt enformigt och tråkigt. Hellberg hade gärna fått variera sig med blues, rock, pop och schlager som han har gjort på sina tidigare plattor.

"En tiger i tanken" har ett gott och svängigt hantverk men överraskar aldrig eller bjuder på det lilla extra, och når inte upp till "Röster från Södern" eller "Snackbar Blues" utan placerar sig jämsides med svaga "Xtrem".

Däremot är jag oerhört förtjust i den gammaldags ljudbilden, särskilt i den instrumentala Caravelle. Hellberg är även bra när han gör blivande evergreens-ballader som "Vår egen stad" på förra skivan och "Vi faller ner" på denna platta.


Betyg: 2/5


Upp till kamp mot Wokhörnan

image1582
Jo, det verkar ju tyvärr som att Wokhörnan har gjort sitt och därför pågår jakten efter ett nytt aw-ställe. I går provade Mankan och jag Butterfly Bar mittemot. Pubdelen var mysig och personalen trevlig (till skillnad mot Wokis) men grillspetten var dessvärre ingen höjdare, utan halvråa. Buttan fick också storstryk av Wokis när det gäller biran. Zeunerts för 30 pix mot Spendrups för 39 på Butterfly. Så det verkar bli att leta vidare.
En bra sak dock med ölen:
image1583

Dagens Tobi

image1581

T-force rules ok

image1580
Inte nog med att det kommit upp en massa ljusdekorationer utanför ICA Supermarket i Tannefors, nu har rondellen även fått en maffig ljuskrona.

På skiva: Sambassadeur


Sambassadeur

"Migration"

Labrador


Göteborgskvartett med rötter i Skövde - ja

Känslig pop med mjuka kanter - ja

Man vill bara stänga av - nej


Smekande sång - ja

Dubbeltramp och hårdrocksgitarrer - nej

Pampigare ljudbild med stråkar och saxofon - ja


Förtjusande melodier - ja

Snyggt omslag - nej

Andra albumet - ja


Betyg: 4/5


Tv-krönika (12/12)

Tisdagens Tråkiga TV 4


Bläddrar i tv-tablån för att få inspiration till dagens tv-krönika men märker att tv-tisdagen är synnerligen tråkig. Och allra tråkigast är som vanligt TV 4.

Kanalen börjar dagen med bakfylleprogrammet "Nobeldagen i TV 4 - dagen efter", idiot-pladder-spelprogrammet "Jackpot" och dubbla repriser av tio år gamla "Skilda världar".

Jag kan verkligen uppskatta repriser - i måttliga mängder - men TV 4 passerar med råge anständighetens gräns. Igår var hela 19 av kanalens 37 program repriser. Alltså mer än hälften.

Räknar man bort nyhetsprogrammen bestod 40 % av de kvarvarande nyproducerade programmen av olika spel och lottdragningar. Och då har jag ändå räknat in fjantprogram som "Dagens rätt" och "Idol 2007 - Vinnarvideon".

Hamnar dock framför "Deal or no deal" (repris såklart) och ser Martin Timell dela ut en miljon till en skånsk familj. Börjar fundera på vem som har kommit på att alla kanalens tävlingsprogram ska se exakt likadana ut. "Deal or no deal" har samma blåa ljus, samma publik, samma irriterande långsamma tempo och samma dramatiska musik som exempelvis "Vem vill bli miljonär", "Pokerfejs" och "Alla mot en".

Får jag önska mig något i julklapp så är det att TV 4 läggs ner.


MERA TRÅKIGT: "Stå upp" med Thomas Järvheden ikväll. Förfärligt.

SUPERTRÅKIGT: Hela Linda Skugges livsinställning. Så bitter.


Dagens Tobi

image1579

Tårpil i min trädgård


Hade glömt hur bra öppningen på Magnus Carlssons första soloskiva är. Tills jag råkade leta fram den nyss. Inledande "Genom natten" med texten "bilen rusar genom natten/ radion spelar Kents ´Om du var här´", den tunga "Va med mig" men framförallt den fantastiska "Det värsta av allt" - så jävla bra!!!

"Längst där bak i nattvagnen, sitter jag och längtar hem.
Min tro, mitt hopp har åkt på spö. Därute faller gula löv.
Vadfan ska man med kärlek till? Det blir ju aldrig som man vill.
Vadfan ska man med känslor till? Dom gör ju ändå som dom vill.

Jag viker ihop ditt avskedsbrev, nu vill jag ha dig ännu mer.
Men du och han, ska börja om. Och du och jag, det var en gång.
Du betyder allt för mig, men jag är ingenting för dig.
Kärlek är som nikotin, kärlek är som nikotin.

Åh. Jag önskar att du ljög, för det enda som är sant är det värsta av allt.
Åh. Jag önskar att du ljög, för det enda som är sant är det värsta av allt"

Första banden klara till Sköna Gröna Grebo 2008

Knappt har SGBarBQ tagit slut förrän det är dags att börja jobba med sommarens SGG. I år firar festivalen för övrigt 5 år och det håller på att filas på lite specialgrejer. Hur som helst så är de tre första banden i alla fall bokade nu, så kryssa för den 23/8 -08 i kalendern. Äh, kryssa även för den 22/8, man vet aldrig...

Klara för SGG-08 hittills:
Move
Old Town
http://www.myspace.com/oldtownmoe

image1577
Café 33
http://www.myspace.com/cafe33

Stjärnan i No Excuse
No Excuse
http://profile.myspace.com/baboostudio


Läs mer på: http://www.skonagronagrebo.se/
och http://festivalinfo.se/?uid=1008

Tävling

Vem?
Vem är personen bakom boken?

Dagens Tobi

image1574

Öppen för förslag

image1573
Hur ska 2008 års Tobi-blogg se ut? Jag är helt öppen för förslag. Vad ska in, vad ska ut? Ska Page 3 vara kvar? Ska Kill-listan bort? Jag har några nya programpunkter i bakfickan men behöver fler förslag. Vad tycker ni?

Multipung? Jag passar!

image1572
Jaha ja. Den 21/12 är det dags för ännu ett Multipass. Inte nog med det. Om du nu tillhör dem som saknar bekantskapskrets så kör Multipass lite hålligång på L´Orient även på självaste nyårsafton.

Dagens Tobi

image1571

Ha ha ha ha - bästa bloggen nånsin, ta mig fan

image1570
Har ju tipsat om KATASTROFALA OMSLAG några gånger tidigare. Och du hittar den bland mina länkar.
Efter en liten formsvacka har de två senaste inläggen varit suveräna. Gå in på http://katastrofalaomslag.blogspot.com/ och kolla själv. Missa inte det överraskande slutet i historien om Sven-Eric Mörtsjö.

Lika som bär?

Har fått höra att jag är lik dessa två: Ben Stiller och Robin.
Vad säger ni? Håller ni med?
image1568image1569

Årets Page 3 Girl

Anna of Grebo - Årets Page 3 Girl
image1565
Då var det dags att utse Årets Page 3 Girl. Det går till så att jag  helt enkelt räknar ihop antalet gånger som tjejerna blivit Page 3-brutta under året. Och i viss särklass, som hon grundlade redan i början av året, låg vinnaren ANNA OF GREBO!!!           GRATTIS!!!!

Lika klar tvåa var LISA KLING!!! Grattis till dig med.

Om tredjeplatsen var det hårdare och det skilde till slut bara en ynka röst, men det blev JOHANNA F!!! Grattis!!!


Fjärdeplatsen delades av Marina, Irina och Vickan, och därefter följde en lång rad tjejer som alla blev Veckans Page 3 under året, nämligen:

Maja

Martina

Anna Wiström

Erika F

Sofia F

Challan

CSN-Jessica

Ninnen

Hultsfreds-Johanna

Kusin Malin

Brudarna i By Yourself

Kimmens Hår

Feelgood-Petra

Angelica

Louise Lejon

Sandra Fäldt

Elin W

Linda Gööööttt

Lana Brunell

Åsa Kjell

P:sson

Hoaihuong Nguyen

Ann Rimås

Petra kardell

Grattis och bra kämpat allihopa. Nu tar vi ett litet uppehåll så ses vi 2008 igen.
image1566image1567


Uggla på Bingolotto igår - helt bingogalen!

image1564

Dagens Tobi

image1563

Kill-listan

Snart 40 och fräschare än någonsin
Årets sista Kill-lista toppas såklart av min kära bror...
1. Patte P
2. Ricke P
3. Ulfsbo
4. Ulfsbos brorsa
5. Putte
6. Puttes brorsa
7. Borell
8. Patriotelsson
9. Jocke Prickigkorv
10. Uggla


Tv-krönika (6/12)

Vad händer efter "efter"?


Hur går det för alla dom där medverkande vi såg i gårdagens "Top Model" i TV 3? Kommer någon av dom verkligen att bli en äkta supermodell?

TV 4 fläskade på med repriser av hela tio avsnitt av årets "Idol"-upplaga igår. Samma sak där. Kommer årets vinnare vara ihågkommen om ett år? Ska vi verkligen tro på juryns ord om "ditt livs chans" och "det händer kommer att förändra hela ditt liv"?

Ännu mer nyfiken på hur det går är man i gör-om-mig-program som Kanal 5:s "Roomservice". Igår var det förresten programmets egen Mattias som fick ett rum omgjort.

I många program, som "Lyxfällan" eller "Grannfejden", gör tv-teamet ett återbesök efter en månad eller liknande och då är allt för det mesta frid och fröjd. Men det man vill se är ju hur situationen är efter, säg, ett år. Man vill ju veta hur det gick efter "efter".

Att betala räkningarna under en månad är väl en baggis, till och med för en slarver, men hur ser det ut efter ett år. Hur länge lyckas alla dom där som bantar i tv att behålla vikten? Hur länge tar det innan den där omstajlade morsan åter ser ut som hon gjorde innan. Det är ju det man vill se.


IN MED: Ny omgång av "Förlåt mig"

ÄVEN IN MED: Ny omgång av "Casanova"

UT MED: Martin Timell och Peter Jidhe


Glöggfest!

image1559
Årets höjdpunkt är alltid Martin & Vickans glöggfest. Så även detta år.
Trött på tv glad på grogg
Vilket groggskåp!
Så jävla göööööötttt!
Både Vickan och jag längtade till att bli vilda & skilda!

Bartömning

Hallå därute jag är vild & skild
Idag har jag stått och krängt grejer på julmarknaden i Grebo. Ikväll blir det slutet på den trestegsraket de senaste dagarnas festande har varit. Glöggfest hos Martin & Vickan.

Fredag i Tannefors

Vilken kväll!
Oj oj, det blev en trevlig fredag här. Mat, vin och fantastiskt sällskap.

Bröderna P på 40-årskalas

Sluta jogga, ut å grogga
I går kväll firade jag och Patte Gryta hans 40-årsdag lite i förtid. Först var det förfest, sen middag på Sangria...

...och sen gick vi på Uggla.

Wow! Vilka brudar!
Sen blev det efterfest på min balkong (eller åtminstone 55:an) ihop med bl.a Josse och Sara.

Två skivor

Album

6/10


Romantica: Visby vs. The World

Electric fantastic sound


Öppningsspåret får mig fast direkt. Romantica öppnar tungt med feta trummor och dansvänliga takter. Mot det feta beatet står sångerskan Hannas svävande stämma som en skön kontrast. Det låter som en mix av electronica och depprock och jag blir nyfiken på den gotländska duon.

Romantica, som består av Hanna och Danjel May, bildades 2004 och denna platta är en samling av de tre skivsläpp (Raw Skin, Not So Romantic och Visby vs Sweden) de gjort sedan dess. Skivan är främst tänkt för den amerikanska marknaden.

Men ju längre in i plattan jag kommer tar electronican över mer och mer och spåren blir mer anonyma och tenderar att flyta ihop. Nånstans i botten finns dock ofta fina melodier gömda och jag gillar Hannas mjuka sång som ligger tydligt i förgrunden. Electronica är viktigt att variera om inte lyssnaren ska tröttna och jag hade gärna hört mer i stil med "Out of this world".



Album

Betyg: 4/10


The Bombhappies: Ok ok ok ok ok ok ok

Garden Recordings


Varför ska man bry sig om det värmländska Stockholmsbandet The Bombhappies bland alla andra tusentals indierockband? Ja det kan man fråga sig.

Bandets rockmusik är inte helt oäven, men inte heller särskilt originell. Nån tjutande elgitarr här, lite svärta där och så lite klädsamt utanförskap i Dressman-svid på det.

Ibland blir jag faktiskt riktigt förtjust i det jag hör, men att lyssna på The Bombhappies är ungefär som att vara ihop med någon för att vara snäll. Det funkar väl okej så länge man inte får prova på vad mer som finns där ute.


Årets bottennapp

image1552
Börjar bli dags att summera året. Årets bottennapp är klart sedan länge. Kan omöjligt bli nån annan än Knyllva.

Go Wolverines Go!

image1551
Mitt nya favoritlag är  Lady Wolverines Soccerteam i Friday Harbour.
Nu funderar jag på att starta en Firma som ska heta "Wolverine Boys". Nån som är på?

På skiva: Club 8

image1550

Album

Betyg: 6/10


Club 8: The boy who couldn´t stop dreaming

Labrador


Johan Angergård är en sympatisk människa på många sätt. Han driver Labrador, ett av landets absolut bästa skivbolag. Dessutom lirar han i en rad bra band. Acid House Kings är ett okej popband, men det är framförallt det mer spännande The Legends jag gillar. Där vågar Angergård experimentera mer och det är dessutom där han har levererat hits.

Club 8, som han har ihop med Karolina Komstedt, är mer nedtonat, soft och mjukt karesserande. Det är ett trevligt band på många sätt. Jag gillar den silkeslena sången och den försiktiga musiken som smeker kinden som en lätt vårbris. Det skapas en stämning som fyller rummet så intensivt att man snart inte märker att man vandrar omkring mitt i den.

Det lätta anslaget är också dess brist. Den som söker hitlåtar får leta på annat håll. Club 8 är inget popband, det är en pläd-tillverkare. Kryp in, kura ihop dig och håll hårt om din älskling.

Man måste koncentrera sig för att de enskilda låtarna tydligt ska framträda. Att det låter varmt, gulligt och kramvänligt räcker inte för mig, trots en stark låt som "Heaven". Men hur jag än bär mig åt kan jag aldrig tycka illa om Club 8. Å andra sidan är det väldigt svårt att falla handlöst också.


Dagens Gula Gubben

Gula Gubbens lappar

Så här presenterade Gula Gubben Bettlare & Lösfolk:

"Nu börjar klockan bli mycket min vän

Men vi rockar och röjer alltjämt och än

Det börjar bli dags för ett band med goa killar

Som hävdar att det är folköl som dom gillar

Dom är goa, dom är glada, dom är framförallt

Ett härligt gäng som tar det kallt

Dom gör gärna sig själva till Nils Ferlin-tolk

Får jag presentera Bettlare & Lösfolk"


Dagens Tobi

image1547

Musikkrönika



Trasiga jeans och stora frisyrer


Det är förstås ingen slump att The Hellacopters väljer att lägga av just nu. Allt har sin tid och deras är slut, ingen vill längre höra skramlig 90-talsrock. Det är återigen 80-talet som regerar.


Det är nästan kusligt med vilken precision musikens trender kommer tillbaka. Historien går i 20-årscykler och har alltid gjort det. På 70-talet vurmades det för "Grease", The Boppers och raggarkultur, på 80-talet återkom 60-talets mode och på 90-talet kom 70-talet tillbaka med ABBA, utsvängda jeans och polisonger.

Nu skriver vi år 2007 alla festar som om det vore 1987 igen. Det ordnas 80-talsfester, vi lyssnar på Pontiaks nostalgiska låtar och drömmer oss tillbaka till en tid som verkade lite roligare, lite oskyldigare och lite mer avslappnad.


80-talsrevivalen är inget nytt fenomen, den startade redan 1992 med inslaget "Äldreomsorgen" i tv-programmet "I manegen med Glenn Killing", fortsatte 1995 med Just D:s låt "87-87", och har sedan dess bara eskalerat. Skillnaden mellan det tidigare 80-talshyllandet och det vi ser idag är att dagens 80-talsrevival inte är gjord med 90-talsgenerationens ironiska blinkningar utan bygger på uppriktig förälskelse. Den unga generation som idag klär sig i rosa kläder och lyssnar på pudelrock var inte födda när det begav sig på riktigt.


Det gör att det återigen har blivit legitimt att lyssna på hjärndöd partyrock med pannband, tuperade frisyrer, trasiga jeans och patronbälten. Borta är 90-talets tungsinne och tuffa attityd, istället är det åter dags för fest och glatt humör inom rockmusiken.


Europes comeback och The Poodles succé i fjolårets Melodifestival, var bara början. Nu väller glam-, sleaze- och pudelrockbanden in över oss. Hardcore Superstar kom några år för tidigt, men börjar nu bli accepterade. Crash Dïet har släppt ny platta och är ute på världsturné och i början av nästa år är det dags för Innocent Rosies debutalbum.

Lägg därtill band som Danger, Sister, Vanity Blvd , Loud ´N´ Nasty och Vains Of Jenna och du har en levande scen av partyfylld 80-talsrock.

Savage Heart sammanfattar hela inställningen i raden: "We don't do concerts. We throw parties!".


Även de gamla gubbarna rör på sig. När Skid Rows gamla sångare Sebastian Bach ger ut sin nya platta "Angel down" gästar Axl Rose på tre låtar. På tal om Axl så verkar det även som att Guns´n´roses-skivan "Chinese Democracy" nu äntligen ska släppas. 11 februari anges som releasedatum av tre stora skivbutiker. Allt medan bandets klassiska platta "Appetite for destruction" fortfarande säljer 100 000 exemplar om året.

Hanoi Rocks, sedan en tid förstärkta med Electric Boys-hjältarna Conny Bloom och Andy Christell, gav nyligen ut skivan "Street Poetry" och nästa år släpper även Mötley Crue ett nytt album.

Idag är det ingen som skrattar längre när Sweden Rock Festival bokar band som Quiet Riot, Nasty Idols och Easy Action. Tvärtom har festivalen varit utsåld de tre senaste åren.


Men alla trender tar slut och ersätts av nya. Så det vi har att se fram mot de kommande åren är en revival för i tur och ordning: grunge, britpop och smöriga pojkbandsballader. Och sen runt 2027 är det dags för en rejäl "Idol"-nostalgi.

På fest hos Annie Spades


Dagens Gula Gubben

Så här presenterade Gula Gubben John Stridh i lördags:

"Nu snackar vi inte metall, trash eller speed

Nu snackar vi inte techno som gör dig till hörselinvalid

Nu snackar vi inte nåt dansband som ger bra dansgolvsglid

Nu snackar vi inte schlagerbögar som sjunger på tid

Nu snackar vi inte om psalmer som ger ro och frid

Nä nu jävlar blir det rock´n´roll med John Stridh"


Lehman rasar!

image1546
Lehman förnekar uppgifterna om att han ska be Kjell A om ursäkt i tv-programmet "Förlåt mig".
- Han ska däremot be MIG om ursäkt för att han slet sönder min "Skid Row - slave to the grind"-t-shirt 1991, säger Lehman.

- Det enda jag har att be om ursäkt för var när jag stod och dansade på Spy Bar och fick syn på Kikki Danielsson bredvid och gjorde spytecknet åt henne. Jag ångrar att jag inte bad om ursäkt när jag mötte henne i hissen på Hotel Anglais dagen efter.

Dagens fynd på hallmattan

image1545
Idag kom nya Zero. Jag hade med lite skivrecensioner. Prenumererar ni får ni Dave Gahan på omslaget, i butik kan ni välja valfri Kent-medlem.

Dagens Tobi

image1544

Lolicon söker bandmedlemmar

Mickey Gul
Nu är det dags att ta tag i Lolicon på allvar.
Bandet började som ett coverband som bara spelar låtar med Wannadies, Brainpool, This Perfect Day osv. Nu har Lolicon dock förvandlats till att bli ett eget band.  Musiken är pop på svenska (typ Hardy Nilsson), låtar finns och även en stor spelning i augusti. Problemet är att det saknas bandmedlemmar, närmare bestämt en trummis, en basist och minst en gitarrist.

Någon där ute som vill vara med i Lolicon?
Mejla till: Tobi_Katoy@hotmail.com

En skiva

Album

Betyg: 3/10


The Mill: Serenity now!

Serpentine Musik/CDA


Skulle NASA skicka iväg en rymdsond med människans samlade kulturarv skulle The Mill kunna få representera genren "vuxenmusik".

Stockholmsbandet har funnits sedan 2003 och frontas av sångerskan och låtskriverskan Tina Widebäck.

Gruppen spelar en poprock som är så välpolerad, fläckfri och identitetslös att dom måste vara skolade i kommunala musikskolan, tänker jag och tittar efter i releasebladet. Och mycket riktigt...

Vad är det med skolade musiker som gör att det låter så intetsägande, trist och passionslöst?


Dagens Gula Gubben

Så här presenterade Gula Gubben Aguson:

"Vill här och nu presentera ett band som är attans bra och inget trist

Och som har haft själva Plura som gästartist

Dom lånade liksom rösten, namnet och kroppen

Och bubblade för att gå in på Svensktoppen

Det gick inget bra, publiken var inte klok

Dom röstade fram Anna Book

Men gubbarna blev inte särskilt sura

Aguson & Östra Ågatan Band dom klarar sig lika bra utan Plura"


Grattis Anna of Grebo!

image1542
Idag säger vi grattis till Anna G som har födelsedag!
HURRA! HURRA! HURRA!

På skiva: Super Furry Animals

Album

Betyg: 6/10


Super Furry Animals: Hey Venus

Rough Trade


Jag har begränsad kännedom om SFA men har förstått att det är ett ganska experimentiellt band som man inte riktigt vet vad man ska vänta sig av. Ena stunden psykedelisk rock, i nästa britpop och i nästa elektronisk rock. Här låter det walesiska bandet ofta orkestralt och avancerat som ELO, men mest vill jag nog beskriva "Hey Venus" som en ganska rak popplatta. Inte sällan kryddad med stråkar, blås och annat skoj. 

"Hey Venus" är bandets åttonde platta på elva år och sägs handla om Venus urbaniseringsprocess. Musiken spretar också som en stadsarkitekt utan byggnormer att följa. "Run - Away" låter som nåt Suede glömde spela in, "Show your hand" doftar nämnda ELO och "The gift that keeps giving" har faktiskt Bee Gees-påminnande sång.

Inte riktigt min kopp te, men habilt hantverk har ändå en förmåga att väcka en aning intresse.


Köp SGG-DVD

image1541
DVD:n från SGG-07 är klar. Köpte ni inte ett ex i lördags på SGBarBQ, får ni en ny chans på julmarknaden i Grebo nu på lördag. Jag kommer stå där och sälja den, plus lite skivor och t-shirts mm.

Dagens Gula Gubben

Så här introducerade Gula Gubben Håkans Trio:

"Håkan Håkan Håkan, allas våras Håkan Maas
Skall nu försätta publiken i extas
Med egna visor, egen trio och egen musik
Skall denne man förnöja sin publik
Håll till godo gott folk, det är nu det händer
Ikväll är han inte nån bartender"

Veckans Page 3 Girl

image1540
Läckra Ann Rimås, såklart.

Och hon blir därmed också den sista Veckans Page 3 för året. Nästa vecka avslöjas vem som blev ÅRETS PAGE 3 GIRL 2007.

På skiva: Mats Möller


Mats Möller

"Världens bästa"

Promising Records


Hade i ärlighetens namn inga som helst förväntningar på Mats Möllers platta "Det jag ångrar mest" från 2006. Jag kom ihåg namnet från en platta med Docent Död på 80-talet, och nu skulle han tydligen göra comeback efter nästan 20 år borta från musiken.

Blev ganska perplex när plattan var strålande! Möller sjöng på en mogen mans sätt om en mogen mans liv och gjorde det förbluffande bra.

Uppföljaren känns inte lika vass, främst på grund av att lika starka låtar som "Det jag ångrar mest" och "Var det du, var det jag?" saknas. Istället låter denna platta ungefär som jag förväntade mig att den förra skulle låta, det vill säga kompetent men småtråkig gubbrock.

Här kompas Möller av delar av Hovet och snor lite väl tydligt från både Dylan och Sweet Chariots. Ibland låter det lika bra som på förra plattan, men i sista stund plockar jag bort en nuffra från betyget.


Betyg: 2/5


Sveriges Bästa Festival !

image1539
Nu är det officiellt - Sköna Gröna Grebo är Sveriges Bästa Festival. Här ser vi pokalen som vi fick igår.

Kill-listan

VÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR!!!
1. En som verkligen kämpat den senaste tiden för att hamna högt på Kill-listan är Lehman. Han har fjäskat för mig , han har vunnit en bugg-tävling och nu ska han även vara med i TV, när Agneta Askelöf gör comeback med sitt program "Förlåt mig". Han ska be Kjell A om ursäkt.
2. Stubbe
3. Bäckman
4. Håkan Maas
5. Skate-Jögga
6. Bettlar-Fredde
7. Ustav
8. Burra Aktersnurra
9. Gertz
10. Moe

Inte ens nära: Justin

Två skivor

Album

5/10


Doctors & Dealers: Confessions of a drunken mind

Bluesong Records


Detta är mitt enmansband, berättar sångerskan som kallar sig Sparrow.

Och det finns saker som jag verkligen gillar med D&D. Ibland spelar Sparrow fin, känslig musik som tar och ger både från pop, jazz, folk och kabaret. I såna stunder kan D&D vara smått förtjusande, om än långt från oumbärlig.

Men lika ofta kommer jag på att både jag och Sparrow inbillar oss att hennes spretigt gulliga musik är bättre och coolare än vad den egentligen är, bara för att den låter annorlunda och konstigt.

Och även om jag faktiskt gillar detta när jag väl lyssnar på det, så har jag en ambivalent känsla för Doctors & Dealers. Och i slutet av dagen är det inte troligt att jag kommer att lyssna på denna skiva särskilt mycket mer.

------------------------------------------------
Album

4/10


Gemie: The Cirkus and the Monkey

Alabama Records


Jens Smedman, som Gemie egentligen heter, beskrivs som ett av Finlands största namn bland singer/ songwriters. Jag vet inte om det är Sverige som har väldigt många bra artister i den genren eller om det är grannlandets standard som är låg, men på denna sida Bottenhavet är det tveksamt om Gemie har nån chans att slå.

Kanske om han sjungit på finska, det lär ju bo närmare miljonen människor i Sverige med finska rötter. Men nu sjunger han på engelska, och spelar gitarr och piano ungefär som tusen andra män gjort före honom. Bland kompmusikerna hittar vi bland annat Jörgen Wall och Heikki Kiviaho, som exempelvis spelat ihop med Sator och Thåström.

Som vanligt när det gäller denna typ av mjukrockande artister låter det sällan dåligt. Hantverket sitter som man brukar säga. Men det är också sällan det tänder till på allvar.

Ju längre in jag kommer i skivan desto mer märker jag att Gemie låter uttrycket skifta, dock inte till det bättre. Istället blir det lite rörigt med Gemies musik som spretar lite hit och dit utan att ändå hitta sin personlighet och särart.


SGB - stor succé

image1535
"För du är astung baby - banta maybe?"

I går var det alltså dags för Sköna Gröna BarBQ. Och det blev en succé, precis som Sköna Gröna Cloetta och Sköna Gröna Grebo var innan dess. Kanonspelningar av alla band, trevlig stämning och fullproppat med publik.
John Stridh röjde fett
Igår

Är det nån som rockar fett här, är det SGB och inte Petter

image1531
Japp, ikväll är det dags för Sköna Gröna BarBQ på just restaurang BarBQ. I detta nu håller man på att fixa till scen, ljud och ljus. Klockan 20 slås portarna upp. Klockan 21 går första band på scenen.
Arrangemanget är slutsålt, så är ni utan biljett får ni förlita er på eventuella svarta börs-hajar utanför.
image1532
Banden som spelar är som tidigare berättats: John Stridh, Gula Gubben, Bettlare & Lösfolk, Håkans Trio och Aguson. Gå gärna in på hemsidan http://www.skonagronagrebo.se/ och lämna en kommentar.
Själv kommer jag mestadels stå i försäljningsbåset och kränga skivor, tröjor och en DVD från sommarens SGG.

Vi ses!

image1534


Tv-krönika (28/11)

En halvtimme i november


Vad är det på tv mellan 18.30 och 19.00 en onsdag i november 2007? Jag bestämde mig för att ta reda på det och kollade in några av mina kanaler.

SVT 1: "Hjärnkontoret" tar upp konsumtionssamhället på ett sedvanligt upplysande och roligt sätt.

SVT 2: Pensionärs-tv med "Go´kväll". Jag har inget emot trivsel-tv, men detta är ointressant och zzzegt.

TV 3: "Navy CIS". Medioker och intetsägande amerikansk serie som det går 13 på dussinet av.

TV 4: "Vädret" berättar om kyla och snö. Jag tror jag...

Kanal 5: "Americas Funniest Homevideo". Märkligt hur det fortfarande kan vara så kul med folk som ramlar.

TV 6: "Stargate SG-1". Lågbudget-sience fiction. En orgie i peruker och dålig sminkning.

TV 8: ... hellre tittar på ett program om skaldjur och stränderna i Cadiz.

Kanal 9: "Livet runt 30". Jag är runt 30, men kunde inte bry mig mindre.

TV 4 +: I "Judys domstol" skäller det charmiga  rivjärnet och domaren Judy på två tonåringar som träter om en förstörd cykel.

SVT 24: "Andra avenyn". En orgie i krystade repliker, dåligt skådespel och uselt manus.

Kanal Lokal: Diskuterar kollektivtrafik. Prat, prat, prat. Filmad radio.

TV 4 Sport: Kommer lagom in när huttrande damspelare sjunger nationalsången inför OS-kvalmatchen mellan Sverige och Danmark. Hmm...kanske man skulle titta på?


På skiva: Kent


Kent

"Tillbaka till samtiden"

Sony/BMG


Jag var en av dom som verkligen omfamnade Kents debutskiva när den kom. Sedan dess har intresset falnat lite för varje platta, fram till "Vapen & Ammunition" som innebar en välkommen nytändning. Även "Tillbaka till samtiden" har beskrivits som en nystart med en mer mörk och elektronisk inriktning. Förändringen är inte lika dramatisk som vid U2:s "Achtung Baby", Kent har ju tidigare visat både synthiga och svartrockiga drag, men visst andas musiken ännu mer Depeche Mode nu.

Inledningen känns dock tämligen medioker. "Elefanter" öppnar hemskt med Jocke Bergs gnälliga sång, "Berlin" fortsätter oinspirerat och singeln "Ingenting" saknar både refräng och ja, nästan existensberättigande.

I takt med att vi kommer längre in i skivan tilltar elektroniken och även låtkvaliteten. Sista halvan är riktigt stark med låtar som "Vy från ett luftslott", "Våga vara rädd" och "Generation ex" (med Camela Leierth!) och räddar betyget.

Jag tycker faktiskt att Kent är för fega och skulle ha utmanat ännu mer, det är i sina mest elektroniska stunder denna skiva är som bäst.


Betyg: 3/5


RSS 2.0