Jonna Lee!


Foto: Anna Lindström

Från Fågelsta till duetter med Ed Harcourt. Har ni inte hört vackra hiten "Dried Out Eyes" från fjolårsdebuten kan ni gå in här och lyssna: http://www.myspace.com/jonnaleemusic

Den 31/10 kommer hon och Lasse Lindh till Skylten och lirar, och imorgon ska jag intervjua henne. Är det något speciellt ni vill att jag ska fråga så lämna gärna förslag.

Popstars på stan #7


Leffan - denna gigant bland giganter - som lirar allt från dödsmetal och folkrock till dansband och Grebobuskis.

Vilken "star quality" har Leffan? Ge poäng 1-10.

John Stridhs kät-bild


Fick ett mejl av Fredriksson idag:
"Hallå gubbe!
Vad är det för jäkla kätbilder du lägger upp? Alla ser ju ut som stryk! Nä, lägg upp den här istället på Sveriges kätaste band - John Stridh. Läsarna kommer att bli som galna!"


Så vad säger ni? Har Fredriksson rätt?

På skiva: Esther

Album

5/10


Esther: Lie to me, I love a god story

YAA!!!/ Wonderland Records


För några år sedan var Växjöbandet Esther lite smått i ropet med sin småpunkiga indiepop. Nu har tre av bandets medlemmar flyttat till Göteborg och jag tycker mig höra lite influenser från den nya staden. Framförallt verkar man ha lyssnat på Kristian Anttila och hans ettriga gitarrslingor.

Fortfarande handlar Esther om stökig pop med attityd och energi, möjligen har man vuxit upp en smula och putsat bort de värsta skavankerna men det bullrar och bråkar ungefär som förut. Bandet har inte glömt hur man spelar skramlig slyngelpop.

Egentligen uppskattar jag nog charmen och stöket mer än själva låtarna. Jag kan även sakna en särart hos bandet som skiljer dem från andra liknande band i genren. Esther är ett band som är lätt att gilla men svårt att riktigt hänge sig till.


Namn?


Nä, nu är det dags att vi enas om ett namn på den här figuren. Jag har hört en mängd olika förslag, exempelvis Skäggmurveln, Terroristen, Usama, Självmordsbombaren och så från en välunderrättad källa att hans skulle heta Ali och var en haschflummare på 90-talet.
Fler förslag?

Lika som bär #37


Robban & Idol-Nils

Tv-krönika (26/9-08)

Flera manusstrejker, tack


Efter manusförfattarnas omtalade strejk i USA är det rätt glest med nya amerikanska serier under hösten. Och ibland önskar man att även de svenska tv-manusförfattarna skulle strejka lite så man har en chans att hinna ifatt.

Det pumpas ut nya serier hela tiden i tv-kanalerna och man hinner inte ens följa hälften. När detta skrivs pågår "Höök" i bakgrunden på SVT1. Det är en svensk kriminalserie med Cecilia Ljung i huvudrollen som jag gärna skulle följa om jag bara hade tid. Samma sak med måndagens "Livet i Fagervik", inte minst med tanke på att min kompis Martina medverkar som statist.

Men det blir väl som med "Gynekologen från Askim", "Kungamordet" och "Om ett hjärta" - tre andra svenska serier under det senaste året som jag velat men inte hunnit se. SVT, som är helt dominerande när det gäller svensk tv-dramatik, sitter ju på ett enormt arkiv, tänk vad pengar de skulle kunna spara om de gjorde uppehåll i sin nyproduktion och bara körde gamla serier i några år.


SERIER JAG VILL SE IGEN: "Goltuppen", "Den vite riddaren", "Anna Holt - Polis"


SERIER JAG GÄRNA SLIPPER: "Goda Grannar", "Lukas 8:18"


Kulturnatten


Igår kväll var jag en sväng på Kulturnatten i Norrköping. Mycket trevlig tillställning som kan rekommenderas. Inne på Arbetets Museum spelade de tjusiga jazz-tjejerna Misty, som egentligen var hela anledningen till att jag åkte dit.

Oktoberfest - The Movie


Uffe den tuffe


Oktoberfest


Igår var jag på Oktoberfest i Cloetta Center. Det var svinkul i två timmar, sen blev tyskstämningen outhärdlig.

Så Bill och jag gick hem och hade bandmöte med Bête Noire istället och filade lite på nya låten "I krokarna kring Saint Tropez", sen hamnade jag på L´Orient på hemvägen.

Popstars på stan #6


Jag vet inte hur metal det är att ha gubbkofta, glasögon och slips men jag mötte i alla fall Jerry Prütz i S:t Larsparken. Denna lokala hårdrocksikon som lirat både med W.E.T och Fullt ÖC.

Dagens Snusk-Pia


Var inne på Snuskgården igår och snackade lite med Pia. Hon sa att hon gärna hade gått på Oktoberfesten i Cloetta Center (eller C.C. som hon kallade arenan), men att hon tyvärr inte hade nån dejt.
Nu är det dags att vi engagerar oss tycker jag, och hjälper Pia. Det får inte fortsätta att vara så att den som har mest sexhjälpmedel är den som får ligga minst.  Kom gärna med förslag på vem Snusk-Pia ska börja dejta.

På skiva: Navid Modiri & Gudarna

Navid Modiri & Gudarna

"Allt jag lärt mig hittills

Bad Taste Records


Ni har hört Navid Modiri i radioprogrammet "Frank" och sett honom i "Filmkrönikan" på SVT. I fjol gjorde Göteborgaren även sin författardebut med diktsamlingen "Skrik om du brinner". Och så lirar han musik också, ihop med polarna i bandet Gudarna. Detta är deras tredje album.

På omslaget poserar de sju killarna i glasögon, vita skjortor och svarta slipsar och man har skivkontrakt med ett skatepunk-bolag så det finns egentligen inget som skvallrar om att man faktiskt lirar popreggae på svenska, men det är precis vad man gör.

Stundtals svänger det riktigt bra, särskilt i öppningsspåret "Jag tror". Överlag tycker jag faktiskt att bandet sköter sig riktigt bra och bjuder på skönt och tajt komp. Svagaste kortet är nog Navid själv, hans röst känns tämligen tråkig och texterna har svårt att väcka nåt större engagemang. Efter att ha lyssnat ett antal gångar på plattan kan jag fortfarande inte säga vad låtarna handlar om. Fast det svänger ganska trevligt, och det kan också räcka en bit.


2/5


Lehmans fredagsfräckis


"En man skulle resa bort på kurs, men för att försäkra sig om att frun inte skulle vara otrogen köpte han henne en dildo. Han köpte en magisk voodo-dildo som man bara behövde tala om vart den skulle, så var den direkt där och vibrerade. Kvinnan blev överlycklig och sa:
- Voodo-dildo, in i min mus!
Hon fick orgasm efter orgasm. Men på morgonen när hon sa:
- Voodo-dildo, ut ur min mus!... så lydde den inte.
Den kunde bara ta emot fyra kommandon från en och samma person, men det visste inte frun. Hon åkte genast till sjukhuset för att få hjälp. Hon körde dock för fort och blev stoppad av polisen. När han frågade varför hon körde så fort svarade hon:
- Jag har en voodo-dildo mellan benen som jag måste få ut!
Polisen började garva där han stod framåtlutad och sa:
- Det var den sämsta ursäkt jag någonsin hört! Voodo-dildo?!... in my ass....!"


Som på film


Och igår skrev jag min första Filmkrönika för MT. Kommer fortsätta med det en gång i månaden.

Gårdagens fynd på hallmattan


Fick lite skivor från både Nolltretton och Zero, och som ni ser är det nästan bara bra skit: Hello Saferide, Eva Eastwood, Parken, Jonna Lee och I´m from Barcelona mm.

Dags för alternativ Tanneforsdag


Nja...intresset för att anordna en alternativ Tanneforsdag verkar inte vara så stort i år. Men alltså - nåt måste ju hända, annars är det hippaste som sker det som ni ser på flyern ovan.

Brittsommar


Alla ni som klagade på att min Grillsommar höll på lite länge får nog tänka om. De senaste dagarna har det varit skållhett ute och idag när vi satt och fikade i S:t Larsparken föreslog faktiskt Jossi att vi skulle grilla...

Det sprider sig


Mantel-Alex (a.k.a Sensa-Jensa) brukar aldrig vara sen att hajpa "Grebobuskis". Med det menar han band som John Stridh, Aguson, Bettlare & Lösfolk, Snusk-Tobbe...ja, egentligen alla band som inte är La Flöör Fattarru. Det behöver inte ens innehålla Grebo-folk utan det räcker med att banden spelar musik och är populära. Nu kanske ni fattar varför La Flöör Fattarru inte räknas som Grebo-buskis.
Nåväl, uttrycket verkar sprida sig som ni kan se i klippet från torsdagens Corren.

Popstars på stan #5


Höll på att bli överkörd av gitarrbruttan Anna of Grebo häromdagen. Dessa popstjärnor....dom tror att dom kan bete sig hur som helst...

Hur mycket "star quality" har Anna? Ge poäng 1-10 under kommentarer.

Johnny Führ


Förra gången Johnny Führ uppträdde med sitt gympingpass på SGG blev det succé. Nu har det kommit önskemål om att vi ska boka honom igen. Vad tror ni om det?

På skiva: Skilla

Album

6/10


Skilla: Skilla

Or Die Records


Det är populärt bland oss skribenter att placera in band i olika fack, inte minst för att ge läsarna en vägledning om hur bandet låter som vi skriver om.

Med Malmöbandet Skilla blir det knepigt. De fem tjejerna har efter två EP: s nu släppt sin första fullängdare och jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva musiken.

Ena stunden befinner de sig i ett alternativt baktakts-land, andra stunder nosar man på brötig balkanmusik. Och hela tiden känns det som att det ändå ligger nån slags pop i botten. Oftast svänger det riktigt skönt om deras folkbetonade rockmusik med fioler och Nina Christensens kraftfulla sång, men lika svårt som jag har att kategorisera dem lika svårt har jag för att bestämma mig för vad jag tycker. Är det passion eller effektsökeri? Bandet lär vara bra live och kanske måste de ses på en scen för att till fullo förstås.

Indie-ompa bompa, finns det nåt som heter så? Om inte förr, så kanske nu.


Popstars på stan #4


Bettlar-Fredde, som alltså lirar med både John Stridh och Bettlare&Lösfolk, smyger omkring inne på Musikbörsen...

Vilken "star quality" har han? Rösta 1-10 under kommentarer

Elin


Sköna Elin har också en blogg som ni säkert vet. På sista tiden har jag asgarvat varje gång jag varit inne och gluttat. Vad har jag då garvat åt? Jo, detta stycke:
"Va kan jag beräta om den här helgen då? Jo fredagskvällen började inte alls bra. Jag hade en kund som snodde skor för 2500kr, jävla fitta säger jag bara."

Elins blogg hittar ni på: http://kalee.blogg.se/

På skiva: Lemonheads

Album

5/10


Lemonheads: It´s a shame about Ray (Samlarutgåva)

Rhino/Warner


Det fanns så många "head"-band därute ett tag att man blev helt yr i skallen. Lemonheads, Radiohead, Portishead, Motorhead, Propellerheads, Machine Head - och så gav Suede till råga på allt ut en platta som hette "Head music".

Så när jag får denna platta med Lemonheads måste jag faktiskt tänka efter en stund vilket av alla 90-talsband det är. Ja visst, ja. Det är ju Evan Dandos amerikanska indierockband som fick en brakhit med den där sköna covern på Simon & Garfunkels klassiker "Mrs Robinson" och som började lira igen 2005 efter att ha legat nere några år.

Detta är en specialutgåva av deras album "It´s a shame about Ray" från 1992, som blev deras genombrott och för övrigt är den platta som innehåller nyss nämnda "Mrs Robinson".

Förutom själva originalplattan innehåller CD 1 tio bonuslåtar, varav nio är tidigare outgivna demoinspelningar av låtar på albumet. Ingen av dessa är dock något att ha, det är mest sång och gitarr och inte ens de mest inbitna fansen lär ha något större nöje av dem.

Skiva nummer 2 är en DVD med elva låtar. De flesta är musikvideor men tre spår är filmade liveuppträdanden.

Och visst är det trevligt att återse gamla popstjärnor från förr, men för varje år som går tycker jag att 90-talets alternativrock låter lite segare och tråkigare än vad man egentligen vill erkänna. Att lyssna på Lemonheads 2008 ger mig faktiskt ingenting. Inte ens "Mrs Robinson" som en gång var så medryckande svänger speciellt mycket längre.


Det


Vem/ vad är detta? Har sett den här personen på stadens gator under flera år och blivit oerhört fascinerad. Jag har nämligen fått för mig att det är en "omvänd transa", alltså en tjej som klär sig som en kille.
Eller är det bara en kille med gles skäggväxt och bitchtits? Någon som vet?

Så ung, så fräsch!


Var på Systembolaget på Tornby igår. Och fick visa leg! 35,5 år gammal.

Mor och far


Och så säger vi grattis till Marina & Zelle som har fått en liten dotter!

Tv-krönika (20/9-08)

Terapisoffan bästa möbeln


Terapisoffan har varit de senaste årens populäraste inredningsdetalj i nöjesvärlden. Vi har sett den i "Analysera mera"-filmerna, i Metallica-dokumentären "Some kind of monster", i tv-programmen "Frasier", "Six feet under", "Dr Phil"och på en mängd andra ställen. Och fortfarande håller den stilen som den skönaste tv-möbeln.

Ungefär samtidigt som senaste IKEA-katalogen släpptes presenterade även SVT1 sin känslodivan "Tell me you love me". Det är en strålande serie där olika par går i terapi på grund av barnlöshet och dåligt samliv.

I somras började även "In Treatment" på Canal +. Där får man följa en terapeut och hans patienter fem dagar i veckan. Serien ska även sändas på SVT framöver.

Nu i onsdags var det också reprisstart i SVT2 på "Sopranos", tv-serien som mer än någon annan förknippas med just samtalsterapi.

Att terapi blir så bra tv beror på att den lyfter fram den inre monologen, vilken annars är svår att skildra. Det fördjupar rollfigurerna och skapar igenkänning. Genialt i sin enkelhet.


VILL SE: Niklas Frisk i egen tv-show

VILL INTE SE: Peter Jidhe, överhuvudtaget

VILL SE LIVE: Edith Backlund. Kan ha gjort årets bästa skiva.


Popstjärna på stan #3


Minge, trummis i det legendariska bandet Amalgam I Käften, klättrade på byggställningar vid H&M.

Vilken "star quality" har Minge? Ge poäng 1-10 under kommentarer.

Per Gössel


Nu är det klart vad Per Gössels fullängdare ska heta: "Margarin".

Pub Grebo på onsdag


På onsdag 24/9 drar Pub Grebo igång igen. Tid: 19-22 Plats: Klockargården i Grebo
Vem som spelar vet jag faktiskt inte, men det kanske Nina har koll på?

På skiva: Siren On

Album

6/10


Siren on: Siren on

Silver Tree Records


Oj då, vad är det här? Ett piano pumpar storslagna, ödesmättade toner smyckade med stråkar som smyger omkring. Jonna Enckell, som är kvinnan bakom namnet Siren On, sjunger först fantastiskt vackert för att sedan låta operasång ta över. Pampigt och pompöst, kan man lugnt säga - och jag gillar det.

Åtminstone till en början, för efter ett tag börjar pianoklinkandet och skönsången kännas enformig och aningen fantasilös. Det högstämda och vackra som först kändes så stämningsfyllt och sakralt börjar tråka ut mig. Ungefär samma effekt som Era, Enya, Enigma och alla de där andra banden som började på E för tiotalet år sedan hade.

Rent tekniskt låter det imponerande, men 14 spår av samma vara blir i segaste laget.


Popstars på stan #2


Jimmy Uller, känd från bland annat Jimmy Ullers Bluesband (med Lennart Ekdahl) satt och drack grönt te på Stora Torget.

Vilken "star quality"-poäng har han? Ge poäng 1-10 under kommentarer.

Mr 011 in da house


Som bekant har ju Mr 011 bytt  jobb och då känns det som att han skulle behöva få ett annat namn. Nån som har något förslag?

Lehmans ungkarlstips


Lehman, som är bloggens egna relationsexpert, ger här sitt bästa tips till landets alla ungkarlar:
Pajalaknull - slicka sig i armhålan och runka

Popstars på stan #1


Dags för en ny serie på bloggen! I dessa Idol-tider är det dags för lite lokal popstjärne-spotting på stan. Först ut är Emla, som bland annat inledde årets upplaga av SGG.

Lämna gärna en kommentar om vilken poäng hon får på en tiogradig "star quality"-skala.

Jäkla Facebook


Här känner man sig halvkrasslig och har riktat in sig på en lugn helg, men så råkar man skriva på "Fejjan" att man är vinsugen och -vips!- så dyker vinkärringarna upp. I torsdags var det Vickan som tömde min bag-in-box (fast det var ju iofs bara två glas kvar...) och igår kom Petra förbi och idag hörde Emelia av sig.

Den enda som inte hör av sig är den jag helst vill ska göra det.

Lika som bär #36


Hasse "Kvinnaböske" Andersson & Joakim "Arn" Nätterqvist

Helmut Jederknüller


Var på nyinvigningen av Skylten igår och hängde med Sensa-Jensa (a.k.a Mantel-Alex). Bland annat så spelade 12-mannabandet Helmut Jederknüller. Bandnamnet är ju klockrent och musiken var också helt ok. Självaste Gula Gubben tipsade mig faktiskt på Sköna Gröna BarBQ för snart ett år sedan om att boka dom till SGG. Och nu när jag har sett dom så tåls det att tänka på.
Fast Sensa-Jensa tyckte det var Grebobuskis...

Hösten är här!


För idag är det nämligen P:ssons födelsedag, och då sätter jag alltid upp den här snygga affischen som jag vet att hon gillar. Nu börjar HÖSTMYSET!!!!

Lehmans fredagsfräckis


"Engelsmannen, fransmannen och svensken står och diskuterar sexställningar.
- Jag gillar att ligga över så att jag kan se hennes vackra ansikte, sa Engelsmannen.
- Jag gillar att ligga under så att jag kan se hennes vackra bröst, sa Fransmannen.
- Jag gillar att ta henne bakifrån, sa Svensken.
- Men vad ser du då, frågade de andra.
- Ja det varierar, men senast så var det hockey... "


Kom hit Fank-ken...


För oss Fantomen-fanatiker pågår just nu en utställning om Den Vandrande Vålnaden på Passagen. Det ni!

Om ni inte känner till det så var jag för några år sedan med i ett band som hette Vankukers och körde låtar med Fantomen-tema:
Ring ring
Man behind the mask
Shout at Devil
We don´t need another Hero
Dirty Diana
m.fl

Medlemmar var om jag minns rätt: Tom Tom, Lamanda Luaga...nä, sen minns jag inte mer. Thorin kanske har bättre minne och kan upplysa oss?

På skiva: Pete Greenwood

Album

4/10


Pete Greenwood: Sirens

Heavenly Recording


Jag slutar aldrig att förundras över hur många killar med gitarr som finns där ute. Var kommer dom ifrån? Finns det verkligen en publik åt alla? Måste alla låta likadant?

Pete Greenwood är vanligtvis medlem i The See See och The Loose Salute, men begår här sin solodebut. Dylan är säkert en favorit, Nick Drake möjligen en annan, lika intressant själv blir dock inte Londonkillen Pete Greenwood. Hans singer/songwriter-folk är behaglig att lyssna på men det är också allt.


Vad gör vi åt Jerry Prütz?


Jag menar...titta på karln! Långt stripigt hår och ett skägg som mest påminner om en uppspydd hårboll från Pisa Lings katt Singha. Jag tror det är dags för en total make over på den kära Jerry. Någon som har förslag på lite schysst styling?

10 o´clock postman, bring me her letter


Alltid när jag ska på nåt av Arenabolagets arrangemang står jag uppskriven som "Snusk-Tobbe" på gästlistan. Nu börjar visst fenomenet sprida sig, för igår fick jag brev från STIM där det stod så här...

Två skivor

Singel

6/10


Simon Norrsveden: Äntligen inte min

Egen produktion


Jag är ju så jäkla förtjust i den här sortens svenska pop: Lasse Lindh, Henning, Hardy Nilsson och allt vad de har hetat genom åren.

Simon Norrsveden fortsätter i den traditionen med småavig pop som har kommersiell potential men förmodligen aldrig kommer att slå på allvar. Här bjuder han på tre trevliga poplåtar med texter om Stockholm, att han vill vara cool och så lite vanliga känslor.

Simon Norrsveden kommer nog aldrig att bli någon evig följeslagare till mig men han bjuder på angenämt sällskap för stunden och jag hör gärna mer av honom.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

EP

4/10


Heart-sick Groans: Oh, I can do a number of things

Egen produktion


I november 2007 började Johan Brännström, Martin Lindström och Henric Wallmark göra musik ihop. Nu har Sundsvallstrion släppt sin första skiva, som är en fyraspårsplatta med akustiskt orienterad folkpop.

Någon nämnde Simon & Garfunkel som referens, vilket känns att göra det enkelt för sig även om jag kan förstå liknelsen. Men Heart-sick Groans låter poppigare, även om musiken framförs på akustisk gitarr, fiol och försiktiga slagverk.

Musiken låter mysig och trevlig men jag har svårt att helt gå igång, jag tror det beror på att melodierna inte riktigt håller. För när låtarna är slut kan jag omöjligt minnas dem. Trots att jag trivdes medans de spelades.


Kalms kätbild


Kalm vill inte vara sämre än oss andra och har också skickat in en het kätbild på sig själv.
(Tack till Nykte som av en händelse råkade vara på plats och fota denna badnymf)

På skiva: Detektivbyrån

Album

7/10


Detektivbyrån: Wermland

Danarkia/ Border


Det är befriande att det för en gångs skull dimper ner något annat i postfacket än skramlig garagerock eller ännu en singer/songwriter. Det är kanske Detektivbyråns största förtjänst, att man låter annorlunda och eget. Men musik blir inte bra enbart på grund att den är ovanlig, den måste vara bra i sig själv också. Och Detektivbyrån har faktiskt flera sympatiska sidor.

De tre Värmlandspöjkera (numera Göteborg) bygger sin musik kring de år 2008 ganska ovanliga instrumenten klockspel och dragspel. Musiken är dessutom instrumental. Resultatet blir låtar som ömsom tassar fram försiktigt som finstämda vaggvisor och ömsom härjar loss i snudd på balkan-ompa bompa för att däremellan röra sig i ett musiklandskap som kanske bäst kan beskrivas som sånglös fransk chanson.

"Wermland" är bandets första riktiga fullängdare och det är en riktigt trevlig bekantskap. Skivan får nog flera än mig att börja fördjupa sig i den spännande genren "cirkusmusik".


Snart dags för Tanneforsdagen


Den 27/9 är det åter dags för Tanneforsdagen. Oj oj oj...
Mer om Tannefors Vänner hittar ni förresten här: http://tannefors.se/

Den riktiga Tanneforsdagen är dock i mesigaste laget enligt mig. Några av oss här på bloggen har ju tidigare istället pratat om att starta en "Alternativ Tanneforsdag". Är det en idé att ta upp igen? Och vad ska den i så fall innehålla?

Dagens Tobi

Hittar du här:
http://www.dailypuppy.com/puppies/Toby-the-Beagle_2008-09-13

Malena och Tito Sodomito

Tito Beltran valsar runt i pressen och så intervjuade jag Malena Ernman för några dagar sen. Det har gjort att jag numera är helt såld på opera. Här har ni förresten Malena Ernman på Idrottsgalan:

Och här har ni en annan operapärla:

TV-krönika (13/9-08)

Är det inte slutsnackat snart?


Vill SVT motivera varför man lägger ner sin tv-produktion i Norrköping räcker det med att peka på "Eftersnack" och säga: "Titta! Det där är vad ni får om ni vill ha tv gjord ute i landet".

"Eftersnack" är ett typiskt exempel på provins-tv. Lallande amatörer utan mer genomtänkta mål än att synas i rutan brainstormar en hel sommar och kommer på att en halvminut labyrintspel känns fräckt. I ett annat inslag dömer man ut hela tv-säsongen efter att ha exemplifierat med tre(!) program, och missar helt att tv-branschen varit den mest expansiva och kreativt spännande grenen inom kultur- och nöjesvärlden de senaste åren.

Vad vill man med "Eftersnack"? Vem riktar man sig till? Vad är den publicistiska idén?

Vad ger det att låta lokalkändisar utan kunskaper i ämnena diskutera allt från lågkonjuktur och vampyrer till Kinas frammarsch?

Låt "Gresse" prata deephouse i 28 minuter istället, det skulle vara modernt, kunnigt och djuplodande. Det vill säga allt som "Eftersnack" inte är.


IN MED: Alf Robertsson

UT MED: Peter Jidhe

BORT MED: Allt med TV 4. Kanaler, programledare, rubbet!


Markus Stöld listar sommaren -08


Så ung, så fräsch, så NYYY!

Idag ringde min gode vän Markus Stöld och sa: "NU är sommaren slut". Han passade också på att göra en lista över de bästa grejerna med sommaren -08 och den ser ut som följer.

1. Markus Stölds NYYYA, slimmade kropp
2. Hela veckan runt 30-årsdagen
3. Kräftfisket vid Vin
4. Att han slapp träffa Räven i Västervik
5. SGG
6. J:s min när vi mötte AG på vägen ner mot sjön
7. Top Fuel på Mantorp
8. Halva priset på Hultsfred
9. Bête Noires premiärkonsert
10. När Thailands-Anna slutade ringa (trodde han)


Bubblare: Platenskvällen med Stina, Hål 3 i Bjärka, Tre o Comp på midsommar, LHC:s nyförvärv, Musikleken på Tobis kräftskiva

Tobi hjärta Edith Backlund


Känner att jag inte hajpat Edith Backlund tillräckligt här på bloggen. Hon är ju faktiskt svinbra.
Gå exempelvis in på http://www.myspace.com/edithmusic och lyssna på vårens popexplosion "Amen".
Men hela plattan "Death by honey" som hon gjort ihop med Sveriges kanske bästa låtskrivare Pär Wiksten (Wannadies) är dunderbra. Funderar på om det inte till och med kan vara årets bästa.
Mera Edith här: http://www.edithbacklund.se/

"I remember when our love was young - before the rain"

Zander på bänken

I lekparken utanför mitt gamla hus i Grebo, fanns det en träbänk där någon hade skrivit med spritpenna: "Fittan fes och sju man försvann i dimman".
Jag är nästan säker på att det var Johan Zander som hade skrivit det och raden stod kvar i flera år. Än i dag är jag hänförd av poesin, rytmen och verkshöjden i den korta men kärnfulla textraden. Besitter verkligen Zander sån konstnärlig talang eller har han snott det nånstans ifrån? Och i så fall vart? Nån som vet?

Kräftskiva!


Igår hade jag kräftskiva ute i Grebo. Oj oj oj...
Snusk-Tobbe hade världspremiär på två nya hits och så blev det finsk musiktävling, som jag faktiskt inte minns vem som vann. Lag Geggvecket eller Lag Läsa Läxor?

Grillsommaren #30!!!


Raj daj daj!, då har man grillat 30 gånger. har fått lite kritik för att 1. Det har blivit höst  2. Vissa av grillningarna verkar bara tillkommit för att komma upp i rätt antal.
Skitsamma. Men nästa år nöjer jag mig nog med 25...

Bandmöte igår


Igår hade Bête Noire bandmöte igen. Det ägde rum på nyöppnade Sturebaren (f.d. Paris Latino). Sen gick vi hem till studion och fixade lite med nya låten "I krokarna kring Saint Tropez".

Dagens Snusk-Pia


Imorse ringde Snusk-Pia på min mobil och var helt upprörd. På nåt sätt hade hon fått reda på att jag var på dejt igår och var lite småtjurig:
- Och det där releasepartyt med Snusk-Tobbe på Lustgården kan du glömma, skrek hon.
- Va? Varför då?
- Ja, du tycker visst att det är viktigare att vara ute och ränna med en massa fruntimmer från Norrköping - och mitt i veckan också!
- Men...
- Inga men! Ni är likadana allihopa ni karlar! Jag har nog sett på film och tv hur det går till!
- Men...
- KLICK!

Lehmans fredagsfräckis


"Det var Bild i skolan och lilla Kalle satt och ritade någon litet på pappret.
- Vad är det du ritar?, frågade fröken
- En fluga, svarade Kalle
- Det var en liten ynklig sak. Den är ju så liten så man inte ser vad det är, sa fröken
- Nä, annat var det förra veckan, svarade Kalle, när jag ritade en fitta hemma på sofflocket och far stukade kuken"

På skiva: Billie the vision and the dancers

Album

6/10



Billie the Vision and the Dancers: I used to wander these streets

Love will pay the bills Records


Jag har förstått att Malmöbandet är hyfsat stora bland kidsen. Recensenter verkar dock mest avfärda sjumannagruppen som ett tokroligt partykollektiv utan något vidare djup, budskap eller knappt existensberättigande.

Själv har jag bara hört nåt enstaka låt på nätet, så detta album, bandets fjärde i ordningen, är mitt första riktiga möte med bandet. Och jag blir väldigt positivt överraskad.

Billie och hans dansare (nej, jag vet att det inte finns någon Billie i bandet) säger visserligen att "vi hade modet att göra något helt annorlunda mot tidigare", men det tror jag mer handlar om den nya producenten Per Sunding än om hur de skriver sin musik.

Med det sagt ska samtidigt betonas att gruppen med det jobbiga bandnamnet inte ska övervärderas. Det är ett charmigt band som spelar akustiskt inbäddad pop som är trevlig och lättlyssnad, men ändå bara en bagatell. Dom är här idag, men glömda imorgon.

Men det finns en strävhet och en ton som jag gillar, även om uttrycket ibland blir lite väl utslätat och faktiskt även ibland drar mot det softa strandbarsläget. Och jag undrar vad bandets nämnda vision är, den stora bristen är att bandet saknar verklig personlighet. Och då räcker det inte med att man har ett gäng låtar som faktiskt är riktigt hyfsade.


Snuskiga Tannefors #7


Näää! Här går gränsen! Nu får det banne mig vara nog. Sodom och Gomorra - släng er i väggen!

Tv-krönika (8/9-08)

BBC klipper serierna

Igår sändes andra delen av den brittiska kriminalserien "Ashes to ashes". Tre av mina Corren-kollegor har redan hyllat den i denna spalt, i fredagsbilagan och på bloggen. Samtliga har dock missat att berätta att den serie vi nu ser är nedklippt med sex minuter per avsnitt. Det är inte första gången SVT köper okänsligt sönderklippta tv-serier av BBC. Fallet var exempelvis likadant med föregångaren "Life on mars". Skälet är att BBC gör en reklamanpassad exportversion och den har även SVT råkat få, trots att man påpekat tidigare misstag från britterna. Har du missat de första avsnitten av "Ashes to ashes" behöver du inte sörja. SVT ska sända originalavsnitten vid ett senare tillfälle, så vill du ha en timme mer av serien och se den som den var tänkt kan det vara värt att vänta lite.


NYTT OCH BRA: "Tell me you love me", SVT1, torsdagar. Som alltid blir relationsskildringar de bästa tv-programmen.


FLYTT 1: Under Jay Lenos sista programledarår har programmet flyttat från Femman till Kanal 9.


FLYTT 2: "Studio Virtanen" flyttar till Spy Bar och byter namn till "Virtanen + Sällskap".


ÄR DET INGET PÅ TV: Så gå och se "Mamma Mia!" på bio


Grillsommaren #29


EN gång kvar bara nu! Det SKA gå.

Onsdag i Norrköping

Idag var jag en sväng i Peking. Där har man lyckats så bra med integrationen att till och med iranierna slutar som fyllon i Hörsalsparken.

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping...

Snuskiga Tannefors #6


Och vad är det som fått innehavaren av lägenhet 4404 så hård? Jo, att han bor i en stadsdel där snusk och synd regerar. FY!!!

Tisdag i Norrköping


Igår när jag kom till Peking var den här gubben det första jag fick se. Han hade en liten bandspelare runt halsen som han sjöng playback till. Låten var den för årstiden passande "Sankta Lucia".

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping...

Turné för Snusk-Tobbe?


Nu pratas det om turné för Snusk-Tobbe och hans band. Det kommer snart att bli releaseparty för nya skivan "Tvåan", tanken är att det ska ske på Lustgården någon fredagseftermiddag framöver. Sen är även en spelning på Bryggeriet i Motala på G. Kanske även L´Orient.

Hör av er om ni också vill boka Snusk-Tobbe!

Dagens lunch

Tisdagens lunch var schnitzel och intogs på 4 Kök i Peking ihop med bossen

Snuskiga Tannefors #5


I Tannefors kan man inte ens döpa gatorna utan att anspela på snusk. Fy, nu räcker det sannerligen...

På skiva: Emil Jensen

Emil Jensen

"Emil Jensen"

Adrian Recordings


Det verkar som att man antingen älskar eller hatar Emil Jensen. Han har en mängd trogna fans som dyrkar honom, ett av dem verkar vara Winnerbäck som tog med honom på sommarens turné.

Själv tillhör jag den senare skaran. Av någon anledning har jag oerhört svårt för hans veka sångstil och skånska dialekt. Och för all del även hans pretentiösa framtoning. Om ni inte visste det så sysslar han även med poetry slam och har bland annat två SM-guld.

I sina sångtexter tycker jag däremot inte att han har något att säga. Han försöker låta känslig men vad handlar låtarna om egentligen? Inget som berör, i alla fall.

Musikaliskt handlar det om känsliga, försiktiga vemodslåtar som tassar fram till piano och gitarr, och ett röstläge som aldrig anstränger sig.

Med en annan sångare, och med vassare texter, skulle det kanske inte vara så pjåkigt men med Emil Jensen vid mikrofonen vill jag bara stänga av.


1/5


Lehmans kätbild


Lehman hakar också på trenden utan har också skickat in en kätbild. Mums!

Dagens lunch

Måndagens lunch intogs på Linds i sällskap med självaste Jimmy Uller!
Maten: Isterband och stuvad potatis

Snuskiga Tannefors #4


Råkade gå förbi Guns Hobbybod och vad fick jag se i skyltfönstret? Jo, denna porr-utstyrsel! Nu har visst djävulen slagit klorna i även denna så vanligtvis trevliga butik.

Bête Noire i studion


Igår la Bête Noire ny sång på "Döden blir min vän". Nu är frågan om vi ska släppa de två färdiga låtarna som singel eller om vi ska vänta och göra en fyralåtars EP. Jag är ju en stor EP-fantast och har föreslagit för Bill att Bête Noire BARA ska släppa EP:s, men å andra sidan är det jobbigt att vänta ytterligare några månader på att få det färdigt så det kanske blir en singel ändå. Vi får se.

På skiva: Lazee

Lazee

"Setting standards"

SonyBMG


Just när man trodde att genren var beredd att få den sista smörjelsen har delar av den svenska hiphopen det senaste året tagit ett rejält steg framåt och är nu beredd att utmana sina utländska kollegor. Man har släppt sargen, vuxit upp och fått ökat självförtroende. För första gången nämns orden "svensk hip hop" och "internationell karriär" i samma mening utan att det känns överdrivet och löjligt.

Tillsammans med Looptroop (som redan är där) och Adam Tensta är Lazee killen som ska göra´t.

Debutalbumet "Settings standards" lever upp till det kaxiga namnet och levererar sprakande hip hop som bubblar av självsäkerhet. Om musiken nu ska kallas hip hop, för precis som Looptroop la till ett "Rockers" i namnet drar även Lazee mer åt rock-hållet. Rytmer, rap och 80-talskänsla varvas med gitarrer och tuffa ljud. Exempelvis kommer Neverstore in på "Hold on" och skapar en emo-rap-hybrid. Även namn som Million Styles, Charlie King och Fred Durst gästar och skapar en innovativ, spännande och dunderstark platta.


4/5


Oktoberveckan är äntligen över!


Puuuh...vid 24.00 inatt tog äntligen Oktoberveckan slut. Vad jag vet var jag det enda som klarade av den. Får jag be om lite bättre engagemang nästa år, tack.

Snuskiga Tannefors #3


Så här ser det ut längs Nya Tanneforsvägen. Snusk och synd så långt ögat når. Vart är det här samhället på väg? Jag bara frågar...

De Stöldbegärligas kätbild


Så hårda, så coola, så snygga!

På skiva: Sophie Zelmani


Sophie Zelmani

"The Ocean and me"

SonyBMG


Sophie Zelmani är minsann inte de stora gesternas kvinna. Minns till exempel den där klassiska tv-intervjun i Tomas Tengbys pratshow när hon under hela pratstunden bara fick ur sig två ord, ett "ja" och ett "nej", och i övrigt bara satt tyst och tittade.

Även på skiva talar hon med små bokstäver och försiktiga rörelser. Ofta viskar hon fram orden och kommer så nära med rösten att det känns som att hon ligger precis intill. Det blir intimt och personligt och passar perfekt ihop med hennes varma och innerliga musik. Det är där Zelmani har sin stora styrka och har mutat in ett eget revir bland svenska sångerskor. Ingen annan är lika skicklig på att bygga stämningar och har samma respektingivande, om än något motvilliga, pondus.

Musikaliskt har inte mycket ändrats sedan debuten från 1995. Det handlar fortfarande om stillsamma gitarrvisor som stöttas så försiktigt av de andra instrumenten att de knappt märks. Och de få invändningar jag har handlar just om att det kan bli lite väl mysigt och mjukt att höra hennes musik puttra fram likadant på varje skiva.


3/5


Dagens Tobi


Snuskiga Tannefors #2


Titta bara - vilket snusk! Ska vi behöva stå ut med sånt här? Och utanför en skola och allt...

Lika som bär 35


Vickan & Ebba von Sydow

Badsäsongen har börjat


Här klagar folk på att hösten har kommit och att badsäsongen är över. Men hallå, det är ju nu den börjar! Tog premiärdoppet igår.

Grillsommaren #28


Det vore väl själve fan om man inte skulle fixa 30 grillningar i år, men det börjar bli lite tajt nu...
Två gånger kvar...

Snuskiga Tannefors #1


Vad är det för jäkla stadsdel man bor i egentligen? Inte nog med att vi har en förtäckt bordell (se bilden), hela området kryllar ju av snusk och synd.

Den här kanske bara vissa fattar...

...men det här är ju ett oomkullrunkeligt bevis.

Fortsättning följer...

Hjälp me!

Igår ringde en bekant och sa att han var med tjejen och "gav fasa tills det kilade". Jag låtsades fatta vad han pratade om men begrep i själva verket inte ett dugg.
Nån som hört uttrycket och vet vad han menade?

Torsdag i Norrköping

Igår var jag i Norrköping och jobbade igen.
Där bygger man en fotbollsarena för 300 miljoner till ett Superettan-lag.

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping.

Dagens lunch

Sista tiden har jag börjat att luncha igen.
I förrgår åt jag exempelvis på Golf Inn och igår på Fiskmagasinet i Norrköping. Och på måndag har jag en ny lunchdejt inbokad, samt troligen ytterligare tre nästa vecka. Vad är detta? HJÄLP ME!

Lehmans fredagsfräckis


"Skogshuggar-Arne gick till doktorn för att han hade ont i sin snopp. Väl inne på doktorsmottagningen, efter sedvanlig undersökning av den delikata delen av Arnes kropp, bad doktorn Arne berätta hur han levde sitt liv. Den bastante skogshuggaren harklade sig och sa:
- Jag vaknar tidigt på morgonen, och precis som så många andra män har jag ett kroniskt morgonstånd. För att få bukt med detta brukar jag lägga frugan till rätta och väcka henne med ett morgonknull. Efter en rejäl frukost är det dags att gå ut i skogen, men innan jag hinner ut brukar frugan komma smygande och vilja ha ytterligare ett skott i råttan, och det kan jag sällan tacka nej till. Efter en vända i skogen är det dags för förmiddagskaffe, men istället för en slät kopp brukar jag släta över frugan istället. Efter det bär det ut i skogen och hugga fler träd, och när det sedan dags för lunch är jag sugen på både det ena och det andra. In genom dörren, fram till frun och pang, sen är träningen för barntillverkning i full gång. Efter lunchen är det dags att vila middag ett par minuter, problemet är bara att när jag och frugan väl hamnar i sängen, så är inte sova det första vi tänker på. Innan eftermiddagsfikat hugger jag träd så att det ryker, men i och med att jag inte träffar en enda människa innan under dagen så är frun en fröjd för ögonen när jag kommer hem och fikar. För att visa min uppskattning brukar jag älska med henne på köksbänken efter fikat. Under den sena eftermiddagen samlar jag ihop alla träden jag fällt, och sedan bär det av hemåt för att äta middag. När jag kommer hem hinner jag sällan mer än in genom dörren förrän frugan kommer fram och sliter av mig kläderna och börjar rida mig på hallmattan. Hon har varit lika ensam som jag under dagen, så det är inte konstigt att hon blir glad när jag kommer hem. Efter avnjuten middag sätter jag mig framför TV:n och ser på nyheterna och sporten. Frun vet bättre än att störa mig då, så hon nöjer sig med att suga lite. Efter sporten är det dags att gå till sängs, och som jag sa har vi svårt att hålla oss i styr när vi hamnar i sängen, så det brukar bli både ett och två sköna ligg innan vi somnar. Ja, och sådär fortsätter det dag ut och dag in, vecka efter vecka, för det händer inte så mycket i skogen.

Doktorn tittar på Arne med uppspärrade ögon och utbrister till sist:
- Och du undrar alltså varför du har ont i snoppen!?
- Ja... Svarar Arne lite osäkert, men utbrister sedan glatt:
- Men jag har en teori, kan det vara allt det där runkandet i skogen?"


Då var man igång...


Vickan har tjatat om den där fåniga leken när man räknar bilnummer, så okej då - nu kör vi! Och det tog bara en dag (och jag letade inte ens) innan jag hittade nummer 1.
Nån mer som är på?

Tv-krönika (1/9-08)

SVT får B-kanal


Sedan en vecka tillbaka har SVT bytt skepnad. Mestadels har det handlat om en ny grafisk profil, men man har även grävt upp det gamla konceptet med en nyhetstimme. Dessutom flyttas Bolibompa till Barnkanalen som nu får det illaklingande namnet SVT B. Vem vill förknippas med en B-produkt?

Målet är att nischa kanalerna tydligare, men som vanligt handlar det mest om kosmetika. De flesta tittare kommer inte att märka ett skvatt av vad miljonsumman det kostat gått till. Och medan man satsar hårdare på SVT 1, SVT 2 och SVT B så reduceras Kunskapskanalen, SVT 24, 24 Direkt, SVT Europa och SVT HD till "komplementkanaler" som får klara sig bäst de kan. Samtidigt slår SVT: s webb-tv nya rekord under OS. Som mest tittade 80 000 svenskar, vilket jämfört med de vanliga OS-sändningarna är en liten siffra men för webb-tv ett rejält tittarrekord.

Men trots SVT: s ansiktslyftning såg "Sportspegeln" ut precis som vanligt igår. Det tackar vi för.


SÄND NU: "Sopor - en riktig skräpfilm"

MERA SKRÄP: "Masjävlar". Hur kan den ha hyllats?

IN MED: Alf Robertsson

HOPPSAN: TV 6 har börjat bli bra


Dagens Tannefors


Jag har funderat och funderat men ännu inte kommit på hur man tänkte när man byggde denna idiotiska betongtrappa. Det kan vara lite svårt att se på denna bild men längst till höger finns ytterligare en trappa som går högre upp än resten.
Någon som kan förklara?

Kät blogg


Råkade av en slump hamna här....
http://kathe.blogg.se/

Hotpantsryskan!


En annan person vi tjatade lite om förutom 55-åringen i vintras var "Hotpantsryskan". Så här ser hon ut.

Vilken musik tycker du riktigt illa om?


Några av oss tycker att den här bilden är svinkul.
Ni andra, tja ni kan väl skratta med av ren artighet eller nåt?

Krogkrönika

Samlat eller utspritt - vilket är bäst?


I Linköping ligger uteställena vägg i vägg längs Ågatan. I Norrköping är krogarna mer utspridda över staden. Båda tycker att det är bättre i den andra staden. Så vilket är egentligen bäst?


Att gräset alltid är grönare på andra sidan är allom bekant. Linköpingsborna muttrar ofta över att Norrköping har ett mer diversifierat och spännande krogliv och erbjuder mer storstadskänsla. I grannstaden däremot knorras det över att Norrköping känns uttjatat och att det är roligare att åka till Linköping och roa sig istället, där är ju dessutom allt samlat kring ett stort krogstråk.


Till stor del handlar det förstås om att det alltid blir lite småtråkigt i den egna staden förr eller senare och att det är trevligt med lite ombyte. Men rent generellt, vilket är att föredra om man måste välja: ett samlat eller utspritt uteliv?


I Linköping ligger som bekant nästan alla stadens krogar och nattklubbar kring Ågatan och Stora Torget. Efter att Metropol, Safari, Pub Gränden och The Rock försvunnit är det i princip bara L´Orient av stadens nattöppna uteställen som befinner sig utanför nöjeslivets geografiska epicentrum. Att ha det mesta samlat inom korta gångavstånd har givetvis en mängd fördelar, exempelvis att det är lätt att träffa på folk man känner, men det finns även nackdelar, som att det lättare blir stökigt på utanför krogarna och att stora delar av centrum känns rätt öde.


I Norrköping är nattlivet mer utspritt. Det finns några ställen på Drottninggatan, några på Kungsgatan och några i området kring Palace och Otten. Dessutom finns krogar som Black Horn, Svea Skeppet, Deli och Bomullsfabriken utspridda över stadskärnan. Det gör att man alltid har nära till någon krog och att staden känns mer levande, men vill man se vad som mer händer på stan får man ta taxi eller gå en bit.


Så vilket är bäst? Man vill ju gärna ha nära till och från krogen vart man än bor, men samtidigt vill man ju också ha nära till alla andra krogar. Och eftersom inte alla kan bo mitt i centrum är det ofta svårt att kombinera. Kanske är det bästa helt enkelt om man bor i Norrköping men åker och roar sig rejält i Linköping. Då har man nära till sin kvarterskrog vid vardagliga tillfällen och ett helt smörgåsbord av nattklubbar att vraka mellan när det ska festas ordentligt. Eller?


Sopoperan - del två

Lollo och Uller var som vanligt trendsetters med sin film Sopoperan. Nu kommer uppföljaren - en riktig opera!


SopOperan - urpremiär i Halmstad 4 september

 - En vacker opera i en riktigt skitig miljö.


Inger Edelfeldt skrev librettot. Hon är en av vårt lands framgångsrika författare.

Rickard Söderberg tackade ja till huvudrollen som Fredrik direkt. Han är just nu en av vårt lands mest uppmärksammade tenorer.

Ann-Louise Liljedahl skrev musiken. En balanserad blandning av traditionell opera, musikal, electronica, folkvisa och tango.

Hans Rääf regisserar föreställningen. Han har under många år varit verksam som regissör på flera scener i Sverige och Danmark. Har tidigare jobbat med både Inger Edelfeldt och Ann-Louise Liljedahl och är en av initiativtagarna till SopOperan.


Mer om operan, och hela miljösatsningen runtomkring (skolor, utställning mm) på http://www.sopoperan.se/ där du även hittar intervjuer med Rickard Söderberg och Inger Edelfeldt.


Heldag i Peking


Igår var jag och Vickan i Norrköping. Oj oj oj, vad vi hann med mycket: Fräcka Fröken, "Gamla stan", Tre Prinsars Gränd, Broadway Express (bilden), kaktusparken och träden, Knäppingsborg, Universitetet, Kneippen, Café Fettan med mera. Och så stötte vi på Lehman som var på väg till Bryssel.

Måndag i Norrköping


Igår var jag som sagt i Norrköping.
Där kallar dom en gata för "Gamla stan" trots att husen är byggda på 70-talet.

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping.

Per Gössel live!

"Sommaren sätter spår" med Halmstads egen Per Gössel live på Sköna Gröna Grebo -08.

Oktoberveckan!


Välkommen till september önskar Västerviksgänget.!
Och att vi kommer in i september betyder också att Oktoberveckan startar (ja, det ska vara så, fråga inte...). Det betyder enligt traditionen att man under denna vecka inte får ägna sig åt så kallad självbefläckelse. Däremot är så kallat samkväm tillåtet.
Söndag 24.00 ser vi hur många som har klarat att hålla sig!

Tävling!


Hmmm...var kan denna bild vara tagen? Första rätta svar vinner en skiva.

På skiva: Abalone Dots


Abalone Dots

"Traveler"

Sony BMG


Västervik har ju en gammal fin vistraditition med Visfestivalen, Hootenanny Singers och på senare år även en visskola. Abalone Dots kanske inte spelar renodlad visa, men jag inbillar mig att kvartetten inspirerats av stadens vistradition och levande musikliv.

Gruppen består av fyra tjejer strax över 20 och ifjol fick man sitt genombrott med debutalbumet "From a safe distance" som grammisnominerades och så åkte man med som förband på Winnerbäcks turné.

Nu har man varit i Nashville och spelat in uppföljaren. Det liras bluegrass med vibbar av country och folkmusik och det framförs så snyggt och självsäkert att det verkar som att tjejerna aldrig gjort något annat. Den känsliga sången kompas av instrument som gitarr, banjo och fiol, och jag funderar på vad som skulle stoppa Abalone Dots från att sno stora delar av Dixie Chicks publik?

För det är de amerikanska kollegorna man måste jämföra med, i Sverige är Abalone Dots ganska ensamma om sin musik. Åtminstone finns det inga andra som framför den lika genuint, naturligt och passionerat.


3/5


RSS 2.0