Bruno K

Ni är säkert inte speciellt intresserade av lyrik, och ärligt talat är jag inte det själv heller. Men när poesi är riktigt bra kan det vara fantastiskt, vilket gäller till exempel Tranströmer - eller Bruno K Öijer som den 11/9 släpper sin nya bok.
Bara titeln skickar chockvågor genom kroppen: "Och natten viskade Annabel Lee".
Men allra bäst är han live. Har ni aldrig sett honom på en scen har ni verkligen något att se fram emot. Dessvärre kommer han inte till hemstaden Linköping under höstturnén, vad det verkar. Turnéplanen hittar ni på: http://brunok.se/turne.htm

Skaldjursfrossa #6

Igår var vi ett gäng som åkte räkbåt på Roxen, som vi gör varje år. Oj oj oj, det blev en höjdarkväll även denna gång.
Till en början är allt lugnt och städat...
Sen börjar glafset med räkorna...
Sen börjar Chrilla bli varm i kläderna...
Och sen tror jag vi bryter. Vill ni se hur räkbåtskvällarna urartar framåt kvällen får ni helt enkelt följa med nästa år.

Hell Yeah på Palatset

Ikväll kör våra polare i Hell Yeah Rock Club lite hårdrock nere på Palatset. My Dear Addiction står på scenen.

Miss Behaviour

Gillar ni AOR (Adult oriented rock), melodisk hårdrock med 80-talskänsla i stil med Journey och Foreigner? Då kan ni kolla in Miss Behaviour (http://www.missbehaviour.se/). Igår var jag och intervjuade dem om deras nya platta som släpps idag.
Jag är inget stort hårdrocksfan, men måste jag välja så föredrar jag 80-talsvarianten framför dagens metal alla dagar i veckan. Då var kläderna snyggare, låtarna bättre och inte minst verkade både band och publik ha roligare. Jag försökte boka Miss Behaviour till Palatset under hösten, men det sket sig. Men förhoppningsvis kommer dom och lirar framåt vårkanten, och då vet jag åtminstone tre pers som kommer stå längst fram och headbanga: Pierre Falk, Tobbe Wester och Nicke Sixx.

Lehmans fredagsfräckis

En ung vacker flicka åker tåget från Sollefteå till Luleå. Mitt emot sitter en karl som med sina blickar mer än tydligt demonstrerar sin uppskattning av flickans yttre företräden. Efter fem stationer ler flickan och säger:
- Jag ska av vid nästa station så nu kanske du är snäll och klär på mig igen!

Dagens fynd på hallmattan

Hurra! Igår fick jag äntligen Johan Kindes nya bok "Passera denna natt" som släpps 10/9. Det lilla jag redan har tjuvläst var fantastiskt, så jag ser verkligen fram mot att sätta tänderna i resten. Jag sparar boken till en dag då jag kan läsa ut hela i ett sträck, kanske redan i helgen.

Höstpremiär på Palatset

Nu drar vi igång höstens gig på Palatset. Först ut är våra polare på studieförbundet Bilda som imorgon ordnar en kväll med Vacancy Labour, Eau Rouge och Alice Blue under namnet Club Chateau.

Från bokare till humpare

Jag minns när The Producer och jag satt på The Champ och han övertalade mig att bli bandbokare på Palatset. Han lovade guld och gröna skogar, att det skulle vara ett välbetalt och glassigt jobb där jag mest skulle sitta och dricka öl, hänga med coola rockband och omsvärmas av snygga brudar. I samma veva rekryterade han mig även som bandbokare till Torsdagstoner i Trädgårn plus att jag bokar band till SGG (och ibland lite annat också).
Sakta men säkert har mina arbetsuppgifter dock ändrats, och jag har gått från bokare till roadie till humpare och kommer förmodligen snart sluta som en runner.
Jag bokar visserligen band, men dagarna går mest ut på att köra högtalare och annan musikutrustning hit och dit. Hämta, bära, köra, bära, lämna, rigga, rigga ner, bära, hämta, köra, bära, lämna...så ser dagarna ut. Igår körde jag skit mellan 4 Sound och Palatset i två omgångar. I måndags körde jag grejer mellan Norrköping och Palatset plus lämnade SGG-grejer till Studiefrämjandet (de grejer som jag hämtade i fredags).
Vad The Producer gör? Han sitter och dricker öl, hänger med coola rockband och omsvärmas av snygga brudar...

Elin Ruth

Här är Elin Ruths nya video "The storm". Skön låt och snygg video som gjorts i en enda tagning. Elin Ruth (Sigvardsson) har varit en favorit i flera år så det är kul att ha bokat henne till Palatset den 17/10. Det får ni inte missa. https://www.facebook.com/events/1609452112614691/

Sommar-AW

AW intas ju bäst under vinterhalvåret, men vart ska man AW:a på sommaren? Att AW:a är ju inte samma sak som att bara allmänt hänga på en uteservering. Eller ska man helt enkelt strunta i AW under sommaren?

Nytt på skiva (Zero)

Album

Betyg: -

Bitflipp: 10
Egen prod.

Bitflipp består av Falusonen (numera Lund) Lars Mats. När han är ute på sina många och långa resor brukar han passa på att göra lite elektronisk musik, som han nu samlat på ett album.
Dock ber han i pressreleasen om att skivan inte ska recenseras offentligt, varför jag avstår från att göra någon bedömning utan nöjer mig att tipsa om att den finns där ute att lyssna på om man är intresserad. Binärt blippande och texter på svenska om maskiner är vad innehållet består av.
-----------------------------------------------------
Album

6/10

Fredrik Georg Eriksson: Volume
Novoton

Fredrik Georg Eriksson har spelat med lite allt möjligt folk, från bandet Twopointeight till Fas3 och Knivderby, men nu var det dags att debutera under eget namn och få bestämma själv hur det skulle låta.
Resultatet blev bluesig rock som växlar mellan Jon Spencer Blues Explosions vilda energi och Tom Waits skuggiga skymningsvärld. Fredrik rosslar med rösten så man tror att stämbandet ska brista. Faktum är att musiken är bra, men utan hans galna röst hade inte låtarna fått det lyft som gör att plattan går från okej till bra.

Biomåndag

Ännu en måndag, ännu ett biobesök. Igår blev det "Lucy" med Scarlett Johansson i titelrollen. Hon råkar få i sig en ny drog som ökar hennes hjärnkapacitet från de normala 10% som vi sägs nyttja, till att plötsligt få tillgång till 100% av hjärnans möjligheter.
Intressant grundpremiss och filmen var nära att bli riktigt bra, men regissör Luc Besson snuddar bara vid de spännande frågeställningar och filosofiska resonemang som filmen bygger på. Mer djup hade kunnat göra "Lucy" till ett smärre mästerverk, istället för den "superhjälteaction" det nu nästan blev. Klart sevärd, men ändå en liten besvikelse.
Betyg 3 av 5.
 
Fast lite snurr på tankarna hade jag ändå när jag cyklade hem. Att bli effektivare, smartare och mer högpresterande har ju varit ett mål för intelligentian i århundranden. Leonardo Da Vinci sägs ha sysslat med flerfassömn och igår morse läste jag Jan Gradvalls senaste krönika där han var inne lite på samma tema. Själv ägnar jag mycket tid åt att effektivisera mitt liv, och jag är övertygad om att det finns massor man kan göra på det området, det kan om inte annat alla småbarnsföräldrar vittna om.
Självklart går det att påverka sin hjärnkapacitet. Efter en vecka i Roskilde märker man tydligt att man blir trögare, och tvärtom om man använder sin hjärna mycket och tar emot mycket intryck och information. Under förra året, när jag drack väldigt lite, jobbade väldigt mycket och fyllde på hjärnan med extra mycket kultur, resor och andra intryck kunde jag faktiskt känna hur jag blev smartare och mer skärpt.
Men sen kom midsommar och jag var tillbaka på noll...

Snart dags för Oktoberfest

Vi börjar närma oss september, och vet ni vad det betyder? Jo, att vi går in i Oktoberfesternas härliga tid!
Igår fick jag den första Oktoberfestinbjudan, men förhoppningsvis inte den sista. Oktoberfester är banne mig de bästa festerna!

Vinterresa bokad!

Sådär, då är vinterns resa bokad. Jag åker i början av januari och kommer hem en dryg månad senare. Har ni inget att göra kan ni roa er med att försöka lista ut var jag ska.
Jag börjar med att flyga till stan ovan. Efter några dagar där fortsätter jag till den här stan:
Sen kommer jag bila runt lite tills jag kommer hit:
Därifrån flyger jag hit:
Sen tar jag mig på nåt sätt (ej bestämt än) till staden nedan och därifrån flyger jag hem.
Gööööööött!

Nytt på skiva (Zero)

Album

Betyg: 3/10

Blaudzun: Promises of no man´s land

V2 Records

Holländaren Johannes Sigmond, eller Blaudzun som hans artistnamn lyder, kallas ofta singer/songwriter av någon outgrundlig anledning. Vad är det för fel på folk? Hör de inte att han spelar alternativ indierock?

Han fick sitt genombrott (åtminstone i Beneluxländerna) med plattan "Heavy flowers" från 2012 och detta är hans fjärde skiva, och den andra på engelska.

Han vill bygga upp stora, pampiga emolandskap, inte helt olikt Eskju Divine. Pampigt, mörkt, men samtidigt känsligt i all dramatik. Eller avsaknad av dramatik, skulle jag kanske skriva, för Blaudzun bygger upp och bygger upp, men crescendot kommer liksom aldrig. Det gör att man tröttnar efter ett tag och sätter på nåt annat istället.

------------------------------------------------------------------------------------

Album

Betyg: 4/10

Dot Legacy: Dot Legacy

Setalight

Ilskna gitarrer, postrockskrammel, stonerflum och en hög dos energi. Och faktiskt även lite rapmetal. Det är vad franska kvartetten Dot Legacy levererar här på sin debutskiva. Trots sina olika ingredienser tycker jag att musiken håller ihop väldigt väl, och de får till en slags tung alternativrock som säkert tilltalar vissa lyssnare som gillar groove och ökendoftande stonerrock. Själv har jag svårt att tända till på alla cylindrar. Enstaka spår är helt okej, men som helhet blir skivan ganska jobbig för trumhinnorna.

--------------------------------------------------------------------------------------

Album

Betyg: 4/10

Xenturion Prime: Mecha Rising

Progress Productions

Norsksvenska Code 64 bestod av Björn Marius Borg, Christian Espeland och Hans-Olof Mattsson och släppte några plattar under millenniets 13 första år. Förra sommaren lämnade Christian bandet och de två kvarvarande medlemmarna bestämde sig för att köra vidare under annat namn. Singeln "Rise" kom i december, och nu är debutfullängdaren här. Materialet spretar lite mellan rymdpop, klassisk synth och allmänna elektroniska toner, och jag har lite svårt att få grepp om vad duon egentligen vill åstadkomma. Vissa låtar svänger riktigt bra, medan annat känns rätt ointressant. Det finns en klar retrokänsla, men även ett futuristiskt framåtblickande. Somligt är poplåtar med hitpotential, medan annat andas transcendentalt flum. Jag vet helt ärligt inte vad jag tycker, mer tydlighet efterlyses.


SGG 2014

Igår var det comeback för Sköna Gröna Grebo, eller Lilla Gröna Grebo som vi valde att kalla festivalen. Och varför vi valde det namnet förstår man när man ser bilden ovan, för vi körde en festival i det mindre formatet med ett gäng lokala artister, en publik på endast 100-200 och ett arrangemang som man drar ihop på en förmiddag.
Ett nedbantat 6.08 inledde i sedvanlig stil med Grebolåten och sen lirade Håkan Maas (ovan).
Därefter spelade Shortcut och sen Nicke & Åsa (ovan). Wester skötte ljudet exemplariskt (när han kunde slita sig från Candy Crush...).
Sen gjorde jag en akustisk Bête Noire-spelning, som jag glädjande nog fick mycket beröm för.
Efter det kom Willy "Svallet" Dahlqvist och var som vanligt strålande.
Sen avslutade Edith Strindberg Trio och sen gick vi ner till Dentusgrottan där det var efterfest med Aguson på scenen. En superlyckad dag, kan man sammanfatta det hela.

Skaldjursfrossa #5

Jodå, det blev en tallrik från skaldjursvagnen vid Dentusgrottan även denna lördag. Mycket prisvärd, och igår hade de även rökta räkor. Skaldjursfrosseri...skaldjursfrossera...skaldjursfrosseri - hurra!

Lilla Gröna Grebo

Idag klockan 15.08 smäller det. Då är SGG tillbaka i en minivariant vid Grebo Klockaregård. Vi kör fram till cirka klockan 18 och sen är det bara att gå ner till Dentusgrottan och fortsätta festen där. SGG:s artister ser ni på affischen och på DG spelar Aguson.

Skaldjursfrossa #4

Jodå, skaldjursfrosseriet fortsätter denna härliga havsdoftande höst (ja, jag vet att det fortfarande är sommar). Igår körde vi vårt årliga besök på skaldjurskvällarna vid Tannefors slussar och det blev som vanligt en trevlig kväll. Plötsligt dök även Pelle upp som gubben i lådan, och senare även hans bror Patte. Oj oj oj...och inte är det slut än, fler skaldjursfrossor ligger i pipelinen.

Lehmans fredagsfräckis

Ett äldre par gör sig klara för ett skjut. Frun smörjer in sig med glidmedel där nere, flera gånger. Mannen ser förvånat på. Så tar han kedjan från sin fickur och snurrar den runt sin mandom
"Varför gör du så" frågar frun.
"Jag sätter på snökedjorna, det ser ut att bli halt ikväll.

Anahi & Aye

Tänkte först köra en "Lika som bär", men det har jag ju redan gjort HÄR.
Hursomhelst så blev det en vinlunch igår med Anahi och hennes tvillingsyster Aye (uttalas Asche).
Och vad vill jag säga med det? Jo, att livet är härligt!
 
"Comenzó como un sueño
Un sueño sobre Argentina
Las canciones y bailes,
comida y magia"

Dulce de leche

Under min tid i Argentina lärde jag mig älska Dulche de leche, som är en sorts karamellsås. Så jag blev naturligtvis överlycklig igår när jag fick en burk i present. Har ni inte smakat är det bara komma över (gärna med ett paket glass..) så bjuder jag på ett smakprov.

Biotisdag

Igår var jag på bio igen och såg "Into the storm". Och då hände det, jag fick återigen röra vid biobesökarnas heliga Graal - att vara helt själv i biosalongen!
Dessutom var det i näst största salongen.
Det händer ju typ en gång per år (max) och är alltid lika härligt. Visst var det sista föreställningen en tisdag, men framförallt berodde det nog på att det var just "Into the storm" som visades...
Den handlar om ett gäng filmare som jagar tornados. Plötsligt uppstår en supertornado och sen brakar skiten loss, kan man säga. En rätt dålig rulle, men överraskande bra och trovärdiga effekter.
Betyg: Svag 2:a av 5 

Bärlik och gratismat

Var ute och grejade lite på stan igår när jag sprang på Kotten som tvingade in mig på en fika på Duxe. Han smädade mig genom att konstant kalla mig "gratisätaren"...vilket i och för sig stämmer. Jag kom faktiskt precis från blodgivningen där jag proppat i mig gratisfika i mängder. Men bäst av allt - jag lyckades smita ifrån de jäkla järntabletterna!
Just nu är det ju annars högsäsong för oss fikasugna. I en månad framöver kan man gå förbi valstugorna på Trädgårdstorget och snylta till sig kaffe och kakor. För att riktigt sätta pricken över i på dagen åkte jag sedan ut till ICA Maxi för att glufsa i mig lite av deras smakprover. Aaah...living the dream!
Kotten förresten, han tjatar om att jag är så jäkla lik Ron Jeremy till utseendet. Jag vet inte om jag håller med, men ni får väl avgöra själva...
Förresten borde han nog ligga lite lågt, med tanke på hans egen dubbelgångare: http://tobi.blogg.se/2014/march/lika-som-bar-162.html

Bokardags

Nä, nu är det jag som bokar vinterns resa! Efter mycket velande fram och tillbaka, avstämning med Kocken, Pelle och andra, jämförelser mellan flyg och ständiga ändringar av resplanerna är det nu dags att få ändan ur vagnen och sy ihop en resa i januari och februari.
Så är det någon som vill hänga med till sol, värme, vingårdar, surf, god mat och en hel del annat skoj i vinter får ni vara snabba med att höra av er. Ska bara kolla lite regionalt flyg och annat, men innan veckan är slut räknar jag med att boka.

Biomåndag

Måndag...ja, ni vet. Det betyder biobesök. Igår blev det Ruben Östlunds "Turist", den första svenska film på väldigt länge som jag på allvar sett fram mot att se. Den var också bra, stundtals briljant, men hade i mitt tycke blivit ännu bättre om Östlund grävt sig ännu längre in i det intressanta grunddilemmat istället för att "knasa till det". (Hittar inget bättre uttryck...).
Efter filmen lyssnade jag på söndagens Värvet-intervju med honom. Bra tajming.
 
Betyg: 3 av 5

Sommaren som aldrig tar slut

Det har börjat knorras här och var om att sommaren är slut. Skolorna startar, semestern är slut, vädret blir kallare, hösten är här osv. Trams, såklart. Vi är bara i mitten av augusti och det är en månad kvar av härlig, solig, skön sommar. Ni får gärna sitta och gnälla, men jag kör en månad till!

Kort om två skivor

M-Rock
"The Swedish Airborne Phunk Observatory"
 
Stonefunkers gamla sångare Emrik släpper en tredje soloskiva, som är en svängig funkfest.
3/5
-------------------------------------------------------------------
Steget
"Till slut"
 
Matilda från nationalteatern och Nils från Kultiration släpper andra skivan. Piano och sång, dystert, stämningsfullt med konkreta texter. Ok, men småtråkigt.
2/5
 

Lika som bär #166


Russel Crowe & Börje Ahlstedt

Nytt på skiva (Zero)

Album

5/10

Seaweed Meadows: Echoes of an Avalanche
Birds will sing for you

Göteborgsbandet Seaweed Meadows gör egentligen det mesta rätt. På sin debutfullängdare spelar de musik med i princip helt rätt avvägning mellan pop och rock, mellan ljus och mörker, mellan romantik och melankoli.
Ändå räcker inte det. Man måste göra lite fel också, något som bryter det förväntade. Något som sticker ut, något som bränner till. När man lyssnar på Seaweed Meadows får man exakt det man förväntar sig av ett indieband av deras typ. Så även om musiken är helt okej blir den ointressant, vilket inte är okej.
-------------------------------------------------------------------

Betyg: 5/10

Serpenti: Cyclone

Uberstrom

Har Alice in Videoland flyttat till Milano och startat en ny karriär? Nej, det var visst italienska duon Serpenti som nu börjat sjunga på engelska och ska erövra världen med sin electro. Hur det kommer att gå? Jodå, de har energi och en ganska bra låt. Problemet är att de kör den låten om och om igen. För tio år sedan hade de legat mer rätt i tiden, och jag saknar också dynamik och andningspauser i den jämntjocka låtmaterialet. Mitt i plattan ligger dock en liten oas i form av den mer poppiga balladen "I can´t fall down" som är riktigt bra.


Skaldjursfrossa #3

Igår drog vi ut några stycken till mina föräldrars sommarstuga för att fiska kräftor. Oj oj oj...mycket trevligt. Och vi fick faktiskt ett tjog också.
En härlig sommarkväll, korv, båttur, stjärnklart, kronhjortar och kräftfiske. Kanon, helt enkelt.
Självklart smaskade vi även i oss ett gäng kräftor, så skaldjursfrosseriet 2014 fortsätter med oförminskad kraft! Och mer är på g...

Kinde i Karlavagnen

Mera Kinde. Häromdan var han med i radioprogrammet "Karlavagnen" och pratade om depressioner.

Final för Torsdagstoner

Igår körde vi sista Torsdagstoner i Trägårn, och de som spelade var Twaine, Process och Daylight Stella. Jag hade hoppats att få sitta på Rimås balkong innan, men det blev inget med det. Men skitsamma, det blev ändå en bra kväll. Nu tackar Jögga, jag och övriga inblandade för i år, och sen får vi se om vi återkommer nästa år.

Gästabudet på g

Igår åkte jag till härliga Sörping för att se hur de ligger till med årets upplaga av Gästabudet. Det går av stapeln 29-31/8 och jag var där förra året. Egentligen är jag inte mycket för det där med att leka medeltid, men Söderköpings Gästabud är ändå helt okej. I år lirar dessutom Black Magic Fools, så det kan ni åka och kolla in.

Lehmans fredagsfräckis

En uppgiven man sade:
- Man skulle ha varit dammsugare. Då hade man blivit tagen på slangen, fått påsen tömd och blivit utlånad till grannkärringen!

Bersbo

Hamnade i Bersbo igår och kollade in (det mindre kända) Adelswärdska schaktet. Men det allra bästa med Bersbo är ju faktiskt den så kallade "Bersbomunken". Själv äger jag TVÅ. Vågar dock inte lägga ut någon bild då jag är lite pryd av mig, så ni får googla...

Där gjorde jag bort mig skapligt...

Inte nog med att jag missar Östergötlands bokmässa eftersom jag är bortrest då. Nu kom jag på att jag även missar Kulturnatten i Norrköping samt Frallan på Palatset.
Å andra sidan missar jag även City Art Link och Jimmy Uller med Malla, Eka mfl på Sagateatern, så det kanske är värt det ändå...

Skaldjursfrossa #2

Aah...sensommaren! Nu går vi in i skaldjurens förlovade tid. Häromdan var det skaldjurstallrik på Dentusgrottan och igår blev det kräftor från Allfisk. Och det är bara början...det kommer mera...
Men vilket är egentligen det godaste skaldjuret? Det beror såklart på tillagningssätt osv, men min lista ser nog ut såhär (de vanligaste sorterna):
1. Kungskrabba
2. Vanlig krabba
3. Räkor
4. Svenska insjökräftor
5. Musslor
6. Havskräfta
7. Hummer
8. Pilgrimsmussla
9. Jätteräkor
10. Snusk-hummer

Nytt på skiva (Zero)

Album

Betyg: 3/10

Dödsfest: Det sista äventyret
Novoton

Pascal var ok, Mattias Alkberg BD likaså och bob hund var stundtals lysande. Resultatet när medlemmar ur dessa grupper slår sig samman under namnet Dödsfest blir dock inte särskilt upplyftande. Ett plus ett plus blir i detta fall inte tre, utan minus två. Dödsfest är kanske inget hobbyband, men det låter definitivt som ett.
Visst, sången suger, men den stora svagheten ligger i låtarna. De är helt enkelt för dåliga. Med bättre låtmaterial hade jag nog kunnat uppskatta den burkigt, halvskramliga replokalskänslan och det naiva punkanslaget, men med så pass banala låtstrukturer och svagt melodisinne som Dödsfest visar upp här på sitt debutalbum blir deras fritidsgårdsrock snudd på outhärdlig.
------------------------------------------------------------------
Album

Betyg: 6/10

Bolywool: JÁ
Novoton

Hur många artister känner ni till från Öland? Själv kommer jag inte på en enda. Inte förrän nu, för Bolywool, bestående av kusinerna Calle Thoor och Oskar Erlandsson, kommer från Svarteberga på norra Öland. De har haft sitt band i 15 år och detta är det tredje albumet från duon.
De målar upp drömska, smått psykedeliska, vemodigt färgade ljudlandskap där postrock, emo och shoegaze skapar en dunkel pop som kryper fram över Alvaret med allvaret som en av de viktiga beståndsdelarna. Vackert eller dystert? Både och.

Inte ens sett ***** på vykort...

Igår kom det ett vykort från Lillis & Marie, och det var dagens stora händelse. Man får ju alldeles för sällan vykort nu för tiden. Jag kan inte minnas när jag fick ett senast. Eller när jag skickade ett.
Men det ska det bli ändring på! Från och med nästa resa ska jag skicka ett vykort per dag till olika personer.
Vill ni svara når ni mig säkrast på: Tobias Pettersson, Poste restante, General Post Office, Samui, Surat Thani, Thailand

Nytt på skiva (Zero)

Album
5/10
Iberia: Iberia
Hybris

Musiken beskrivs som atmosfärisk med beats inspirerade av hip hop. Det första håller jag definitivt med om, det senare har jag svårare att höra.
Iberia består av Alexander Palmestål (från Pistol Disco) och Maja Milner (sångerska i Makthaverskan) och har tydligen Berlin och Göteborg som utgångsorter. Mest Berlin, låter det som. För de nio spåren består av drömska elektroniska ljudlandskap som visserligen är ganska lena mot trumhinnorna, men som nog uppfattas som ganska svårlyssnade av de flesta.
Många kritiker gillar Iberia, men jag är inte lika övertygad om duons storhet. Jag kan absolut tycka om den stämningsfyllda och disiga ljudbilden, men jag tror att de skulle tjäna på att fokusera mer på melodierna, som finns där, än att bara lägga kraften på att skapa coola produktioner.
----------------------------------------
Album
Betyg: 5/10
Alice Boman: EP II & Skisser"
Adrian Recordings

Konstigt namn på ett debutalbum, kan man tycka. Men förklaringen ligger i att Malmötjejen förra året gav ut en EP med namnet "Skisser". Tanken var att låtarna skulle spelas in igen, lite mer ordentligt, men skivbolaget gillade musiken som den var.
Sen i höstas kom nästa skiva: "EP II" och så slog man ihop dom två till denna fullängdare. Plattan börjar med andra EP:n, vilket visserligen blir fel kronologiskt, men den är i mitt tycke den starkare av de två, så jag förstår logiken.
Musiken är enkel, avskalad och minimalistisk. Tonen är melankolisk, dyster och ganska mörk. Sången är i fokus, i övrigt hörs inte så många intstrument. Det är stämningsfyllt men stillastående, i enstaka spår finner Alice Boman en vacker skörhet, men mestadels blir det ganska segt att lyssna på.

Veckans löp

Herregud! Gick på stan och fick se detta!

Borkhultsfestivalen

Två av mina kollegor tjatar om att Borkhultsfestivalen är det hippaste just nu. Trendigare än Way Out West, tuffare än Skogsröjet och bättre än Emmaboda. Nån som vet om det stämmer? Ska jag dit? Den 30/8 smäller det i alla fall...

Balkong och skaldjursfrossa

Närmare sommarens längtan än vinterns köld, men ändå ett slags brytningstid. Tillräckligt varmt för att sitta på Rimås balkong (där kvällen började igår) men på väg in i skaldjurens förlovade land (där kvällen slutade).
Drog ut till Dentusgrottan där det var premiär för Fiskeriets skaldjursvagn - det bästa som hänt DG! Riktigt gott, bra pris och mycket folk. Dom kommer att sälja skaldjur vid DG varje lördag säsongen ut, så chansen är stor att jag hamnar där fler gånger...
Dessutom lirade Grey Bow igår (ja, det kan vara historiens sämsta bandnamn). Vill man se mer av Grebos hetaste rockers kan man komma till Palatset den 18/10. Då har jag bokat in dem, Close Quarters och The Grand Station.

Nytt på skiva (Zero)

Album

Betyg: 6/10

Aguson & Stormen
"Allt jag lovade"
Svenska skivbolaget

Peter Augustsson, eller Aguson som han kallar sig för att berusade fans ska kunna ropa hans namn utan problem, har dumpat sitt gamla kompband Östra Ågatan Band och bytt ut det mot Stormen. Kanske mer av en kosmetisk förändring än en reell, för musikerna är i stort sett samma som tidigare, och musiken också, för den delen.
Fortfarande levererar Aguson musik i gränslandet mellan pop och folkrock, och gör man det och kommer från Linköping (fast egentligen Kumla) och sjunger på svenska så får man räkna med att kallas Winnerbäck-kopia och liknande saker. Det har Aguson fått sin beskärda del av genom åren, men kanske kommer det avta nu, för här på den tredje fullängdaren tar Aguson och hans stormiga band ut svängarna något mer än tidigare.
Man känner fortfarande igen Agusons stil, men de folkrockiga tonerna har blivit poppigare och arrangemangen och produktionen känns mer spännande än förut. Inte alltid till det bättre, för vi som har sett bandet live ett antal gånger vet att det är en milsvid skillnad mellan hur de låter live och på skiva, och den klyftan har vidgats ytterligare i och med detta skivsläpp.
Live är Aguson en publikdompterande duracellkanin som backas upp av ett kompband med kraft och energi, på skiva kan de ofta låta väl polerade. Och även om jag kan uppskatta att Aguson på "Allt jag lovade" låter mer mogna än tidigare, så blir också kontrasten större när man vet hur bandet brukar leverera live.
--------------------------------------------------------------

Album

Betyg: 6/10

LCTRISC: The fire in the distant future

Despotz

Jag stör mig på det där I:et. Eftersom de andra vokalerna är bortplockade borde väl rimligtvis I:et ha rykt också? Och borde inte det andra C:t var ett K?

Nåväl, om vi går på musiken istället så är den ett mischmasch av elektroniska tongångar, från 80-talsinspirerad synthpop till modern house och en hel del däremellan. Det spretar en smula och bandet verkar inte riktigt veta vilket ben de ska stå på. Vill de locka poppubliken, yachtrockarna, Summerburstbesökarna eller syntharna?

Standarden är också ganska ojämn. Duon, som består av Oskar Linnaeus och Adam Jonsson, varvar halvtråkiga spår med fina pärlor som smeker hörselgången. Som exempelvis gamla singeln "Gas and cigarettes" som är plattans bästa låt.


Järngänget

Och här har vi de hippa och coola babesen och dudesen på 013/011.
 
 
 

Nytt på DVD (juni)

Noah

Den bibliska historien om gubben Noak som bygger en ark där han skyddar ett par av varje djurart mot syndafloden känner säkert de flesta till. Här tar filmmakarna ut svängarna ganska rejält och lägger till en hel del konflikter och annat som inte finns i ursprungshistorien. Hade filmen kortats ned en halvtimme hade man säkert haft överseende med de berättartekniska friheterna, men nu blir det bara ett översvulstigt och gravallvarligt drama som försöker att vara storslaget och episkt men mest känns rätt fånigt.
Filmen känns på flera sätt förvirrad och pendlar mellan att vara en barnfilm och ett vuxendrama. Ibland känns det som en "Sagan om ringen"-pastisch, men mot slutet befinner sig Noak i typ 1800-talet. Ordet Gud nämns inte, istället används titeln "Skaparen". Kanske för att inte reta upp andra troende än kristna (de flesta religioner innehåller en liknande berättelse om en syndaflod). När skapelsen skildras blir det en snygg kompromiss mellan vetenskap och bibliskt bokstavstroende, vilket också känns lite fegt. Att slänga in Anthony Hopkins som ett slags "comic relief" känns inte heller klockrent. Kanske var det helt enkelt en dålig idé att försöka göra film av en så småtråkig grundhistoria som Noaks ark är?

2/5
-------------------------------------------------------

Dallas buyers club

Man förstår att både Matthew McConaughey och Jared Leto vann Oscars för bästa huvudroll respektive bästa biroll när man ser dem i "Dallas buyers club", för de gör båda strålande skådespelarinsatser. Särskilt omtalad är McConaugheys stora viktminskning inför rollen, han är verkligen otäckt mager i den här filmen.

Anledningen till hans bantning är att han spelar rodeoryttaren Ron Woodroof som 1986 hamnar på sjukhus och då får veta att han smittats av HIV och endast har 30 dagar kvar att leva. Myndigheterna håller på att testa bromsmediciner, men han har inte tid att vänta på att de ska bli godkända så han beger sig istället till Mexiko för att få tag i varorna. Snart växer hans egen självmedicinering till en fullskalig verksamhet där han smugglar medicin för att även kunna hjälpa andra medans sjukvårdens kvarnar mal. På vägen blir han vän och kollega med en transa (Jared Leto) och får även en läkare (Jennifer Garner) att ta hans parti.

Det är intressant att se följa Rons kamp, inte bara för sin egen överlevnad utan även mot myndigheterna och sin egen machoattityd. Men filmen har även en hel del humor och är trots sitt tunga ämne både spännande och underhållande. 

4/5


Balkong och trädgård

Rimås ringde: "Hallå! Jag är gräsänkling, vi måste dricka vin på min balkong". Sagt och gjort, så jag knallade dit och lät honom trycka i mig rödvin och brieost. Eftersom det var torsdag körde vi lite band i Trägårn, så jag var även nere där en stund, men sen var det raskt tillbaka till balkongen (dit även Anahi kom en stund senare).
The Grand Station, The Manics och Snake Oil Salesmen lirade i Trägårn, och nästa torsdag är det dags igen. Då blir det säsongsavslutning med Twaine, Process och Daylight Stella. Inte helt omöjligt att jag sitter på Rimås balkong även då...

Lehmans fredagsfräckis

Nere i trosorna får lappen tag i snöret på tampongen. Han ser på henne med stora ögon och ropar:
-Voj saaatan, har du startsnöre?

TP & ÅÅ

Oj oj oj...igår var det ost & vin-kväll hemma hos min härliga kollega Åsa. Ost, vin, sommarkväll och en förförisk värdinna - en svårslagen kombination. Såna kvällar gäller det att passa sig. I takt med att ruset och passionen stegrades hörde jag mig själv utlova såväl lunchdejt, kräftfiske som utlandsresa i vinter. Lyckligtvis var det flera som var berusade av sommarnattens leende - så jag tror jag kom undan med det...

F&F är tillbaka!

Inatt var det premiär för Filip & Fredriks nya podcast - på engelska. Jag tar emot den med intresserad skepticism. Kul att dom är tillbaka, men hur kommer det egentligen att gå? Det blir att lyssna på den i bilen till Norrköping idag...
Podcasten finns som vanligt på: http://www.filipandfredrik.com/sv

Östergötlands bokmässa

Igår var jag på DIBB förlag och skrev lite inför Östergötlands bokmässa. Den är ju dessvärre flyttad till 20/9 i år - katastrof! Det innebär att jag missar den, eftersom jag är bortrest. Men ni andra bör gå, för Östergötlands bokmässa är riktigt bra.

Passera denna natt

Måste ju kort nämna att min husgud Johan Kinde ger ut en självbiografi.
Johan Kinde författardebuterade 2008 med Någon sorts extas, en roman med självupplevda inslag.
Nu är tiden inne för en riktig självbiografi från Lustans Lakejer-sångaren. Passera denna natt ges ut på Forum förlag andra veckan i september.
Jag har tjuvläst lite och den verkar riktigt bra! Kolla in själva på: http://www.provlas.se/passera-denna-natt/

Krunegård på Bengans

Gjorde en kort intervju med Markus Krunegård till Zero.

Sommar-BBM

Igår hade vi bandbokarmöte nere på Palatset för att gå igenom hösten. Det var The Producer, chefen Sabo, folk från Bilda och Hell Yeah och sen jag. Snart kommer höstens program att presenteras och det blir spelningar i princip varje helg, ibland både fredag och lördag.
Men vad är det för tråkig bild? Jo, just nu är det en byggarbetsplats där nere, men man ser i alla fall att det är ny färg på väggarna, nytt golv och nytt tak.
Här är förresten en av de bokningar jag gjort:

SGG 2014

Den 23/8 gör Sköna Gröna Grebo comeback i en liten minivariant. Det blir en skön, grön picknickfestival i det lilla formatet med ett gäng lokala musikhjältar som framför musik i en akustisk, avskalad stil.
Artister: Edith Strindberg Trio, 6.08, Nicke & Åsa, Håkan Maas, Willy Dahlqvist. (Fler bokningar kan tillkomma) Plats: Hembygdsgården i Grebo (baksidan av huset, ej ängen)
Pris: Gratis (finns möjlighet att ge frivilligt bidrag om man vill).
Tid: 15.08 - 18.08, den 23:e augusti
Bra att veta: Det kommer inte att finnas någon försäljning överhuvudtaget. Enda toaletten är den i huset. Antalet sittplatser är begränsade, ta med egna filtar eller stolar. Området är litet och kan bara ta emot några hundra besökare. Ta gärna med egen picknick, men se även till att ta med er soporna därifrån. Klockan 18 öppnar puben Dentusgrottan (vid affären) där det blir officiell efterfest. Där kommer bandet Aguson att spela under kvällen, och även dit är det fri entré. Välkomna!

Nytt pass

Det är med stor saknad jag säger farväl till mitt gamla pass. Det har tjänat mig väl i tio år och inte minst var jag väldigt nöjd med passfotot (ovan).
Välanvänt var det också. Jag hade stämplar från dessa länder:
En jäkla massa Thailand
En jäkla massa Malaysia (samt Sabah och Sarawak som har egna stämplar)
Burma
Australien
Hong Kong
Kanada
USA
Filippinerna
Laos
Indonesien
Kambodja
Taiwan
Sydafrika
Panama
Argentina
Bahamas
Uruguay
Singapore
Brasilien
Vietnam
+ några jag inte kan tyda (vilket borde vara bla Nya Zeeland och Kuba)
 
Nya fotot är, som ni ser, inte alls lika bra. Jag försökte dock att få till en bättre bild, men fick göra om det några gånger eftersom polisen inte tyckte att jag "tog det hela på allvar"...

På skiva: Tedhyllning

För kärlekens skull
"Svenska artister hyllar Ted Gärdestad"
Universal

Hyllningsskivor där svenska musiker tolkar en populär artists låtar har nästan blivit en egen genre. Trenden började med de populära Cornelis- och Taubeskivorna från 1988 respektive 1990, och sedan har det bara fortsatt. Plura, Olle Ljungström, Onkel Kånkel, Mauro Scocco, Johan Johansson och Stefan Sundström är exempel på svenska artister som förärats denna typ av hyllningsskivor, (även tv-programmet "Så mycket bättre" kan för övrigt sägas vara en variant på samma upplägg), så det var väl bara en tidsfråga innan det skulle bli Ted Gärdestads tur.
Ted hade onekligen en lång rad fina låtar på sin repertoar, men denna platta lider av samma problem som många av de andra hyllningsskivorna, nämligen att artisterna är för fega och för fantasilösa. Ofta nöjer de sig med att dra ner tempot och skala av låten i hopp om att det ska låta innerligt. Här finns några okej tolkningar av exempelvis Laleh och Sara Zacharias, men det stannar vid att bara vara småputtrigt och mysigt. Niklas Strömstedt överraskar med en stompig version av Eiffeltornet, men klart bäst är Markus Krunegårds närgångna tolkning av "Oh, vilken härlig dag".

2/5

Ny video med Bête Noire - "Kall, elak"

Nu har även "Kall, elak" fått en video. Men nu börjar det snart bli hög tid för lite nya låtar...

Munken in the park

I år var Munken in the park tillbaka, så jag tog pendeln till Norpan. Efter uppladdning på Jöggas terrass kom vi ner lagom till Stefan Sundström (ovan). Sen lirade Di Leva och därefter 23 Till, som var det jag såg fram mest emot. Fick höra såväl "Sista supen" som "Min farsa sa" och "Hej på er pojkar" så jag blev nöjd.
Mycket folk, och trevligt som vanligt. Ebbot avslutade och idag fortsätter festivalen. Har inte bestämt än om jag åker dit idag också, men jag blev ju faktiskt kallad Snygg-Tobbe igår (så passa dig Snygg-Johan, snart har jag snott ditt koncept!) av Christina från Sydafrika (längst ner) och det vill man ju gärna uppleva igen!

Torsdag i Trägårn

Igår ringde Martin igen: "Hallå! Jag är gräsänkling den här veckan också, vi måste ut och dricka öl!". Sagt och gjort... Men eftersom det var torsdag körde vi spelningar i Trädgårdsföreningen, så jag gick dit och träffade Anahi.
Älvhjärta, Edith Strindberg och Em & her Music lirade, men vi smet ifrån en stund och gick till Hospitalstorget och käkade.
Egentligen hade vi tänkt att gå till Restaurang Ros, men dom hade sommarstängt (skandal!). Och inte lirade trubaduren Maggan på Hospitalstorget heller. Fast det var kanske på 90-talet hon brukade göra det, när jag tänker efter...
Nästa torsdag kör vi band i Trägårn igen. Då spelar The Grand Station, The Manics och Snake Oil Salesmen. Start kl 18. 

Lehmans fredagsfräckis

När killar svettas där nere så kallas det pungsvett. Vad kallas det på tjejer?
- Läppglans!

RSS 2.0