Lehmans Fredagsfräckis

 
Två par var på semester tillsammans och kom av någon anledning överens om att de skulle göra ett partnerbyte en natt. Männen bestämde att de skulle sticka ner kniven i smöret vid hotellfrukosten för att på så sätt visa hur många gånger de haft sex med den andres fru. Den ena mannen var segerviss eftersom hans fru hade mens och han stack ned kniven i smöret tre gånger. Hans leende stelnade när den andre mannen stack ned kniven två gånger i lingonsylten och tre gånger i chokladen.

Torsdagstoner igen

Sommar dag 50: Mulet och musik
Det har varit på tok för lite häng på Rimås balkong denna sommar, men igår var det äntligen dags igen. Men bara en stund för sen gick jag ner och kollade på Torsdagstoner i Trädgårn. Gus Ring som körde först missade jag, och det mesta av Edith Strindberg också, för Plura kändes intressantare just då...
Men lite hann jag se av trion. Och sen avslutade Vågerud, som ni även kan kolla in på Dentusgrottan imorrn.
Nästa torsdag kl 18 är det dags igen, då lirar Honeywing, In Hours och Elden är lös i Trädgårn.

Musikkrönika, juni

Varför kan inte alla bara vara hårdrockare?

När folk blir kränkta till höger och vänster och letar upp problem där det egentligen inte finns några är det skönt att det finns en grupp människor som inte hetsar upp sig utan har en mer avslappnad syn på tillvaron - hårdrockarna. Av dem har vi andra mycket att lära.

På twitter och kultursidor avlöser kulturbråken varandra. Nu senaste var det Knausgård, Gardell och Witt-Brattström som tjafsade om något vi redan har glömt. I Agenda råkar någon politiker säga något galet och genast uppstår lynchstämning i kvällstidningar och på sociala medier. Och i princip varje dag uppstår en ny, brännande fråga som alla plötsligt ska ha och har en åsikt om. Det kan handla om kvinnors rätt att bada topless på badhusen, ändring av ordet "negerkung" i Pippi Långstrump-böckerna eller användandet av ordet "hen". Folk rasar, blir kränkta, näthatar, skriver insändare, delar Facebookinlägg och slänger ur sig tvärsäkra åsikter åt ena eller andra hållet. Alla utom hårdrockarna. De öppnar istället en öl, lägger kött på grillen och drar på AC/DC på stereon.

Att vara hårdrockare är att inte hetsa upp sig i onödan. Om det inte handlar om ett gitarrsolo av Eddie van Halen. Hårdrockare lever efter devisen "leva och låta leva". Låt de andra hålla på med sitt om de vill, bara jag får hålla på med mitt. Varför ska man hålla på att tjafsa när man kan ha kul istället? Och är det några som vet hur man har kul så är det hårdrockare, det är därför som Sweden Rock Festival, Skogsröjet och Getaway tillhör landets trevligaste festivaler.

Ärligt talat är det inte så svårt att ha kul. Det krävs bara lite pilsner, en bandare med musik som man kan vråla med i och ett glatt humör. Då blir det automatiskt bra stämning. Märkligt nog ska många icke-hårdrockare hålla på att krångla till det. De ältar saker, de vrider och vänder på allt, de skapar onödiga konflikter utan någon egentlig anledning. Hårdrockare däremot lagar inte saker som inte är trasiga, förmodligen är det därför som varje ny generation rockers håller fast vid samma band som hårdrockare dyrkat ända sedan 70-talet. De anser att musiken var fulländad när den kom och därför blir den aldrig omodern. Hårdrockare byter inte ut sina favoritartister, de lägger bara till flera.

Hårdrockare är enkla människor. Kritiker kanske menar att de även är lite dumma och att det är därför de är så bekymmerslösa. Men jag har inga problem med att folk måhända är lite småkorkade så länge de är glada och trevliga. Tänk om hela jordens befolkning var hårdrockare - vilken underbar värld det skulle vara.

Hur eller hur

Sommar dag 48: Popmusik i Norpan
Sommaren bara fortsätter och fortsätter. I början av juni gjorde jag en lång lista på alla saker som jag skulle hinna med under sommaren, dvs inga nöjen utan jobb och praktiska grejer. Allt från att fixa bilen till att göra massa 013-jobb. Det har inte blivit nånting av det. Istället har det mest blivit mat, öl och musik. Dock har det faktiskt gått över två veckor sedan jag senast satt på en uteservering i Linköping, vilket jag är stolt över.
Igår tog jag pendeln till Norpan igen för att käka på Asken och lyssna på Hurula som lirade i Knäppingsborg.
Helt okej spelning även om jag inte riktigt förstår Hurula-hajpen. Han är bra men gör ju inget nytt eller särskilt eget. Men ännu en trevlig kväll i Norpan...men det är ju faktiskt alla kvällar där. Och i helgen är det dags igen.

Biomåndag

Nu har jag fått snurr på biobesöken igen, med fem besök den senaste månaden. Och fler är på gång, för 31/7 kommer "Mission: Impossible 5", 7/8 "Southpaw", 14/8 "Dark places" och "The man from U.N.C.L.E", och sen under hösten "Sicario", "The Visit", Everest, "Irrational man", "Black mass", "The walk", "Spectre" och den jag ser fram allra mest mot: "The Martian".
Igår var jag och kollade in "Amy" som är en dokumentär om Amy Winehouse. "Back to black" är en av tidernas bästa låtar och Amy Winehouse var en fantastisk och fascinerande artist. Filmen har hyllats men jag hade svårt att beröras. Trots en massa hemvideofilmer känns det som att man aldrig kommer riktigt nära stjärnan. Berättandet är också ganska linjärt och fantasilöst, och det var alltför sällan som det brände till på allvar.
Betyg: 2 av 5

Sommar-BBM

Igår hade vi bandbokarmöte nere på Palatset och här står Jeffen (en av Hell Yeah-killarna) och inspekterar platsen för vår kommande myshörna, där han och Sabo ska mysa. Jag och Jögga kanske myser lite också förresten.
Vi räknar med att dra igång höstsäsongen 28/8 med en Club Chateau-kväll, och vi har ju redan fått in ett antal fina bokningar, men ännu fler är faktiskt på gång (om allt går som det ska). Så gå in och gilla vår NYA Facebook-sida så ni inte missar nåt: https://www.facebook.com/Liveklubben

Spöklägenheten till salu - igen

Nu är lägenheten bredvid min till salu igen! Vad är det som pågår där inne egentligen? NÅT skumt är det definitivt.
(Min balkong är den med olivträdet)
Det började för några år sen med ett äldre par som bodde där. Gubben låg och hostade om nätterna tills det plötsligt blev tyst. Sen fick jag reda på att han hade dött.
En tid senare började även tanten hosta och snart var även hon borta (vet ej om hon dog eller bara flyttade).
Sen flyttade en yngre kille in - som också började hosta om nätterna!
Plötsligt var han också borta och sen tror jag det har bott två andra personer där under korta perioder. Men värst är nog den nuvarande hyresgästen, som gjort att jag verkligen tror att det spökar där på andra sidan väggen.
Jag sitter ofta uppe sent och jobbar, och då mitt i natten när det är knäpptyst kan det vara ganska lyhört. Och kanske en gång i veckan hör jag hur personen på andra sidan plötsligt skriker "NEEEEEEEEEEJ!!!!!" och börjar föra ett jäkla liv där inne.
Vad f-n är det som pågår? Det låter som att han blir överfallen av demoner.
Hur som helst ska det bli intressant att se vad som händer när nästa person flyttar in - och hur länge vederbörande blir kvar. Mitt tips är max två år.

Hösten på Liveklubben

Höstens bokningar på Liveklubben/Palatset börjar ta form. Vi har fått in en del fina namn, bland annat dessa:
4/9 Jay Smith
11/9 Close Quarters
12/9 Bäddat för trubbel
26/9 Sister Sin
10/10 Edith Backlund
17/10 220 Volt
24/10 Sator
7/11 The Vanjas
14/11 Roger Karlsson
4/12 Quireboys
19/12 Electric Boys
Gilla vår Facebooksida, så ni inte missar nåt: https://www.facebook.com/Liveklubben

På skiva: Helloween

Helloween
"My God-given right"

Tyska Helloween gick som så många andra metalband ner i en djup svacka i början av 90-talet när musiklyssnarna plötsligt ville ha en ny typ av hårdrock. Men precis som många andra stora band från 80-talet fortsatte de att släppa skivor och turnera, om än i mindre skala. Och gör man konsekvent sin grej kommer man ibland att vara hopplöst ute, men också hamna rätt i tiden med jämna mellanrum.
Efter diverse medlemsbyten har Helloween på senare år åter haft en formtopp och nu släpper bandet sitt femtonde album, fullmatat med klassisk metal.
Så hur låter det? Ja, ganska tyskt kan man säga. Trallvänliga melodier över snabba trumkomp och ylande elgitarrer. Imponerande av gubbarna att hålla uppe tempot, men mindre imponerande när det gäller att förnya sig. Genom åren har bandet visserligen experimenterat med lite olika stilar men här i de tillbaka i den genomtyska powermetallen från 80-talet. Förmodligen är det exakt det som fansen vill ha, men personligen har jag svårt att tända till.

2/5

Industrisemester

Sommar dag 44: Kvällskonsert i Industrilandskapet
Igår drog jag till Norpan för att gå på den tredje och sista Industrisemestern, med Markus Krunegård som huvudakt. Vi laddade upp på The Producers terrass och han bjöd - hör och häpna - på sin finaste rom. Den brukar alltid annars "precis tagit slut" när jag är på besök.
Jag har varit sugen på att testa burgarna på Burgers & Bangers sedan de öppnade så vi gick dit och gjorde det. Och ja, det var gött. Möjligen skulle man velat ha en lite "fetare" köttbit, och ska man hänga där ofta så måste priserna komma ner en bit.
Sen drog vi till Holmentorget för att kolla in Krunegård. Tyckte spelningen var sådär, och det var rätt dåligt ljud. Men va f-n, synd att klaga. Det var gratis, det fanns öl, det var en skön sommarkväll och jag hade trevligt sällskap.
Sen tillbaka till stan och avrunda på Pitchers med Tallkotten och Lingonriset. Sen avslutades natten med inmundigande av Årets kebabtallrik. Jag käkar ju EN kebabtallrik om året, och det brukar ske på sommaren, på hemfärd efter en natt ute. Gött som fan, men nu dröjer det ett år till nästa gång.

Torsdagstoner

Sommar dag 43: Musik och växlande molnighet
Igår drog vi igång den elfte upplagan av Torsdagstoner I Trädgårn, och det var väl ungefär som vanligt kan man säga. Soligt i början och ganska mycket folk. Em & her Music öppnade och gjorde det bra.
The Producer rattade ljudet och själv är jag nöjd med bokningarna. Tror bara att det är två artister som lirat förut. Nya spännande namn, fick in en del tjejer och de flesta kör ganska soft musik som passar bra. Tvåa igår var Alexandra från Captain Jacks som gjorde solodebut med sin gitarr.
Sist ut var Thåstr...förlåt...Jöcke Nilsson & Personalen. Nästa torsdag kl 18 kör vi igen, och sen ytterligare två torsdagar till. Hela programmet finns på: https://www.facebook.com/events/356159267907555/

Lehmans Fredagsfräckis

 
Den nygifte mannen till sin vackra fru:
– Du måste ha det helt klart för dig, att på lördagar ska jag på fotbollsmatcher, fredagar och onsdagar ska jag på puben med grabbarna, och tisdagar spelar jag golf!
– Ja, ja! svarade hon. Men du ska veta att här hemma knullas det varje kväll klockan 20:00 antingen du är här eller inte!

Toppen vid Bottenviken del 5

Sommar dag 42: Guror, furor och skulptur...or
Vaknade med ett ryck efter en svettig och ångestriden natt där jag drömde att jag jagades av Stoorn. Jag hade några timmar i Umeå innan tåget gick hem, och jag började med att åka ut till Teg och kolla in den berömda kyrkan. Vet inte riktigt vad jag tycker om dessa modernistiska skapelser (som även finns i bland annat Tannefors och Johannelund), men jag lutar nog åt att de är fula.
Nästa punkt var att kolla in Umedalens skulpturpark, som uppfördes runt ett gammalt mentalsjukhus för 20 år sedan och består av 44 konstverk av varierande slag.
Skulpturer är nog min favoritkonstform, men lika upprymd som jag kan bli av bra skulpturer (i synnerhet statyer), lika ilsken kan jag bli över dåliga. Med dåliga menar jag främst såna som bara placerats ut utan tanke på kontext. I mitt tycke är sammanhang allt, och det måste finnas någon koppling (tex geografisk, historisk, material) mellan plats och konstverk annars blir det bara krystat och ointressant.
Men va f... Här är ju brorsan till statyn inne i stan! Lika vidrig den här!
Sen kollade jag även in Gitarrmuseet. Jag är egentligen ingen större gitarrfantast, men det var ändå kul att kolla in alla tuffa modeller som fanns. För nördar som Leffan och Kotten är det säkert rena himmelriket...
Var även tvungen att kolla in Scharinska villan - ett klassiskt rocknäste i Umeå.
Och nu sitter jag på tåget hem igen. Passerade nyss Höga kusten-bron. Det blev en lyckad Bottenvikstur. Nästa år fortsätter jag nog min Norrlandstrilogi genom att kolla in Kiruna, Esrange, Lapporten och trakterna däromkring.

Toppen vid Bottenviken del 4

Sommar dag 41: Regn, sol och mulet i popriket
Hade tänkt att ligga och pressa på Pite havsbad men vädret var rätt mulet så jag var i princip ensam på (den inte särskilt imponerande) stranden. Hade även fått ett hett tips om en stor dinosaurius som skulle finnas där, men den såg jag inte heller till.
Ett ställe som alltid finns med på alla såna där listor över "udda sevärdheter" är Jävre turiststation. Jag tyckte dock att den gamla 60-talsbyggnaden var skitsnygg, och inte särskilt konstig. Då är det väl konstigare att macken bredvid har en stor fyr på taket?
Nästa stopp var Skellefteå som var en trevlig stad...
...tyckte jag till en början. För sen upptäckte jag att det var ett riktigt SJUKT ställe. Alltså, de ska ju bygga den där bautaälgen Stoorn, och det är ju knäppt men ändå coolt. Sen har de en stadsdel som heter Sjungande Dalen, och det är väl också okej. Utanför stan ligger Kåtaselet, Mensträsk och Knipträsket och jag tänker: det är väl tillfälligheter. Men så ser jag stans två stora skulpturer mitt i centrum som är 1. En erigerad penis och 2. En dam som fläker ut sig, och inser att Skellefteborna är ena riktiga snuskhumrar.
Många bra popband har kommit från Skellefteå, bland annat This Perfect Day, Hardy Nilsson, Autorock, Tommy 16, Garp, och inte minst The Wannadies som jag anser är världens bästa popband genom tiderna. Fick syn på denna frisörsalong och var tvungen att gå in och fråga om det fanns nåt släktskap med Pär Wiksten (från Wannadies). Det gjorde det inte - men det visade sig att ägaren OCKSÅ hette Pär Wiksten!
 
Sen kollade jag in Bonnstan, som är en gammal kyrkstad med massa charmiga små hus.
Nu är det ju inte bara Skellefteå som fostrat en massa band, utan i princip varenda ort längs med Norrlandskusten. Piteå har tex Popsicle, Starmarket och Bo Kaspers, Luleå har Fireside, Bear Quartet, Raised Fist mfl, Sävar har Isolation Years, Umeå har Refused, Deportees, Kpist, Ray Wonder, The Perishers, The Facer mfl och så har vi lilla Robertsfors som Frida Hyvönen och Sahara Hotnights kommer från. Tråkig håla, men jag var tvungen att stanna till eftersom jag beundrar Maria Andersson.
Ja, och sen var jag tillbaka i Umeå där Bottenvikstrippen började för några dar sedan. Har checkat in på nåt high tech-hotell (som saknar personal) med fin utsikt över staden och älven. Imorrn ska jag på gitarrmuseet...och kanske leta upp Sverker Olofsson!

Toppen vid Bottenviken del 3

Sommar dag 40: Myggfritt och motorväg
Allt jag lärt mig om att resa i Norden har jag lärt mig från spelet Resan som jag och Jocke Prickigkorv brukade spela när vi var små. Det var bland annat där jag lärde mig att det fanns en stad i norra Finland som hette Kemi, och det blev dagens första anhalt.
Fast ärligt talat blåste jag bara förbi, för det verkade vara ett ganska tråkigt ställe. Och jag behövde lite action efter att ha gått omkring som Al Pacino i "Insomnia" några dagar pga det ständiga dagsljuset.
Så första stoppet blev istället Torneå och bakom mig ser ni Torne älv.
Det händer ju jäkligt mycket spännande däruppe i Haparanda/Torneå för tillfället, bland annat besökte jag det omtalade IKEA-varuhuset. Men det är inte bara IKEA, utan det byggs nytt överallt i tvillingstäderna: nytt gemensamt resecentrum, vägar, gallerior, turistsatsningar...
Oftast när man hör nåt om Norrland handlar det om avfolkning och problem, men Kiruna/Gällivare är en av landets hetaste regioner just nu och alla kuststäderna (Umeå, Luleå, Piteå osv) är ju faktiskt expansiva tillväxtkommuner. Jag tycker det är kul att det går så bra för (stora delar av) Norrland, och det är synd att det inte lyfts fram mer.
Kalix låg fint men hade ett tråkigt centrum. Gjorde dock ett stopp vid deras berömda kyrka. Hade tänkt att kolla in Bodens fästning men sket i det när jag insåg att fästningen var utspridd över hela stan.
Kollade istället in världsarvet Gammelstad kyrkstad utanför Luleå. Det är alltså en kyrkby av hundratals små rödvita små stugor som ligger som en labyrint runt kyrkan.
Fint och lite udda. Sen fortsatte jag in till Luleå och kollade in de omtalade Facebook-hangarerna vid universitetet.Tror bara en är helt klar och så här ser den ut:
Luleå verkade förresten vara en ganska rolig stad. Den har vatten och kullar och känns ganska rörig och stökig, faktiskt en slags storstadskänsla också.
Efter en sväng på stan funderade jag på om jag skulle stanna där eller fortsätta till Piteå fem mil bort. Det blev Ronny Erikssons hemstad Piteå, eftersom jag var sugen på att testa pitepalt. Nån sån hittade jag inte, men jag hittade ett hotell med bubbelpool och bastu med glasväggar som gav utsikt över stans gågata, så där tog jag in. Imorrn funderar jag på att kolla in berget där Stoorn ska stå. Googla gärna det!

Toppen vid Bottenviken del 2

Sommar dag 39: sol och annalkande vansinne
Håller jag på att förlora förståndet? Det känns nästan så. Och det är alltså det där Parallellsverige som håller på att bygga upp en galopperande galenskap hos mig.
Det känns som att jag just upptäckt The matrix. För det är verkligen ett parallellt Sverige här på andra sidan Bottenviken. Det finns alltså ett andra Sverige där folk går runt och pratar svenska, har egna svenska tidningar och egna svenska artister.
Jag har såklart känt till i hela mitt liv att det pratas svenska i Finland, men jag har inte på allvar greppat det förrän nu. Det är som att upptäcka en ny dimension, ett parallellt universum, en Inception-värld, en alternativ verklighet som ställer allt på ända. Kanske finns det en kopia av mig här som ser likadan ut, men som är lite, lite annorlunda?
Vaknade upp här i Twilight Zone...förlåt Jakobstad...och började med att kolla in stadsdelen Skata som består av massa gamla trähus. Det är ju en sak till som är konstigt med Finland: känslan av att tiden liksom stått stilla, eller kanske snarare gjort sporadiska nedslag. Landet känns som en blandning av 1920-talet, 1970-talet och nutid, men ingenting däremellan.
Efter Jakobstad (ovan) fortsatte jag norrut till Karleby (nedan), som också har en stadsdel med gamla trähus - som heter Ner i stan. Och det är just de där detaljerna som skapar den otäcka Twilight Zone-känslan: udda ord som dyker upp i tidningarna, ålderdomliga uttryck när folk pratar eller konstiga namn på stadsdelar. Skata och Ner i stan låter som svenska namn, men i Sverige hade vi aldrig döpt stadsdelar till det. Och det är just den där hårfina, men ändå tydliga skillnaden som gör att det känns ruggigt. Som att Parallellsvenskarna egentligen är utomjordingar som bara härmar oss, men avslöjar sig genom att missa de små nyanserna. 
Hur som helst kom jag sen till Oulu (Uleåborg) som tydligen ska vara en hipp high tech-stad. Och jag måste säga att jag gillar coola Oulu med sina krogar, sitt partytorg och sitt fina vattenläge. Strålande sol var det också, men det blev ändå en bastu på hotellet, för det måste man göra när man är i Finland... 
Och här är det ännu ljusare om nätterna. Bilden nedan är tagen strax efter midnatt. Hur ska det då inte vara norr om Polcirkeln, för det är väl där den riktiga midnattssolen finns?

Toppen vid Bottenviken

Sommar dag 38: Björklöv och veganer
Jag flydde från fjällvandrarna och klev av tåget i Umeå - björkarnas stad. Och det finns verkligen mycket björkar i staden, 3000 bara i stadskärnan läste jag. Solen sken och luften var klar när jag klev av strax innan sju i morse. Varmt var det också.
Senast jag var i Umeå var när jag var med i "Det vete katten" och skrev "anus" i tv, men det måste varit minst tio år sedan och dessutom var det vinter då. Mycket trähus, som jag gillar, men även mycket nybyggt. Umeå är ju en cool stad som växer och förändras snabbt. Överhuvudtaget är det nåt visst med dessa norrländska kuststäder: allt är stort, nytt, rent och fräscht. Överdimensionerat. Inte minst är ju vägarna fantastiska.
Men hallååå...det här konstverket är ju ett rent plagiat av "Prisma" i Norrköping. Måste väl vara samma konstnär va? Får kolla upp det...
Den vidrigaste staty jag sett. Brrr...
Jag lämnade i alla fall Umeå snabbt och gav mig ut i skogen istället för att kolla lite rösen och skeppsättningar. Men vart skulle jag härnäst? Jo, jag hoppade på färjan till Vasa.
Jag gillar att åka tåg, men att åka färja finns det banne mig inget som slår. Vet inte varför, men jag är barnsligt förtjust i det. Fast när vi närmade oss Finland försvann tyvärr det fina vädret...
Skärgården mellan Umeå och Vasa kallas Kvarken och är ett världsarv. Öarna blir bara fler för varje år eftersom marken höjer sig nästan en centimeter om året (efter inlandsisen).
Vasa var däremot inte mycket att se. En tråkig stad som påminde om ..tja...Motala.
Tog istället hyrbilen och åkte ut till Gamla Vasa en bit utanför stan. Ovan ser ni kyrkan och nedan ett soldatmonument.
Några kilometer bort ligger ett runt, platt område som heter Söderfjärden och är fem kilometer i diameter. Det är en 520 miljoner år gammal meteoritkrater. Dock funkar det inte så bra att ta kort på, som ni ser... 
Jag befinner mig alltså i Österbotten, eller Parallellsverige som området också kallas. Jag körde ju runt i södra Finland för några somrar sedan och är lite småfascinerad av vårt östra grannland. Det är ju betydligt mer spännande än exempelvis Norge. Här finns det svenska arvet, tangon, trähusen, vinterkriget, Minttu, rysskräcken, vemodet och världens gulaste rapsfält. Å ena sidan är det jättelikt Sverige, å andra sidan är det ett jättekonstigt land.
Ljust är det också. 23.40 visar solen inga tecken på att gå ner, och ändå befinner jag mig en bra bit söder om polcirkeln.
Kvällen avslutades i Jakobstad, och här är rena Twilight Zone-känslan. Alla pratar svenska...fast ändå inte riktigt. Allt är precis som hemma...fast ändå inte RIKTIGT.
Det som brukar kallas "uncanny valley", ni vet. Brrrr.......

På spåret

Jo, jag hamnade alltså på det här tåget. Här ser ni bistron där jag tog en renklämma och en Sarek-öl innan jag gick och knöt mig i min sovkupé. Fan vad gött det är att åka tåg, särskilt om det finns bistro och sovplats. Jag tog alltså nattåget mot Lapphelvetet, men upptäckte snart att jag inte var ensam om den idén. Däremot var jag snudd på ensam att inte ha liggunderlag, kåsa, vandringskängor och byxor med 30 fickor. Hela tåget var nämligen fullt med fjällvandrare. Tåget går till Luleå, men jag känner att jag måste hoppa av tidigare om jag ska stå ut. Vi får se var jag hamnar...

Jag drar

Sommar dag 37: Sol och tristess
Nä, jag måste bort från stan några dar. Så nu gör jag det som Figge alltid tjatar om: jag hoppar på första bästa tåg och ser var jag hamnar... 

Asado i Tannefors

Grillning igår och grillning idag, jag och elgrillen är bästa vänner. Som den Argentinakonässör jag är har jag även snappat upp en del knep för att få köttet riktigt gött. Skulle faktiskt vilja gå så långt som att kalla mig Campeon de Asado.
Aj då...
Taadaa! Amo de la parrilla "klarade biffen". Que Rico!

Lehmans Fredagsfräckis

En välvuxen dam får diagnosen att hon har inre hemorrojder och får stolpiller för det. Damen når inte till baken på sig själv, så hon frågar barnbarnet Per om hjälp. Hon lyfter på klänningen och pojken tittar där bak och frågar:
– Ska jag trycka in den i den bruna ringen eller ska jag bara kasta pillret rätt i gapet på kalkonen?

Stöna Med Bröna 2015

Igår arrangerades den femte upplagan av Grebos hetaste festival Stöna Med Bröna. I år var programmet inte bara mer fullspäckat än nånsin utan även det mest högklassiga i festivalens historia. Klockan 18.08 öppnade gruppen 6.08 på Pampas och sen var det full fart hela kvällen.
Jenny gjorde ett kort men oerhört intensivt gig på Pampas. Därefter uppträdde latinocharmören Tobi Krado på Campingscenen innan det var dags för Mat-tanten att göra scendebut på Pampas.
Först ut på Knullma var Evert Tub, som jag tror gjorde livedebut. SMB brukar för övrigt alltid ha ca 50% helt nya akter.
Folke Likvit har varit med i gemet ett tag (drygt 151 år, enligt honom själv), men han har aldrig uppträtt på SMB innan igår. Och han bjöd på en ny hit! Tror den hette "Varför är jag inte död än?"
Efter det följde Snusklistan 2015 och Gamla handlarns lapdance innan det var dags för Jocke Prickigkorv inne på Knullma. På dragspel! Imponerande!
En annan ny akt var MKUSMISB, vars bandnamn kan härledas till deras stora hit om att äta majs.
Sen kom Svallet. Han har dock varit med tidigare och gjorde även denna gång en formidabel insats.
Efter honom kom Stursk-Tobbe och körde sin hit om Linda Gööööötth! Passande nog var hon på plats och fick efter tio år äntligen höra låten om sig själv.
Nästa punkt var Gööööötth Visar Bröna och sen var det dags för ännu en debut, nämligen Packade Persson.
Sist ut bland de ordinarie artisterna var Tre O Comp, som hör och häpna också gjorde sitt första gig på SMB.
Femårsjubileet blev en riktig höjdare, nu ser vi fram mot Stöna Med Bröna 2016!

Nytt på DVD: Still Alice

Still Alice
Julianne Moore tilldelades en Oscar för sin roll i "Still Alice" och när man ser filmen råder ingen tvekan om varför. Hennes insats är fullständigt magnifik och det är omöjligt att inte drabbas av hennes tragiska öde.
Moore spelar en 50-årig lingvistikprofessor som plötsligt börjar glömma saker och snart uppdagas det att hon börjat utveckla Alzheimers, trots sin relativt unga ålder. Sakta men säkert får sjukdomen ett allt fastare grepp om henne medan familjen bara kan se på hur mamman långsamt tynar bort mentalt. Extra plågsamt blir det eftersom hennes tidigare liv var så tydligt knutet till hennes skarpa intellekt. Dessutom är sjukdomen ärftlig vilket gör att även de tre barnen riskerar att drabbas i framtiden.
Även Kristen Stewart som dottern och Alec Baldwin som maken är väldigt bra i sina roller. Här finns många enskilt starka scener men hela filmen är en plågsam resa mot det oundvikliga slutet där man sitter med en klump i halsen i princip från början till slut. "Still Alice" är visserligen hjärtskärande sorglig, men det finns också något väldigt vackert och kärleksfullt i den nedtonade och jordnära skildringen. När eftertexterna börjar rulla är man som tittare helt förstörd, och det är en känsla som klamrar sig kvar länge efteråt. Utan tvekan årets bästa film.

Betyg: 5/5

Hongos del bosque

Nu har vi kommit till den tid på året då Facebook, Instagram, bloggar och Twitter börjar översköljas med kantarellbilder, och jag vill såklart inte vara sämre så här kommer mitt bidrag.
Jag har ju mitt hemliga ställe där det ALLTID finns svamp, och så även denna gång. Många men små...
Här ser vi min skörd och Anahi hittade ungefär lika mycket. Nästa vecka har de nog växt till sig, så då kör vi igen.

På skiva: Le Muhr

Le Muhr
Ge mig drömmar att leva eller gift att dö
Beat Butchers

Album
8/10

Trevlig synthpop som förtjänar att upptäckas av många fler.

Den svenska synthpopen går lite på sparlåga för tillfället, och har så gjort i ett antal år. Samtidigt är den elektroniska popmusiken större än nånsin, och kan sägas innefatta i princip alla artister från Little Jinder till Avicii i varierande grad. Faktum är ju att i princip all modern popmusik är mer eller mindre elektronisk. Men synth är som bekant något annat, och vi som älskar genren har ett fasligt sjå att hitta artister som tar arvet vidare från 80-talets storheter.
Stockholmssextetten Le Muhr bildades 2003 och har figurerat där lite under radarn i väntan på att bitarna skulle falla på plats. Och det har de gjort nu på nya skivan, som i mitt tycke faktiskt är ett av årets vassaste skivsläpp.
Le Muhr är kanske inget renodlat synthpopband, snarare är de ett popband som använder synthar, men de är det närmsta vi kommer 2015 och det är gott nog för mig. Här finns svärtan och den taktfasta melankolin kombinerat med popkänslan och en snygg, synthig ljudbild. Och låtarna är oförskämt starka. Le Muhr väcker hoppet och visar att det går att göra elegant synthpop som funkar även idag.

Zerorapport från Visfestivalen

Skrev en text till Zero om Visfestivalen i Västervik.

Biomåndag

Är bio bäst på sommaren eller vintern? På sommaren får man (nästan) dubbla bioklubbspoäng men på vintern är det liksom mysigare att götta ner sig i biosalongen. Svårt val det där. Själv tar jag inga risker utan går året om.
Igår var jag och såg "Self/less" där Ben Kingsley spelar en döende gammal man som genom ny teknik får chansen att hamna i Ryan Reynolds unga kropp. Givetvis går inte processen riktigt så smärtfritt som det var tänkt utan komplikationer dyker snart upp. Detsamma kan sägas om filmen i sig, som lite lättvindigt skippar de flesta etiska och psykologiska tankarna för att istället bli en ganska traditionell actionrulle. Ändå en okej film, men rätt lättglömd.
Betyg: 2 av 5

Västervik 2015

Det blev en sväng till Visfestivalen även denna sommar. I år fyller festivalen 50 år och själv har jag varit där varje sommar sedan 1993, tror jag. Som vanligt var vi ett gäng på cirka 15 pers som gick in (på fredagen).
Visvärd var Fredrik af Trampe. Det är ett svårt jobb och han var inte särskilt bra på det. Betyg: 1
Uppvärmningsakt var Bröderna Berg (ovan). De är alltid bra, men jag har sett dem ett antal gånger och de bjöd inte på så mycket nytt. Betyg: 3
Dimpker Brothers var två lokala, unga killar (+ deras syster i en låt). Helt ointressanta. Betyg: 1
Niklas Lind är en ny, hajpad vissångare som jag faktiskt bokat till Palatset i höst. Kanske ett misstag visade det sig, för han var rätt tråkig och profillös.Betyg: svag 2
Pernilla Andersson var känslosam och gjorde en riktigt bra spelning. Betyg: svag 4
Johan Johansson var stabil. Bra men ingen toppenspelning. Betyg: svag 3
Många trodde nog att Edda Magnason skulle köra Monica Z-låtar, vilket hon såklart inte gjorde. Och hennes eget material är outhärdligt. Betyg: 1
Weeping Willows avslutade och gjorde det bra. Men som alltid är de rätt sega... Betyg: 3
Som helhet en ganska tråkig kväll musikaliskt, men det är ju alltid trevligt att sitta inne i ruinen med vin, mat och vänner så omdömet blir ändå klart godkänt.
På lördagen kom Lehman ner och höjde stämningen. Betyg: 5
Tre O Comp gjorde en kort spelning utanför ruinen. Den blev dock lite misslyckad eftersom en stor manskör hade bokat in sig på exakt samma plats samtidigt. Betyg: 2
Eftersom jag hade pressackreditering gick jag in en stund även på lördagen för att kolla in Lasse Berghagen. Vilken entertainer! Betyg: 4
Såg även några låtar med Kalle Moraeus innan kvällen avslutades på stan. Det var det det, ännu en härlig helg nere i Västervik.

På skiva: Jason Derulo

Jason Derulo
"Everything is 4"

Jason Derulo slog igenom som tonåring och har haft en stadigt stigande formkurva sedan dess, men nu känns det som att han befinner sig i något av en brytpunkt och sånt brukar alltid vara knepigt. Ska man förnya sig eller hålla fast vid det gamla som funkat tidigare?
Han kallas för r´n´b-artist, men sysslar snarare med pop och ofta med en retrobetonad 80-talsdoftande soulpop, som faktiskt kan vara rätt charmig.
Att Derulo har något står klart efter tre lyckade album mellan 2010 och 2013 och en radda topplisteplaceringar med hits som "Wiggle", "Trumpets", "Talk dirty" och "Want to want me". Men exakt vad det är han har är svårare att slå fast. För har vi inte hört detta förut, i en mängd olika varianter av en mängd olika artister?
Att bara ha okej låtar räcker helt enkelt inte idag, en artist måste ha en bakgrundsberättelse, en personlighet, en gimmick eller något annat unikt som gör att personen sticker ut och blir intressant. Det är inget fel på Derulos låtmaterial, men han verkar i en överfull genre och jag har svårt att hitta något som övertygar mig om att det är just honom jag ska lägga min dyrbara tid på.

2/5

Krogkrönika, juni

Fy för fine dining

Att gå på restaurang ska vara avslappnat och roligt. Därför lyder mitt bästa tips: undvik fine dining.

Exakt vad som menas med fine dining kan vara lite oklart. Många tänker kanske på snofsiga restauranger med dyra och svåruttalade rätter, kristallkronor i taket och kypare med fluga. Exemplarisk dukning, dresscode för gästerna och minimala matportioner byggda på höjden är andra typiska kännetecken, eller åtminstone vad folk associerar till.

Men likväl som det finns trevliga restauranger med vita dukar, finns det på ytan enkla krogar som har något stelt och högfärdigt över sig. Det behöver inte nödvändigtvis finnas något direkt samband mellan begreppet fine dining och saker som högt pris, lyxig miljö och duktiga kockar. Snarare handlar fine dining om mer svårdefinierade faktorer som attityd och stämning. Den med viss restaurangvana kan dock enkelt sniffa sig till fine dining-restaurangerna och därmed undvika dem.

Det kanske fanns en tid när överklassen ville skilja sig från pöbeln, varpå finrestaurangerna etablerades. Men idag finns knappast det behovet längre, och en fin dukning är knappast någon garant för att den bästa maten serveras där. Tvärtom är det ofta toppkrogarna som går i bräschen för att skapa restauranger med personlighet, inbjudande miljöer och en avslappnad atmosfär.

För det är ju det dagens matgäster vill ha. Det ska kännas mysigt och avslappnat att gå ut och äta, inte stramt och tillgjort. En bra krog ska kännas rustik och genuin, och man ska kunna bli lite på kanelen utan att behöva skämmas. På en fine dining-restaurang ska man sitta rak i ryggen, vara eller verka vara världsvan och absolut inte ha för roligt. Det är dock inte oftast de riktiga finkrogarna som är problemet, utan "nästan-finkrogarna", som tror att ett par stärkta linnedukar på borden automatiskt höjer ställets status.

Lyckligtvis finns det en motreaktion. Istället för fine dining har det talats om fun dining de senaste åren. Fortfarande är hög kvalitet ett ledord, men det är också viktigt att det är roligt att gå ut och äta. Det står jag helt bakom, fast det är märkligt att det ens ska behöva påpekas.

Romantico y Rioja en Ros

Sommar dag 29: regn och rödvin
Jag vet vad ni tänker, så ni behöver inte säga nåt. Min uppriktiga plan för torsdagen var faktiskt att hålla mig hemma och få lite saker gjorda, men så hörde Anahi av sig och ville ha med mig till restaurang Ros - och hur skulle jag kunna säga nej till det?
Tillsammans med Cava Pintxos och Tannefors slussar är Ros mitt (och hennes) favoritställe i Linköping och eftersom vi håller på att testa stans tapasställen (även om det där testet varit lite vilande...) så var det ju perfekt att beställa in en tapastallrik på Ros. Det kan kanske inte jämföras med riktig tapas så därför blir betygsättningen lite haltande, men Ros är stans kanske mysigaste ställe, har bra mat samt charm & personlighet i massor. Dessutom är det antagligen Linköpings minsta restaurang med den minsta uteserveringen, och bara det är ju ett plus. Jag gillar även det lite avsides läget, men eftersom jag inte provat så mycket på menyn så kan jag tyvärr inte dela ut högsta betyg även om jag vill.
Betyg: 4 av 5

Lehmans Fredagsfräckis

En ful och illaluktande kvinna går in i en affär med sina två fula, skrikande ungar. Hon vrålar åt dem att hålla käften och kunderna i affären stirrar generat. Butiksägaren går fram och försöker få tyst på henne.
– Hej, är dina barn tvillingar?
– Nej för fan, ditt hjärndöda rövhål! De är inte tvillingar! Till och med en blind apa skulle kunna se det, din förbannade idiot. Pojken är 4 år och flickan 9. Vad får dig att tro att de kan vara tvillingar?
– Jag har svårt att tro att nån skulle vilja knulla dig två gånger, din fula äckelkärring.

Tillbaka på Cava

Sommar dag 28: Tapas och trevligt sällskap
Jag är en usel människa. Jag har ingen karaktär. Ringer nån och frågar om jag vill ta en öl och äta på Cava Pintxos så kan jag inte säga nej, trots att jag lovat att hålla mig borta från stans uteserveringar. Jag är vek och lättpåverkad.
Men samtidigt tror jag på devisen: det enda sättet att bli fri från en frestelse är att ge efter för den.
Därför är jag dubbelt glad för gårdagen. Dels fick jag en trevlig kväll med Marina och dels är jag nu fri från AW-frestelsen. Så från och med nu kan jag garantera att jag inte kommer sätta min fot mer på stans uteserveringar i sommar!

Biotisdag

Oftast brukar jag gå på bio ensam men igår fick jag med mig både Anahi och Juan Pablo. Vi kollade in "Jurassic World", som var ungefär som de tre tidigare filmerna, dvs en massa framavlade skräcködlor som jagar människor. Okej underhållning för stunden, men gav inget bestående intryck.
Betyg: 2 av 5

Another day, another AW

Sommar dag 26: Fast i frestarens garn
Jaha, det gick ju bra det där. Inte ens en dag lyckades jag hålla mig borta från ölserveringarna på torget - och allt är (som vanligt) Martins fel. Men från och med NU säger jag "nej tack" till AW i Linkan denna sommar.
#epicfail
#jädraulfsbo
#visomälskaröl
#YOLO
#sommarstadlinkoping
#carpediem
#AWärdetbästajagvet

Sommarstad - knappast!

"Linköping har blivit en riktig sommarstad de sista åren". Ungefär så brukar det låta när krögare, lokalpolitiker och näringsidkare uttalar sig. Men nej...Linköping har aldrig varit, är inte och kommer nog aldrig att bli någon sommarstad. Visst kryllar det av uteserveringar, och jag har själv spenderat en stor del av årets sommarledighet på dem, men det gör inte Linköping till en sommarstad.
En sommarstad är en stad man åker TILL på sommaren, det är en stad som lockar turister, det är en stad med båtar, hav, tyskar, konserter och souvenirbutiker. Västervik, Visby och Varberg är sommarstäder, Linköping är en höststad.
En och annan öl på stan blir nog svår att undvika, men grundinställningen är att jag från och med nu ska hålla mig borta från Linkan. Det finns faktiskt få saker som får mig att må så dåligt som att vara i Linköping på sommaren. Några punkter står dock på programmet: Ros, Tannefors slussar, Torsdagstoner i Trädgårn...och ...ja, det var nog allt.

Almedalstal 8

Söndag: Jan Björklund
Björklund är alltid en stabil talare och gjorde även denna gång en stark insats. Stark bild av skorstenen på Slite betongfabrik som vår motsvarighet till Frihetsgudinnan, en hel del humor och så lyckas han vara väldigt ideologisk och konkret på samma gång. Inte lätt att vara sist ut i Almedalen och inte lätt att vara Folkpartist i ett slags politiskt ingenmansland, men Björklund klarade sig riktigt bra.
 
Betyg: Svag 4 av 5
 
Resultat 2015 års Almedalstal:
1. Ebba Busch Thor (fast med en viss freak-faktor)
2. Jan Björklund
3. Annie Lööf
4. Stefan Löfven
5. Jonas Sjöstedt
6. Jimmie Åkesson
7. Anna Kinberg Batra
8: Gustav Fridolin

Dentusgrottan - alive and kicking!

Sommar dag 24: Skållhett och DG
Igår tog Lillis, Marie och jag bussen ut till Grebo för att gå på Dentusgrottan och kolla på Fredrik Johansson & Hundarna. Det gäller ju att passa på nu eftersom det verkar bli sista sommaren som DG är öppet. I augusti kommer skaldjursvagnen och då kommer jag nog hänga där varje helg. Det fanns en helg som jag inte tänkt att gå, men så fick jag en förfrågan igår om att hålla i ett musikquiz det datumet så det slutar säkert med att jag hänger på DG då också..

Almedalstal 7

Lördag: Jonas Sjöstedt
Sjöstedt är en ganska bra talare och känns så sympatisk att man har överseende med honom hur verklighetsfrånvänd han än är. I detta tal svingade han som vanligt åt alla håll (även om logiken inte alltid håller), men hade gärna fått vara ännu bitskare. Det hettade aldrig riktigt till på allvar.
 
Betyg: Svag 3 av 5

Bättre å än Platå

Japp, det blev en sväng på stan igår också. Denna gång med Plåta och Patriotelsson.
Egentligen var planen att åka till Almedalen fredag till söndag, men det sprack av olika skäl. Men nästa sommar går färjan från Västervik, så då lär det bli av. Och eventuellt åker jag till Gotland på Crimetime i augusti istället.
Vi hamnade i alla fall på Platå, vilket inte var något höjdarställe. Usel mat och usel service. Då föredrar jag båten Esperanza som blev nästa stopp. Nära hem till Tannefors är det också...

Almedalstal 6

Fredag: Anna Kinberg Batra
Men herregud, vad är det med årets Almedalstal? Både Åkesson och Fridolin vad dötrista och Kinberg Batra var inte mycket bättre. Monotont och malande. Vad sa hon egentligen? Jag minns knappt ett ord av första halvan. Men det tog sig mot slutet när hon hoppade på Löfven och presenterade alla konkreta "Första Jobbet"-förslag.
 
Betyg: 2 av 5

Rimås balle

Sommar dag 22: ballhäng och tjampagne
Igår satt jag hemma och tjurade när det plötsligt plingade till i mobilen. "Balkongen är öppen" skrev Rimås och då vaknade gubbkroppen till liv. Så jag cyklade bort och sen blev jag kvar alldeles för länge, för Lill-Frasse dök också upp. Vi nyttjade två av tre balkonger men sen fick vi nog. Som Rimås sa: det är en dag imorgon också...

Dentus (tillfälligt) räddad

Just det, det är nu klart att Dentusgrottan kommer att hålla öppet i alla fall säsongen ut som det var planerat från början. Puuuh...
Men det räcker ju inte, utan vi vill ha vår Dentus året om i all framtid. Så kampen fortsätter!

Lehmans fredagsfräckis

En 85-årig man gick till doktorn och ville få gjort ett spermatest. Doktorn gav mannen en burk och sa: Ta den här burken och kom tillbaka imorgon med ett spermaprov.

Nästa dag kom mannen tillbaka och överräckte burken till doktorn.

Burken var lika ren och tom som dagen innan.

Doktorn undrade vad som hände och den gamle mannen sa: Jo doktorn!

Det är så här Först försökte jag med högra handen, inget hände. Sen försökte jag med vänstra handen, fortfarande hände inget. Då kallade jag på min fru för hjälp.

Hon försökte först med högra handen och sedan med vänstra handen, fortfarande hände inget.

Hon försökte då med munnen, först med tänderna i, sedan utan tänder, fortfarande hände inget.

Vi ringde till och med på hos vår granne, Agda. Hon försökte också Först med båda händerna, sen i armhålan. Hon försökte till och med att klämma den mellan knäna, men inget hände.

Doktorn var chockad! Ni kan inte mena allvar! Bad ni verkligen grannen om hjälp?

Jo, sa den gamle mannen. Och vad vi än försökte med så fick vi inte av locket på burken.


Almedalstal 5

Torsdag: Gustav Fridolin
Bla bla bla...skolan..bla bla...bildning...bla bla.. oengagerad...skolan...bla bla...miljö...bla bla... uttråkad...bla bla...zzzzzzzzzz......
Dock riktigt starkt på slutet när han tackade Reinfeldt och Annie Lööf.
 
Betyg; 1 av 5
 

Inte ens halvvägs

Sommar dag 21: Solsken och öl (igen)
Ja, vad ska man säga? Tre veckor av sommarledighet och dagarna rullar på. Och ändå känns det som att det är först nu som sommaren börjar på allvar. Igår blev det öl igen på Mörners med Rimås (vi måste sluta träffas såhär...) och en snabbvisit av nån latinobrud som plötsligt dök upp.
Imorrn? Ja, då blir det säkert öl igen...

Burkskinkans vänner

Igår var det årsmöte för Burkskinkans Vänner. Det är ett hemligt sällskap, bestående av Vickan och mig, som kämpar för burkskinkans bevarande.
Vi träffas en gång per år för att äta burkskinka, färskpotatis och legymsallad som sköljs ned med ciderkaraktär. Aaaah...det är en av årets absolut största högtidsstunder. Det värsta är bara att det nu dröjer ett helt år till nästa gång...

Almedalstal 4

Onsdag: Jimmie Åkesson
Jimmie Åkesson öppnade starkt och fick nog många att hoppa till när han snodde uttrycket "satans mördare" från Palme. Men man stördes av att han läste så mycket på promptern hela tiden och talet var dessutom (i vanlig ordning när det gäller Åkesson) för långt. En kvart in började han mala på tomgång och energin försvann, även om det kom en uppryckning i slutet. Hade han kortat ner med 20 min i mitten och haft en tydligare struktur hade talet blivit betydligt vassare.
 
Betyg: Stark 2 av 5

U21-guld!

Sommar dag 20: EM-guld och öl
Igår var jag grymt ölsugen så jag drog in till stan för att hitta nåt trevligt sällskap att ladda upp inför U21-finalen med. Det verkade hopplöst till en början, men snart vällde det in folk. Hamnade med Kotten, Soffan och Anahi på Legends och snart dök även Jossi och Martin upp, samt Lillis & Marie. Så det blev en toppkväll till slut. Egentligen hade jag tänkt att bara aw:a och gå hem lagom till matchen men vi blev kvar hela kvällen - som kröntes med ett formidabelt EM-guld!
Suecia campeon!

Almedalstal 3

Tisdag: Ebba Busch Thor
Ända sedan jag såg Ebba Busch Thor i SVT:s "Kommunpampar" för några år sedan har jag tyckt att hon verkar vara en ganska obehaglig människa. MEN - samtidigt är jag lite fascinerad. Det är roligt och intressant att vi fått in en så hardcore-politiker från den kristna högern i svensk politik. Det livar upp och ger en större bredd på debattklimatet. Hennes första Almedalstal var oväntat bra och hon tog ut svängarna direkt. Det var hårda tag och inget tjafs. Man måste bara gilla henne. Fantastiskt!
 
Betyg: 4 av 5

RSS 2.0