45 kvar

Sommar dag 81: Halvsol och inte mycket mer
Jaha, nu verkar det som att sommaren börjar sjunga på sista versen, vilket får mig att tänka på kommande somrar.
Enligt statistiken är min (född 1973) förväntade livslängd 87 år och sex månader. Det är rätt intressant att medellivslängden ökar med en månad för varje år senare man föds.
Historiskt har det till stor del kunnat förklarats med saker som minskad barnadödlighet, vaccinering, bättre sjukvård osv men också med en mängd andra faktorer som säkrare trafik, färre mord, förbättrad arbetsmiljö mm.
Hur som helst borde jag då ha cirka 45 somrar kvar. Än så länge är det ingen fara på taket men snart börjar det bli dags att hushålla med somrarna så man inte slänger bort dem på skräp.
Men än viktigare blir att verkligen ta till vara på de återstående after worken. Kör jag en AW varje fredag i resten av mitt liv har jag bara 2340 AW kvar, vilket kanske låter mycket men är en oroväckande låg siffra när man verkligen tänker på det. Det gäller med andra ord att inte missa ett enda tillfälle - så på fredag drar vi igång!

Nytt på skiva

Slemlurk
Eremitens magiska äfventyr

EP
4/10

Psykedelisk jazzpunk och konstiga låttitlar väcker förvirrade känslor hos lyssnaren.

Klart man blir lite skeptisk till ett band som heter Slemlurk. Tillsammans med låttitlar som "Quasimodos måndans" och "Kanyl-Berras Orkester" är det inte så konstigt om man börjar tänka på Onkel Kånkel, men detta visar sig snart vara nåt helt annat. Bandet med märkliga namnet är en duo som består av Tony Thorén (nej, inte DEN) och Nils Jonsson och som nu debuterar med denna femspårs-EP med instrumental proggrock. De nämner själva Samla Mammas Manna och Frank Zappa som influenser, och är man inne på psykedelisk jazzpunk så finns det faktiskt en hel del att uppskatta här. De låter bra och det svänger bra, men paketeringen suger. Med ett sånt bandnamn, en sån logga och såna låttitlar har man nästan tappat intresset redan innan man börjar lyssna på musiken.
-------------------------------------------------------------
Linn Öberg
When you go

Album
4/10

Pampigt anslag med albumdebuterande Linn. Men den stora njutningen uteblir.

På omslaget står Linn Öberg i ett ödsligt bergslandskap, och musiken följer samma spår. Det är en storslagen ljudbild, med storslagna låtar, storslagen sång, storslagna texter...ja, det mesta är pampigt och storslaget. Låtarna här på debutskivan sägs handla om separation, stora känslor alltså. Stora körer som ekar ut över stora vidder. Om Enya drog upp reverben och slutade hålla igen skulle hon kanske låta ungefär såhär. Allt är stort - utom just upplevelsen jag får när jag lyssnar på Linn Öberg. Precis som när Hollywoodfilmer drar på med stråkar och flaggviftande för att lura oss att bli känslosamma, vill Linn få oss att tro att det är stor musik vi hör bara för att produktionen är ambitiös. Men jag minns inte en låt efter att skivan är slut, inget har fastnat. Vill hon verkligen nå fram och väcka stora känslor hos lyssnaren borde hon dra ner reglagen, använda mindre gester och bli mer personlig.

Sista kvällen på Dentusgrottan?

Sommar dag 80: Halvsol och slutkläm
Det börjar närma sig sista rycket, men ett tag till håller både jag och sommaren ut. Gårdagens höjdpunkt var att åka ut till Grebo och gå på säsongsfinalen av Dentusgrottan. Och vill det sig illa kan det vara sista kvällen på Dentusgrottan NÅGONSIN. Det är åtminstone vad Figge säger, men jag, Stöld och några till gör vårt bästa för att vår favoritkrog ska fortsätta att hålla öppet.
"I kräftans klor #10"
Det blev i alla fall en sista skaldjurstallrik. Eller sista...det lär ju bli åtminstone en räkkväll och en krabbkväll här hemma under hösten, men det var kanske den sista skaldjurskvällen ute på lokal denna säsong. För nu börjar ju nästa härliga tid - Oktoberfest-säsongen!
Spelade denna finalkvälll gjorde Edith och J-O Strindberg, och DG:s trogna fanskara var på plats...
Så småningom började folk droppa av denna vemodiga kväll, och till slut fanns bara en sista gäst kvar, som vägrade att gå hem...
Tack Dentusgrottan för dessa år!

Sommar på sjön

Sommar dag 79: Halvsol och räkbåt
Dysterkvistar och olyckskorpar har gnällt över vädret hela sommaren, men vilket land har de befunnit sig i? I Tannefors har det varit kanon nästan hela tiden och även igår sken solen. Även i Vimanshäll var det fint så jag började dagen med att åka upp till Nisse för att repa lite.
Det är här magin skapas...
Vi har bara kört två korta rep för att känna på låtarna, men saker börjar redan falla på plats. Det kommer bli svinbra det här.
"I kräftans klor #9"
Japp, igår var det dags för årets räkbåt på Roxen. Denna gång var vi ett rekordstort gäng på 23 pers. Det började lite struligt då vi vi plötsligt förpassades till övervåningen istället för fören som var beställt. Men det ordnade sig ändå, Chrilla lirade nästan mer uppe hos oss än på nedervåningen och det blev en kanonkväll (som vanligt).
Räkbåtsproffs som man är hade jag och Wiggur med oss kaviar och citron...
Och sen slutade det med röj, styrdans och allsång nere vid trubadurhörnan. Oj oj oj...ännu en fantastisk räkbåt. Nu satsar vi på Räklogen!

Sommarens höjdpunkt

Sommar dag 78: Blandad väderlek och skaldjursfrossa
Vi är ett gäng som brukar gå till Tannefors slussar varje sommar och där avnjuta en av deras skaldjurskvällar. Och i går var det dags igen. En av sommarens absoluta höjdpunkter!
Själv brukar jag ta det lite lugnt med frossandet, man har ju figuren att tänka på, men Martin och Nicke gick fram som rena avfallskvarnarna och rensade varenda tallrik tills det inte fanns en enda ynka räka kvar. Men men...som alltid blev det en trevlig kväll!
"I kräftans klor #8"
När jag lunkade hem framåt natten kände jag mätt, glad och tacksam, men det var som att denna skaldjurskväll väckt ett begär efter mer. Det är kanske dags att växla upp ytterligare och gå "all in"? Ja, ta mig fan - det är det. Frågan är bara vad man ska hitta på för att toppa detta...?

Lehmans fredagsfräckis

 
Kursledaren till studenterna:
– I morgon är det årets viktigaste tenta och jag accepterar inga ursäkter för att inte vara med! Möjligen en kärnkraftsolycka, svår personlig skada eller nära anhörigs bortgång! Hela klassen nickar instämmande, utom en lustigkurre som frågar:
– Men om jag skulle komma i morron fullständigt utmattad p.g.a. intensiv sexuell aktivitet då?
– Då antar jag att du får skriva med andra handen…

Sommarens sista suck?

Sommar dag 77: Halvsol och punk
Nu verkar det som att värsta värmeböljan är över, men några soldagar till ska jag nog lyckas klämma ut ur den här sommaren. Fast man behöver ju inte högsommar för att vara ledig, lite halvmulet funkar det också. Eller regn med, för den delen.
Sen om några veckor börjar det nog faktiskt bli dags att ta tag i jobb-biten också. Vore ju kul om det kom in några kronor på kontot, som motvikt till alla utgifter (bilköp, två resor, restskatt mm). Och idag fuskade jag faktiskt lite genom att ringa upp Glassens Brorsa (Grebos största popstar) i Amsterdam och intervjua honom om hans band Knifven som släppte album i maj och ska på Tysklandsturné i oktober.
Han i mitten är det, om ni undrar.
Sen kom jag på att jag hade lite kräftor undangömda sedan gårdagen, så det blev "I kräftans klor #7".
Och när jag känner efter i liktornen så viskar den till mig att det kan bli skaldjur i kväll också...

I kräftans klor #6

Det händer att jag vaknar upp kallsvettig på nätterna och skriker rätt ut. Då har jag haft en mardröm som handlar om att jag blivit allergisk mot skaldjur. Jag känner en del personer som blivit det på "äldre dar" och det vore såklart en fruktansvärd katastrof.
Men så länge det inte inträffat gäller det att passa på att njuta av de små exoskelettbeklädda gynnarna. Så igår hade vi en liten kräftskiva där vi drog i oss helgens fångst. Gööööött!
Och bäst av allt - jag hade gömt undan några kräftor på ett "hemligt ställe", så ikväll kan jag svulla vidare...

Biotisdag

Igår var jag och Anahi på en förhandsvisning av "Jag är Ingrid", en dokumentärfilm om Ingrid Bergman som skulle fyllt hundra år i år.
Ingrid Bergman är ju något av ett mysterium som jag tror de flesta svenskar vet väldigt lite om, trots att hon är den största internationella filmstjärna vi haft. Ja, hon var med i "Casablanca" och hon är mamma till Isabella Rossellini, men mycket mer än så vet nog inte folk.
I denna film får vi följa alla uppbrott, flyttar, karriärsvängar och kärleksaffärer, men inte blir man mycket klokare för det. Men det är en riktigt bra dokumentär. Suggestiv, närgången, välgjord och annorlunda berättad. Alicia Vikander läser ur privata brev och dagboksanteckningar, och många av filmklippen är Ingrids egna (hon var en flitig hobbyfilmerska). Det blev dock lite segt i mitten och trots det gedigna arbetet kommer man aldrig riktigt nära Ingrid, hon verkar ha varit en komplex och svårbegriplig person - och fortsätter att vara ett mysterium.
Betyg: 3 av 5
-----------------------------
Asteriskbetyg: +++*
12/12/12/12-betyg: 2/3/3/...

Ny vecka, samma sommar

Sommar dag 75: Sol och skaldjur
Tittade ut på morgonen (hrm...lunch) och det såg oroväckande grått ut på himlen, men så kom solen igen - denna sommar som bara fortsätter och fortsätter.
Gjorde lite ditt och datt och hamnade så småningom nere i sommarstugan.
Där fick jag med mig lite kräftor, så det blev en "I kräftans klor #5". Och det känns som att det kan komma mer av den varan denna vecka...

Sommarsöndag

Sommar dag 74: Sol och söndag
Det börjar snart bli löjligt det här, men högsommaren bara fortsätter och fortsätter.
"Inte ett jobb, så långt ögat kan nå/inte en chef som ringer på 74 dar".....

Nytt på DVD: Chappie

Chappie

Efter de fem första minuterna tänker man: wow, det här är den riktiga uppföljaren till "Robocop". Robotpoliser som rensar upp bland slöddret i Johannesburg, samhällskritik, filosofiska resonemang om artificiell intelligens, Neill Blomkamps tuffa stil - det här blir bra!
Dessvärre går det snabbt utför. All logik försvinner, rollfigurerna agerar otrovärdigt, manuset är rörigt och vill både för mycket och för lite på en gång. Ibland tänds en gnista av hopp och man tror att Blomkamp ska ordna upp det, men tyvärr sjunker filmen bara stadigt djupare.
Det hade kunnat bli så bra. Blomkamp har en egen stil som gör honom unik. Filmen har humor, välgjorda effekter och fina namn i rollerna. Dev Patel är ingenjören som vill skapa en robot med medvetande, Hugh Jackman jobbar på en konkurrerande och mer våldsam robottyp och Sigourney Weaver spelar deras chef.
Men här finns också fåniga skurkar, en robot med barnröst och ett manus som spricker i alla kanter. Här, precis som i "District 9", utgör Sydafrika skådeplats, men denna gång fyller inte landet någon funktion för handlingen. Blomkamps tar inte heller tillfället i akt att resonera om teknikutveckling, medvetande, känslor, inlärning och annat som filmen egentligen borde handla om. Istället får vi en våldsam barnfilm som verkar tappat all intelligens, både naturlig och artificiell.

2/5

Sommarkväll med kräftfiske

Sommar dag 73: Sol och kräftor
Ännu en härlig sommardag. Årets sommar måste vara den bästa på länge. Och mycket återstår ju fortfarande.
Igår började jag i vanlig ordning med sol på balkongen. Sen har ju även Friidrotts-VM dragit igång, oj oj oj...
På kvällen fick farsan sedan sin födelsedagspresent, vilken bestod av att jag och brorsorna plus deras söner tog med honom ut till Ljungs slott och fiskade kräftor.
Fångstmässigt gick det väl sådär men skitsamma, det var en strålande sommarkväll och blev en riktigt trevlig utflykt.

Sommar och grill

Sommar dag 72: Sol och mahoniadal
Dagen inleddes som vanligt i solgasset på balkongen, men det var ju trots allt fredag så aw:n stod för dörren. Chilegänget 2016 samlades på Pitchers...
Jag tänkte att Pitchers skulle vara en härlig oas mitt i allt stadsfestande, men icke! Snart drog livet igång på Domkyrkoscenen så det var bara att dra. Men vart skulle jag dra? Jo, hem till Lehman och Sandras nya lägenhet i Lasarettsbacken. Där var grillen igång och vinet uppkorkat...oj oj oj...

Sommar och sång

Sommar dag 71: Sol och chansons
Högsommaren håller i sig och ska så tydligen göra ända till nästa helg (minst). Perfekt, för jag spenderar ju dagarna läsandes på balkongen. Men kvällarna, då händer det grejer.
Och inom kort kan det bli så att Bête Noires trogna fans (alla tre...) får sitt begär stillat. Igår var jag nämligen hos Nisse och testade lite låtar. Till en början blir det nog mest gitarrvarianter typ, men på sikt hoppas vi få till ett helt bandkomp med blås, körtjejer och hela konkarongen.
Kanske bäst att förtydliga: Bête Noire är ju ett band som består av Bill och mig, och kommer göra så även fortsättningsvis. I grunden är det ett synthpopband, men det betyder ju inte att alla låtar alltid måste framföras i den formen med den sättningen. Det är ju ganska vanligt att band uppträder med olika sättningar i olika sammanhang.
På grund av orsak har synthvarianten legat lågt den senaste tiden, men eftersom jag vill ut och spela så måste jag hitta andra former för det. Dessutom är de flesta nyskrivna BN-låtarna inte så "synthiga" i sin karaktär, så därför kommer jag testa andra arrangemang.
Nisse är i alla fall på som sjutton, och ville att vi skulle boka in ett gig redan efter första repet. Nja, två rep behövs nog åtminstone tyckte jag. Så håll utkik under hösten, förhoppningsvis kommer det hända grejer snart.

Lehmans Fredagsfräckis

 
En man hade inte lyckats göra sin fru gravid och fick därför tid hos en fertilitetsklinik. En vecka senare så stod han där på mottagningen framför stor fet sjuksyster med håriga ben och rynkigt ansikte. Hon gav honom en liten plastburk och visade honom toaletten. Med en rysning gick han in där och försökte med all möda prestera det förväntade. Trots uppbådande av all fantasi med snygga brudar såg han bara den fula sjuksystern framför sig. Det gick tio minuter och det var inte ens nära att det skulle gå för honom. Det blev tjugo minuter och till slut fyrtio minuter innan han svettig och med tennisarmbåge plus en halvtom mugg gick ut.
– Jag är ledsen. Det kom inte så mycket.
– Nej. Det är inte alltid så lätt att kissa på befallning.

Sommar hela veckan

Sommar dag 70: Sol och stadsfest
Det börjar likna "Måndag hela veckan" det här. På dagen solar och läser jag på balkongen och på eftermiddagen går jag ut och tar en öl. Men igår bröts mönstret. Så fort jag kom in till stan kände jag illamåendet välla upp inom mig. Jag kunde inte vara kvar, det var outhärdligt. Det var nämligen stadsfest med hoppborgar, matmarknad, stadslopp och allt det där andra som ingår i profil- och fantasilösa stadsfestivaler. Eventfaktor 10.
Nä, nu blir det att hålla sig undan centrum i några dagar...

Nytt på DVD

Run all night

Liam Neeson är en yrkesmördare som tvingas döda chefens son för att rädda sin egen, sen brakar helvetet löst. Överraskande bra actionrulle.

3/5

-----------------------------------------------------------

The Gunman

Sean Penn är en yrkesmördare vars förflutna hinner ikapp honom. Egentligen en ganska ordinär historia men Penns närvaro lyfter filmen. Också överraskande bra actionrulle.

3/5


Sommaren som aldrig säger nej

Sommar dag 69: Sol och äppelpaj
Vi kör väl på ett tag till... Igår ägnades dagen åt sol och läsning på balkongen. Det är inte så ofta jag lägger ut "fotbilder" men nu var det dags. Sen hade jag egentligen tänkt att göra lite nytta, men det slutade med...ja, ni vet ju hur det slutade...nämligen med öl på en uteservering. Denna gång Johannes innergård.
Ska det bli sol imorgon också månntro?

Biomåndag

Många tycker att måndagar är värsta dagen i veckan, men det beror ju på vad man själv gör dem till. Jag ser alltid fram mot måndagar för då brukar jag gå på bio. Igår såg jag "Southpaw" med Jake Gyllenhaal som boxningsmästaren Billy Hope, som plötsligt förlorar allt och måste kämpa för att komma tillbaka. Gyllenhaal brukar alltid vara fantastisk och han är ganska bra här också (inte minst hans magrutor), men filmen är förutsägbar, tråkig och allmänt halvkass. Och inte blir det bättre av att jag avskyr ungen som spelar hans dotter.
Betyg: 2 av 5
------------------------------------------------
Asteriskbetyg: ++*
12/12/12/12-betyg: 4/2/1/...    (får återkomma till den sista)

På skiva: Måns Zelmerlöw

Måns Zelmerlöw
"Perfectly damaged"

Visst var det roligt att Måns Zelmerlöw lyckades ta hem segern i Eurovision Song Contest åt Sverige och visst var det ett snyggt nummer han uppträdde med. Han är en duktig scenartist, ingen tvekan om den saken. Men han är också totalt i avsaknad av en egen musikalisk personlighet. Vad vill han med sitt artisteri, förutom att få applåder? Vad vill han uttrycka?
Jag tror ärligt talat Månz Zelmerlöw är helt ointresserad av musik, eller kultur överhuvudtaget. Han vill stå på en scen, men han har ingenting att säga när han väl står där. Hade han en övertygelse och en mission skulle han inte på skiva efter skiva framföra låtar som går in genom ena örat och ut ur det andra utan att lämna minsta spår. Men det är precis vad han gjort sedan han slog igenom i "Idol" för tio år sedan.
Här på nya plattan får vi tolv spår med utslätad popschlager som är ungefär lika intressant som att titta på när färg torkar. Ibland går det lite långsammare, ibland lite snabbare men i princip är det tolv nyanser av "Heroes" som presenteras. Kort sagt: låtar av en sångare utan orsak för en publik utan musikintresse.

1/5

Elins Home Delights

Jo, jag skulle ju återkomma till Elin...
Hon har startat Elin Home Delights där hon gör ljusstakar av hjorthorn. Kostar 250 kr och kan beställas på elin_hollsten@hotmail.com
Fler bilder finns på Instagram: @elin_hollsten

Söndags-AW

Sommar dag 67: Sol och söndagsöl
Plötsligt satt jag där igen på New York Legends med mat och öl. Fan vet hur det gick till. Men gott var det.
Med lite flyt kan jag få minst en månad sommarledigt till. Tanken är att göra lite enstaka småjobb för att på så sätt kolla skutan skapligt flytande fram tills jag drar till Chicago, och sen väntar tio dar där, så jag bör alltså med minimal ansträngning kunna vara i princip ledig fram till 10 oktober.
SEN ska jag börja banta!

Folke 75

Igår hade Farsan 75-årsfest. Hurra hurra hurra hurra!
Festen var i Gullvivan i Grebo, som blev riktigt bra efter renoveringen. Jag körde några hits på slutet och fick igång gänget. Som vanligt blev "Kärlek" en succé med armkrok och allsång.
Vänj er vid den här bilden - för så kommer jag se ut när jag är 75.
Man kan drömma om resor, pengar, kärlek och allt möjligt, men när allting kommer till kritan har jag egentligen bara en dröm i livet, och det är att vara lika "het" som min far när jag är 75 år. Vilken playboy, min förebild!
Nu var födelsedagsfesten över ganska tidigt på kvällen, så jag fortsatte ner till Dentusgrottan för ytterligare raj-raj. Elin här på bilden återkommer jag till imorrn...(vilken cliffhanger!)
"I kräftans klor #4"
Egentligen var jag mätt efter festen, men skaldjursvagnen stod nere vid DG så efter viss tvekan slog jag till på en tallrik.YOLO - som Sköld brukar säga!
På scenen lirade Rebellinor. Det gäller ju att njuta av varenda kväll på DG eftersom Figge påstår att han ska stänga stället efter denna säsong. Nu återstår bara två kvällar...men vi ska nog få Figge att ändra sig...

From Napoli with love

Sommar dag 65: Sol och pasta
Igår var jag och kollade in Trattoria da Vinci som håller på att bygga om och ändra sitt koncept lite grann. Snart börjar dom med vin och italobuffé för 99 spänn, så då blir det att hänga där.
Igår dröjde jag mig kvar en stund och då åkte det fram både antipasto och pasta och vin - gööött! Jag känner hur latinon i mig växer sig större för varje dag.
Sen gick jag och köpte Lonely Planets Sydamerikabok. Ska köpa Chileboken också, men väntar till oktober då det kommer en ny utgåva.
Efter det drabbades jag av ett fruktansvärt ölsug, tog en runda på Stora Torget och där satt Lillis och Marie. Göööött, sa Marie. Göööött, sa jag. Göööött, sa Lillis. Visst är det härligt med fredagar ändå...

Final för Torsdagstoner

Sommar dag 64: Sol och sommarkonsert
Igår hade Chilegänget 2016 ett möte på Rimås balkong. Eller möte... vi laddade upp inför sommarens sista Torsdagstoner. Det var riktigt mycket folk och många man kände.
Först ut var Twinleaf, som jag även passade på att intervjua till nästa Nolltretton som kommer nästa vecka. Sen körde Tråkaderos, med Gurra Rimås som en av medlemmarna.
Håkan Maas med son gjorde ett kort bonus-inhopp och körde två låtar.
Och sen avslutade Turbulence (som jag inte har bild på).
Tack för i år. Enligt Stina Bond på kommunen så kör vi nästa år igen!

Ny bil, ny stil

Igår köpte jag en ny (begagnad) bil. Jag älskade den röda färgen på min gamla men den sjöng på sista versen så det var bara att, så att säga, ta med den bakom ladan och skjuta den.
Lyckligtvis fick jag till en kanonlösning där jag på ett smidigt sätt blev av med den och dessutom lyckades få några kronor för den samtidigt som jag fick tag i en annan bil till ett bra pris. Skittråkig färg javisst, men jag är ändå jättenöjd med affären.
Men varför behöver jag en så stor bil, undrar ni kanske? Jo, jag måste ju köra grejer åt The Producer...

Lehmans Fredagsfräckis

 
Det var två äldre farbröder ute och promenerade. När de passerade stora torget upptäckte de två hundar under en kärleksakt. Då sade den ene till den andre:
– Ska vi gå hem och pröva detta på våra gummor? Sagt och gjort. Efter några dagar stötte de på varandra igen, och naturligtvis frågade de hur det hade gått.
– Ja, sa den ene farbrorn, jag tyckte det var väldigt svårt att få upp min kärring på alla fyra!
– Jaså, sa den andre, jag tyckte det var mycket svårare att få ut min kärring på torget!

Hallå Harrys

Igår var jag på en pressvisning på Harrys där de skulle visa upp sina nyrenoverade lokaler. Kan inte påstå att jag hänger där särskilt ofta, men kanske blir det oftare nu med den nya, fräscha inredningen. Hur som helst var jag den enda som var där så jag kunde vräka i mig hur mycket som helst av burgarna och wrapsen som de bjöd på. Nja förresten...Benny var också med, så det gällde att vara snabb om man skulle få sig nån matbit...

Nytt på DVD: Focus

Focus

Filmer med svindleri, kupper och vem-blåser-vem-tema är nästan alltid underhållande, och det gäller även "Focus" med Will Smith i huvudrollen. Men mer än hyfsad underhållning för stunden blir aldrig denna lättsmälta historia, trots att filmen gärna vill vara lika smart, charmig och elegant som exempelvis "Oceans eleven" och "Äventyraren Thomas Crown".
Smith spelar en rutinerad ficktjuv och bedragare som träffar på en nybörjare i branschen, spelad av Margot Robbie. Han lär upp henne men dumpar henne när känslorna börjar svalla. Några år senare korsas, inte helt oväntat, deras vägar igen under ett svindleriuppdrag i Formel 1-branschen.
"Focus" har en del på pluskontot, som exempelvis Buenos Aires-miljöerna och en bra vadslagningsscen i början. Dessutom sitter man ända fram till slutet och undrar vem som egentligen ska blåsa vem i slutändan.
Slutet kunde dock varit bättre, och hela berättelsen känns lite ytlig och tunn. Kärleksrelationen känns inte trovärdig och man känner aldrig den riktiga sympatin för rollfigurerna. Kanske för att de är simpla tjuvar, som snor plånböckerna från vanligt folk?

2/5

Tvättirritation

I min tvättstuga sitter det en lapp som jag alltid irriterar mig på när jag ser den. Frågan är det inget konstigt med - men svaret.
För det första är det grammatiskt fel. Det heter "Det är FÖR att..."
För det andra får man inget svar på frågan, tvärtom uppstår istället flera nya frågor. Varför behöver man inte använda lika mycket tvättmedel som förr? Varför blev paketen mindre, de kunde väl fortsatt vara lika stora? Om paketen blev mindre, borde väl priset också sjunkit? Motsäger inte rubriken "Spara pengar" budskapet att det INTE blivit billigare?
Vi har haft ganska lugnt i vår tvättstuga sedan jag slutade skriva fejkade lappar av typen "Gör ren torktumlaren!/ Hälsningar äldre dam i 27:an", men nu känner jag att det nog börjar bli dags att dra igång ett tvättstugebråk igen...

På skiva: Florence + The Machine

Florence + The Machine
"How big, how blue, how beautiful"

Det har gått fyra år sedan senaste plattan "Ceremonials" och under den tiden verkar Florence Welch och hennes popmaskin ha lagt ner mycket tid på att skriva låtar, för här på nya skivan levererar de en skara riktigt starka spår. Stilarna kan skilja sig ganska mycket, från öppningslåtens gitarrdrivna pop som följs av den ilsknare och tyngre "What kind of man" och det soulfyllda och blåsfyllda titelspåret. Här finns några ballader och blåset återkommer på flera ställen.
Det är lite svårt att sätta Florence + The Machine i ett fack, men det är genomgående starka låtar med dynamiska och genomarbetade arrangemang. Bombastiskt och mjukt på samma gång. Lättlyssnat men med en air av svårhet. Bra röst men med värme som gör den personlig. Tillsammans bildar det en form av arenarock som är ganska ovanlig för kvinnliga artister. Allt är inte jättehittigt, men så helgjutet och gediget utfört att det riktigt breda genombrottet har stora chanser att komma nu.

4/5

Mot Chile!

Sådär, då har jag även bokat vinterns resa - och den går till Chile!
Jag berättade ju om Chicagoresan som strulade på en massa sätt, men frågan är om inte Chileresan var ännu värre. Men nu har jag fått till den i alla fall. Puh...
Ja, nu blir det ju inte bara Chile utan vi ska även till Paraguay och Argentina. Och vi det är jag, Stor-Frazze och Lill-Frazze.
Vi flyger till Buenos Aires i mellandagarna och firar nyår i Corrientes (eller Resistencia). Efter det är planerna lite luddiga men i grova dag så ska vi ta en sväng till Paraguay och sen ner till Chile (Santiago, Valparaiso, Vina del Mar). Förhoppningsvis kommer vi även till Påskön, men vi avvaktar lite med det eftersom det är så dyrt att flyga dit. 10 000 för typ tre dagar är trots allt rätt saftigt, men vi håller ögonen öppna om priset skulle komma ner till hälften - då slår vi till.
Sen avslutar vi i Argentina. Jag har ju hajpat Mendoza, så det är det enda Frazzarna tjatar om. Vad vi gör mellan Mendoza och hemresan från BsAs är lite oklart men det finns många alternativ som funkar: Bariloche, Bahia Blanca (Anahis hemstad), Mar del plata mm. Det bestämmer vi under resans gång och det kommer bli kanon i vilket fall.
De tre översta bilderna är Santiago, den närmast över är Valparaiso och den understa är Vina del mar. Och alla tre ställena är alltså Chile. De ligger jäkligt nära varandra och det är även nära till Mendoza därifrån plus att det är från Santiago man flyger till Påskön.
Malbec, Anderna, Quilmes, Tito Beltran, tango, bife de lomo, San Telmo - tänk snart är jag där.

C****-gänget 2016

Sommar dag 61: Sol och Ros
Efter en strulig och stressig dag föll slutligen alla bitar på plats och jag tog med mig Stor-Frazze och Lill-Frazze till Ros på öl och (god!) tapastallrik. Vi var nämligen tvungna att fira en grej, och jag firade dessutom även en annan grej som löst sig på ett smidigt sätt. Vad det var? Ja, håll utkik här om nån timme eller två.

I kräftans klor #3

Sommar dag 60: Sol och räkmacka
Visst, en räkmacka räknas kanske inte som skaldjursfrossa, men jag tillåter mig att skarva lite när det gäller att hålla uppe skaldjursfrekvensen. Faktum är att jag faktiskt har ätit räkmackor sisådär 2ggr/vecka under hela sommaren. Jag har nämligen ett "hemligt ställe" som brukar sälja ut räkmackor för halva priset, särskilt på söndagar, och då köper jag alltid en eller två stycken. Göööttt!!

I kräftans klor #2

Sommar dag 59: Sol och skaldjur
Ha! Jag fick sista skaldjurstallriken på Dentusgrottan. Och inte nog med det, utan det var en riktig höjdarkväll. Mycket folk, hög stämning och Simon Wallin spelade. Han hade dessutom med sig sin trogna fanskara så det var bra drag inne i Grötta
Och så säger Figge att han ska stänga stället...han måste ha fått hjärnsläpp. Nej, vi siktar på några kvällar i vinter samt hela nästa sommar också.
Nåväl, Lillis, Marie, jag och SW:s gäng tog bussen hem och hamnade på L´Orient. Sen minns jag inget mer.

Mot Chicago!

Igår bokade jag en resa till Chicago i höst. Elva dagar, varav en veckas bilkörning i svenskbygderna.
"Allt kommer till den som väntar" sjöng Johan Kinde, och det stämmer verkligen i detta fall, för det här är en resa som strulat rejält. Jag har kollat flyg, hotell, priser hela sommaren utan att få till en bra lösning. Jämfört olika datum, flygtider, inresedestinationer, utresedestinationer, ja kikat på en mängd olika varianter men det har alltid varit nåt som inte varit bra, oftast biljettpriset som varit på tok för högt.
Men igår föll alla bitar på plats, som genom ett gudomligt ingripande. Jag hade varit nöjd med ett pris på ca 6500 kr, men plötsligt fanns det ett flyg från Linköping på exakt rätt datum för vrakpriset 3199 kr. Enda problemet var att det var nio timmars väntetid i Köpenhamn på hemvägen, men jag hittade ett X2000 för 200 spänn, så det löste sig det med. Sen fick jag även till en superdeal på Chicagohotellet de tre första dagarna, samt åtta dagars bilhyra för under 2000 kr. Det enda som egentligen sket sig var att jag gärna hade velat se en NFL-match men inget av regionens tre lag (Vikings, Packers och Bears) hade nån passande hemmamatch. 
Men skitsamma, det får bli Obamas frisör, Willis Tower, Route 66, Capone och hot dogs istället. Windy City - here I come!

I kräftans klor

Sommar dag 58: Högsommar och skaldjur
En och annan räka har det väl blivit under sommaren, men nu går vi in i skaldjurssäsongen på allvar. Jag har velat testa Strandgatan 2:s skaldjurstallrikar hela sommaren och igår blev det äntligen av. Som Jögga och jag konstaterade: deras flytbrygga är egentligen ganska trist, men man sitter trots allt i vattnet, med grönska intill och i en lugn miljö, och det uppväger en hel del.
Skaldjurstallrikarna var inte heller dumma, jag tror vi fick mer än vad vi beställde. Jag tog mellanvarianten för 270 spänn och den innehöll: vanliga räkor, rökta räkor, havskräftor, grillade havskräftor, lax, skaldjurspate, melon, tre röror, citron, lime, bröd, smör, sallad, tomat...och kanske nåt mer jag glömt.
Aaaah...nu är vi inne i skaldjursfrossornas tid!

Ballhäng, bokning och B-moll

Sommar dag 57: Sol och stadshäng
Det var fara å färde att min favoritbalkong (hos Rimås) skulle gå förlorad för gott, men nu verkar det som att hotet är undanröjt. Och i och med det kan jag även boka in vinterns resa inom kort. (Vi ska inte ropa hej riktigt än, men det ser onekligen bra ut).
Det firades med en liten virrepinne och sen gick jag ner till Trädgårn och kollade in banden. Mina favoriter In Hours var svinbra som vanligt. Nästa torsdag är det dags för årets sista Torsdagstoner. Kl 18 startar det och lirar gör Tråkaderos, Twinleaf och Mattias Reinhed.

Lehmans Fredagsfräckis

 
Pappan frågade sin tioåriga son om han visste något om blommor och bin.
– Neej och jag vill inte veta något heller, sa han och börjar gråta. Pappan blir förstås väldigt överraskad och försöker få fram vad det är frågan om.
– När jag var sex år fick jag veta att det inte finns någon tomte. När jag var sju berättade du att påskharen inte fanns. Ska du nu komma och berätta för mig att vuxna inte knullar på riktigt, så klarar jag inte mer.

Rimforsa revisited

Sommar dag 56: Svull och härlig sommarkväll
Jaha, då hamnade man på Rimforsa Strands grillafton för andra gången denna sommar. Som vanligt gött och trevligt, och så spelade Frallan också.
Men nu får det snart vara slutsvullat, för jag har blivit smällfet den här sommaren. Ska bara hinna med Räkbåt, skaldjurskväll på Tannefors slussar, 50-årsfest, skaldjur på DG, Martins hemgjorda hamburgare (eller blir det i höst?) och lite annat - men SEN ska jag börja banta!

Bättre ta en rövare i poolen...

Man har ju sett en del halvkonstiga boenden genom åren, men frågan är om inte Anahis nya lägenhet tar priset. Hon har alltså en swimmingpool mitt i vardagsrummet!
Ovanför poolen finns en slags sovalkov, och så finns det även kök (med ett slags bankvalvsdörr) och fler rum nere i källaren. Jättekonstigt - men coolt.

Biotisdag

Igår var jag och kollade in "Mission: Impossible - Rogue Nation". Många bra actionscener men en svagare manus, lite för mycket humor och allmänt luddig till sin karaktär. Bra popcornrulle, men ändå en bit från den lysande föregångaren "Ghost protocol".
Betyg: 3 av 5

I skog och mark

Sommar dag 55: Sol och svamp
Japp, en svampbild hör det till att man lägger ut så här års. Detta är dock bara hälften, eftersom Anahi fick lika mycket.
Bra dag förresten: solade, smet undan jobb från en arbetsgivare och fixade ett åt en annan, hann med att fixa lite smågrejer, plockade svamp och sen bio på kvällen.
Och idag känner jag på mig blir ännu bättre...

Augusti rullar in

Sommar dag 54: Sol igen
Gjorde en liten utflykt igår, men generellt kan man ju konstatera att massor av de tilltänkta sommargrejer som fanns inplanerade inte har hunnits/kommer att hinnas med. Tur att det är minst en månad kvar av sommaren, men det hjälper dessvärre inte för jag kommer att få skippa This Is Hultsfred, Crimetime på Gotland och ytterligare några saker. Var tar dagarna vägen egentligen? Den där Finlandstrippen som bara var tänkt som en liten bagatell verkar bli sommarens stora grej. Kan till och med bli tufft att klämma in en räkafton på Tannefors slussar! Och så vill mina olika chefer att jag snart ska börja jobba också - hur ska det gå till? Jag har ju inte hunnit vara ledig än. Nej, jag kommer att slänga till dom några snabba småjobb så det värsta tjatet lägger sig och sen fortsätter jag vara ledig åtminstone augusti ut.

Nasa

Just det, jag var ju på NASA-utställningen i Norrköping i lördags. Riktigt bra, så gå gärna och se den.

På skiva: Paradise Lost

Paradise Lost
"The plague within"

Efter att ha definierat den gotiska metallen och därefter halkat bort från genren med synthar och andra inslag har doomlegendarerna Pardise Lost på senare år återgått till den stil de hade i början av karriären.
Vad nytändningen beror på är svårt att säga, kanske har sångaren Nick Holmes utflykt i svenska Bloodbath spelat roll, men det är heller inte ovanligt att band som hållit på ett tag går tillbaka till rötterna och det är det britterna gör här på sitt fjortonde album.
De fans som saknat bandets stämningsfulla katedralkänsla med dystra gitarrer som maler genom mörkret blir sannolikt nöjda. För trots allt det tunga och melankoliska har Paradise Lost i sina goda stunder alltid något vackert som skiner igenom. Till och med growlen låter rätt tjusig. Själv föredrar jag de stunder när bandet drar ner tempot och bygger på höjden istället.
2015 behövs ingen tjänare som viskar "Memento mori" i örat på kejsaren för att påminna om hans dödlighet. Att lyssna på Paradise Lost fungerar lika bra.

3/5

Munken in the park

Var på Munken in the park i helgen. Men det enda band jag såg var detta på Pub Wasa...
 
 

Lika som bär #181

Sångaren i Smash Into Pieces & Sabo på Palatset

RSS 2.0