På skiva: Eternal of Sweden
Eternal of Sweden
"Heaven´s gate"
Peter "Pain" Tägtgren har så många olika musikprojekt på sin meritlista att det inte går att hålla reda på alla. Ett av dem är att producera detta album från dalkarlarna Eternal of Sweden. Bandet bildades 2007, släppte en EP 2008 och sitt debutalbum 2012. Nu är de redo att lansera tio nya spår bestående av tidlös heavy metal. Sångaren Christer säger att han influerats av Rob Halford och Ronnie James Dio, men oftast känns snarare Bruce Dickinson som förebilden. Även musikaliskt landar bandet i den eran av klassisk hårdrock, och blickar bakåt hellre än framåt. Medlemmarna har tidigare spelat i olika tributeband, och kanske är det anledningen till att det låter ganska profillöst. De kopierar istället för att skapa egen stil.
Skivan är okej producerad av Tägtgren och rent tekniskt klarar bandet sig bra, bristen ligger i att jag har svårt att höra ett eget uttryck. Det låter allt för bekant, och skulle jag höra en av deras låtar på radion skulle jag knappast börja googla för att få veta mer om bandet. Kan även tycka att ljudbild och arrangemang är för kompakt. Mer luft och andningspauser hade varit välkommet, särskilt eftersom låtarna är väldigt likartade i sin stil.
2/5
"Heaven´s gate"
Peter "Pain" Tägtgren har så många olika musikprojekt på sin meritlista att det inte går att hålla reda på alla. Ett av dem är att producera detta album från dalkarlarna Eternal of Sweden. Bandet bildades 2007, släppte en EP 2008 och sitt debutalbum 2012. Nu är de redo att lansera tio nya spår bestående av tidlös heavy metal. Sångaren Christer säger att han influerats av Rob Halford och Ronnie James Dio, men oftast känns snarare Bruce Dickinson som förebilden. Även musikaliskt landar bandet i den eran av klassisk hårdrock, och blickar bakåt hellre än framåt. Medlemmarna har tidigare spelat i olika tributeband, och kanske är det anledningen till att det låter ganska profillöst. De kopierar istället för att skapa egen stil.
Skivan är okej producerad av Tägtgren och rent tekniskt klarar bandet sig bra, bristen ligger i att jag har svårt att höra ett eget uttryck. Det låter allt för bekant, och skulle jag höra en av deras låtar på radion skulle jag knappast börja googla för att få veta mer om bandet. Kan även tycka att ljudbild och arrangemang är för kompakt. Mer luft och andningspauser hade varit välkommet, särskilt eftersom låtarna är väldigt likartade i sin stil.
2/5