tobi

Kvinnohistoria från 20-talets Linköping

I sin debutroman “Pennskaft & pessar” skildrar Ann Gewecke situationen för kvinnorna i 20-talets Sverige - en dynamisk tid då mycket började förändras kring kvinnors rättigheter och karriärmöjligheter.

Idén till “Pennskaft & pessar” föddes efter att Ann Gewecke ärvde en gammal spritväska i läder. Där hittar hon en pärlbroderad festklänning och ett pannband med en stor fjäder, som hennes farmors mor bar på sin dotters bröllop. Det blev startskottet för det skrivande som nyligen resulterade i en bok om 1920-talet och särskilt kvinnors villkor under den eran.

I “Pennskaft & pessar” får läsarna följa Ruth som vill ha ett eget yrke medan hennes far vill se henne tryggt gift med sonen till Cloetta-fabrikören. Trots sin strävan att bli oberoende faller Ruth ändå för en charmig säljare, gifter sig och ger upp sina planer. Äktenskapet blir inte vad hon hoppats på och en dag tar maken ett beslut som visar sig bli ödesdigert och då måste hennes liv ta en annan riktning.

Ann berättar att hon har gjort oerhört mycket research under skrivprocessen för att få fakta rätt och för att skildra stämningar, miljöer och karaktärer på ett trovärdigt sätt.

-Dels har jag pratat med pappa och mamma om hur det var på den här tiden, men jag har också läst och googlat mycket. Det finns en massa historiesajter på nätet och häromdagen hittade jag en bildbank med gamla foton från tiden där man kunde se hur exempelvis bussarna och bilarna såg ut. Det går att hitta hur mycket som helst, så där är internet en fantastisk källa. Men man måste följa upp med böcker eller tidskrifter som man vet har korrekt fakta.

Epoken som skildras var en tid då utvecklingen gick snabbt framåt med exempelvis elektriskt ljus och elektrifiering av järnvägen. Så mycket Gatsbyfester är det dock tveksamt om ens de välbärgade Linköpingsborna fick uppleva. Men många kvinnor slängde korsetten och anammade det nya modet med klänningar med nedhasad midja, kortklippta frisyrer och hattar som man drog ned långt över öronen.

Det var även en tid som ändrade mycket kring kvinnors situation. De fick större rättigheter, exempelvis rösträtten 1919, och samtidigt öppnades nya yrkesmöjligheter.

-Ruth vill något annat än vad som var konventionen på den tiden. Det började bli många kvinnor som kom ut på arbetsmarknaden och kunde skapa sina egna liv men fortfarande fanns många konventioner kvar, det säkraste och bästa ansågs vara att gifta sig. Det fanns mycket som hindrade kvinnor på den här tiden, och där har vi inte kommit hela vägen fram än för det finns fortfarande mycket kvar att göra kring rättigheter, lön och hur kvinnor blir behandlade överhuvudtaget. Boken hade lika gärna kunnat utspelas idag men då hade det blivit andra miljöer och omständigheter. Strävan att skapa sig ett eget liv tror jag många kvinnor brottas med idag också.

Till vardags jobbar Ann som lektör, men förhoppningen är att skrivandet ska kunna ta större plats framöver.

-Jag har varit restriktiv med att ta emot nya kunder för jag vill ha tid för att skriva. Jag tycker jag har rätt att ge mig själv den tiden, jag har jobbat så många år som anställd och nu vill jag ägna mig åt det kreativa.

-Den kreativa processen är det jag tycker är roligast. Sen är det roligt att komma ut och träffa läsare också. “När kommer nästa, jag vill veta hur det går för Ruth”, säger de alltid, för det var ett öppet slut i boken. Och det förpliktar ju naturligtvis, så jag sitter och skriver på bok nummer två nu. Det ska bi en trilogi och den andra boken utspelar sig i huvudsak på 30- och

40-talet under beredskapstiden här i Sverige och under ockupationen i Danmark. Jag har en avlägsen släkting som bodde i Danmark vid den här tiden som jag hämtat stoff ifrån. Det är spännande hur de här två släktena kommunicerar med varandra, den i Sverige och den i Danmark. Förhoppningen är att den andra boken ska komma ut i augusti nästa år.