Krogkrönika
Det kan gå fort i krogbranschen
De senaste åren har varit tuffa för krogbranschen. Inflation, elpriser, råvarupriser, överetablering, pandemirestriktioner och rekryteringsproblem har bidragit till att många restauranger slagit igen. Och ännu fler kan följa, om vi inte stöttar våra favoritmatställen.
Restauranger kommer och går, så har det alltid varit. Men de senaste åren känns det som att turbulensen varit extra stor. Ställen har bommat igen, andra har öppnat, och det är inte helt lätt att hänga med i svängarna.
Det kan finnas olika orsaker till varför ställen stänger eller säljs, det behöver inte bara handla om konkurser utan krögaren kan bli sjuk, flytta, pensionera sig, byta karriär och många andra saker. Men det som blivit extra tydligt de senaste åren är att vi inte kan ta våra favoritkrogar för givna.
I Linköping har hela Ågatan i stort sett bytts ut de senaste åren. Många ställen runt stora torget har också bytt ägare. Trender växlar så det är i grunden inte så märkligt att en viss sorts restauranger tillkommer medan andra koncept försvinner. På senare tid har exempelvis vinbarer poppat upp överallt, vilket är trevligt eftersom jag gillar vinbarer, men det är också oroväckande när alla krögare plötsligt satsar på samma inriktning. Vi såg det med hamburgartrenden för några år sedan, där många av burgarbarerna fått stora problem och konkurserna stått som spön i backen.
I Norrköping var Arv och M.O.A.S exempel på två favoriter som dessvärre blev kortlivade. På Nya torget har det varit omsättning på matställena, och vad hände egentligen med Vinyl?
Även om man är en frekvent krogbesökare går det knappt att hänga med i alla turer med restauranger som öppnar, stänger, byter namn eller ägare. Många nyöppnade ställen har man inte hunnit besöka innan de slagit igen.
Lilla Söderköping hade för några år sedan ett riktigt bra restaurangutbud i förhållande till sin storlek, men där råder när detta skrivs stor osäkerhet kring hur det blir på restaurangfronten framöver. Först stängde våffelstället vid Lagnöbron, sen försvann Tyrni (som visserligen ersatts). Både Sankt Annagården och Mons Båthus letar nya restauratörer och i höstas meddelade bolaget som driver Bakfickan, Stegeborg hamnkrog, Stegeborgs trädgårdshotell och Lilla Bona att de går i konkurs.
På de flesta av dessa platser kommer det säkert ändå bli rätt bra i slutändan, men det visar hur sårbar krogbranschen kan vara när så många ställen plötsligt kan försvinna i ett huj.
Vill vi behålla våra favoritkrogar finns bara en enda lösning: att vi går dit och besöker dem.